Nekromanti Vad bedrev nazisterna för politik?

[Organ]

Den politik som nazisterna bedrev i trettiotalets tyskland, vad gäller sådant som rashygien och behandling av oliktänkande, är välkänd för alla. Däremot så är deras åsilkter i andra, inte lika "spännande" frågor lika kända. T.ex. sådant som pensioner, företagsklimat och skattetryck; hur ställde de sig där? Bedrev de någon miljlöpolitik? Förde de alls någon form av socialistisk politik (ordet ingick ju i alla fall i deras namn)? Hur skiljde de sig från sina europeiska grannar? Fanns det några likheter? Vad jag alltså är nyfiken på är hur de hanterade sådana "vardagsfrågor" som alla regeringar, både före och efter och i alla världens länder, tvingas ta itu med. Så, är det någon som känner till nazisternas politiska ambitioner, förutom att erövrva världen?

/Anders

 

[Marukusu]

"Kraft durch Freude" var väl åtminstone på papperet hyfsat "socialistiskt"... och allteftersom att kriget höll på så blev väl ekonomin alltmer lik planekonomi (rätta mig om jag har fel någon, är rätt osäker).

Klimatpolitik? Fanns det överhuvudtaget på 1930-talet?

 

[Basenanji]

Naturisterna!

Äsch jag saknar belägg, men fanns det inte någon ledande nazist som gillade tanken på naturligt sunda, nakna kroppar njutandes av fröjderna av ett sunt leverna? Eller var det naturismen som gärna plockade upp idéer från nazismen?

/Basse, trettiotalsgeggan engagerar!

 

[Svarte Faraonen]

Re: Naturisterna!

Naturismen, frisksportarrörelsen och de olika rörelserna för hälsosamt leverne hade i vissa nazistiska kretsar stort genomslag. Man kan på olika omvägar dra linjer som sammanbinder såväl nazister som idrottsrörelsen, folkhemstänkare och antroposofer (och därifrån vidare till teosofer, vars rasidéer blir ytterligare en återknytning till nazismen) -- en stor samling idéer kring det hälsosamma levernet som i viss mån korsbefruktade varandra. Dessa gick från vettiga tankar om naturliv och god kondition, till bizarra kurer. En viss dyrkan av den starka, nakna kroppen fanns också i nazismen.

 

[Arfert]

Du har inte helt fel, nej, Hitler föredrog planekonomi före kapitalism, på idénivå i alla fall...

 

[Arfert]

Det är ju rät känt att nazisterna var föregångare när det gällde naturskyddslagar och framför allt djurskydd. de var mycket för den där romantiska "Heimat"-grejen...

Annars så var det nåt slags socaialdemokrati med marscherande... man hade trygga pensioner, arbetsrätt, alla tyskar skulle ha råd med en egen bil osv... överhuvudtaget så riktade man in sig för att den vanliga hederliga tyska arbetaren, bondne och tjänstemannen skulle ha ett tryggt, stabilt, liv. Många har säkert hört om de stora hotellkomplex man byggde på östersjo- och nordsjökusten för att utarbetade arbetare skulle kunna få billiga semestrar med frisk luft och frisksport. Långt in i kriget så ökade levnadstandarden för den vanlige tysken stadigt (inder kriget pga att man plundrade ockuperade länder). Så länge man höll käften och inte ifrågasatte regimen levde man rätt bra.

En av anledningarna till det var säkert att man ville ha lugn och stabilitet på hemmaplan. En annan var nog att man till stor del faktiskt trodde på det man predikade; att tyska folket var utvalt på nåt sätt.

Hursomhelst verkar det som om nassarna menade allvar med att man ville bygga nån form av lyckorike. I alla fall för de som tillhörde den "germanska rasen".

 

[Svarte Faraonen]

Att förstå sig på nazisternas politik underlättas om man tänker på de olika intressen de var tvungna att jonglera. NSDAP var under sin framväxt i hög grad lika antikapitalistiskt som antikommunistiskt, och nazismens populistiska riktning varierade någonstans mellan socialdemokrati och korporativism. Detta vägdes dock upp av intressena från de stora tyska företagen, som entusiastiskt drog nytta av den billiga slavarbetskraften som gjordes tillgänglig, och den äldre militäraristokratin, två grupper som inte ville ha något med socialistiska strävanden att göra. Kompromisser var nödvändiga för att ekonomin skulle fungera i någon som helst mån.

 

[Arfert]

nej det var väldigt tidstypiskt... den gamla "parlamentariska kapitalistgrejen" ansågs vara omodern, på dekis, och att framtiden antingen tillhörde fascismen, nationalsocialismen eller kommunismen. Det var snarare en frågan om vilket system som skulle vinna.

 

[Svarte Faraonen]

"Det är ju rät känt att nazisterna var föregångare när det gällde naturskyddslagar och framför allt djurskydd. de var mycket för den där romantiska "Heimat"-grejen..."

Det där med djurskydd (framför allt den mindre strukturkritiska typen) och fascism, ja... vill minnas att Brigitte Bardot kombinerar sitt engagemang i Le Pens rasistparti Front National med kampen för gulliga små pälsdjurs rättigheter. Över huvud taget verkar det fascistiska sinnelaget vara benäget till sentimentalitet, eller kanske vice versa.

 

[Arfert]

har har vi ju det berömda Hitlercitatet, som går nåt i den här stilen (minns inte exakt nu, och jag har det bara på tyska): "Stalin har fel, varför ska man socialisera produktionsmedlen. Det är en omväg. Vi har socialiserat människorna istället"

Det han menade var alltså att eftersom han redan styrde över vad de som ägde företagen skulle göra, tycka och tänka, så behövde man förstatliga. Att man kunde få ut mer av företagen om man lät den fortsätta i privat ägo, men såg till att ägarna visste vad man krävde av dem.

 

[Arfert]

ja de var VÄLDIGT sentimentala... till och från.

 

[terje]

Jag instämmer i det mesta av de svar du redan fått men vill tillfoga några saker.

Nassarnas socialism var helt ärligt menad och inkluderade en hel del välfärdspolitik, men här ser vi också hur olika saker man kan lägga i ordet socialism. Det är ju inte så enkelt att det som skiljer nationalsocialister från andra socialister är nationalism vs internationalism. Nazisternas socialism betonar gemenskap, närmare bestämt den nationella (eller för vissa, rasmässiga) gemenskapen. Målet var att överbygga sociala motsättningar genom att staten gav något till alla klasser. Kapitalisterna skulle få billig och lydig arbetskraft (och lönsamma kontrakt från staten), småföretagare och bönder skulle skyddas från konkurrens och ges statliga lån till låg ränta, arbetarna fick sociala förmåner och pension. Mycket av det här låg i tiden och genomfördes i hela den industrialiserade världen, med eller utan socialistisk retorik. I dag är ju merparten av nazisternas ättlingar inte så hemskt socialistiska i någon mening alls utan för eller förespråkar en ganska normal borgerlig politik när det kommer till ekonomi och sociala frågor. Att de också planerade ekonomin är inget konstigt eller ovanligt för kapitalismen, alla gjorde det från 30-talet och fram till 70-talet, och som det låter på en del ekonomer i dag så kommer kapitalismen kanske snart att återigen bli mer reglerad.

Men samtidigt som nazisterna verkade för höjd levnadsstandard så förbjöds fackföreningar och strejker (alla arbetare tvingades vara med i en statlig fackförening som också inkluderade deras arbetsgivare). Detta kan jämföras med andra typer av socialism (som marxism eller anarkism) som just handlar om lönearbetares kamp för att inte endast förbättra sina omedelbara levnadsförhållanden utan också att frigöra sig från lönearbete och kapitalism.

 

[Marcus J]

Långt in i kriget så ökade levnadstandarden för den vanlige tysken stadigt (inder kriget pga att man plundrade ockuperade länder).

Enligt wikipedia så gick dock reallöneläget ner med 25% åren '33-'39, då dock arbetslösheten gick från 30% till full sysselsättning.

/Marcus

 

[Arfert]

Ja, men det är inte bara det som avgör levnadsstandard.. vad som finns att köpa, och till vilket pris, spelar exempelvis roll.

 

[Marcus J]

Ja, det har jag aldrig hävdat annat än. Jag ville mest kontrastera bilden lite.

/Marcus