Nekromanti Vad för rollpersoner vill du ha i ett köpäventyr?

[Robert Jonsson]

Nu har jag en fördom om att inte många här bryr sig om köpäventyr, men jag skulle uppskatta om man lämnade ute svaren "Köpäventyr suger!" ur tråden.

I alla fall, om du köpet ett färdigt äventyr till ett rollspel, vilket alternativ skulle du helst vilja se?

ALTERNATIV A

Ett äventyr där handlingen är rätt generiskt och kan passa in på vilka karaktärer som helst

eller

ALTERNATIV B

Ett äventyr som är specialskrivet runt karaktärerna som följer med och är integrerade i storyn.

Motivera gärna ert val.

 

[Vitulv]

Nu har jag en fördom om att inte många här bryr sig om köpäventyr, men jag skulle uppskatta om man lämnade ute svaren "Köpäventyr suger!" ur tråden.

I alla fall, om du köpet ett färdigt äventyr till ett rollspel, vilket alternativ skulle du helst vilja se?

ALTERNATIV A

Ett äventyr där handlingen är rätt generiskt och kan passa in på vilka karaktärer som helst

eller

ALTERNATIV B

Ett äventyr som är specialskrivet runt karaktärerna som följer med och är integrerade i storyn.

Motivera gärna ert val.

Jag bryr mig väldigt mycket om köpeäventyr! Jag föredrar alternativ A, då jag tycker att en av de roligaste sakerna med rollspel är att få skapa och utveckla en egen rollperson.

 

[krank]

Alternativ A, men med gott om SLP:er och organisationer som kan knytas till vilka rollpersoner som helst.

Detta eftersom jag vet att jag själv har svårt att hitta rollpersoner jag verkligen gillar att spela; så sannolikheten att en rollperson jag inte ens varit med och skapat funkar är ännu lägre än med rollpersoner som slumpas fram etc.

Däremot gillar jag kopplingar och framför allt saker att ha åsikter om. Jag skulle gilla köpäventyr som var lite som vampire, som oaktat dess nackdelar har en gigantisk fördel: Det går inte att hålla sig neutral till saker och ting. Du tillhör oavsett om du vill det eller inte en klan, så du måste förhålla dig till vad klanen tycker om dig och vad dess ledare gör, och vad andra klaner tycker om din klan, och vad din klan tycker om camarillan, och vad du själc tycker om maskeraden, och om människor, och om... Ja, så rullar det på. Det går assnabbt att få grepp om sin rollperson, just för att det finns så jäkla mycket att ha åsikter om.

Går det att skriva såna köpäventyr/kampanjer? Jag vet inte.

 

[Krille]

Jag föredrar alternativ A.

För det mesta är det inte ett problem, eftersom äventyr sällan kan köras slaviskt som de är, utan måste tweakas en aning. Vidare är det sällan problem att lägga till saker, exempelvis sidostårysar eller hooks för rollpersonerna.

Äventyret behöver inte ens vara generiskt, så länge som äventyret lägger upp premissen såpass att man kan skapa eller tweaka rollpersoner att passa, eller passas ihop med existerande rollpersoner.

Däremot är jag inte förtjust i att få rollpersoner tilldelade mig. Jag accepterar det som nödvändigt på konvent på grund av tidsbrist, men i övrigt har jag svårt att identifiera mig med en annans rollperson.

 

[rjonas]

Alternativ C: Definera rollerna. Skapa figurer för att fylla rollerna.
I många äventyr så har en rollperson en viktig roll (den som ärvt godset) men man skulle kunna skriva så att flera viktiga roller erfodras och att spelarna får skapa en rollfigur för att fylla de skorna. Eller hamra till en befintlig.

 

[solvebring]

Egentligen beror det på äventyret i sig. Ska det promt vara ett nybörjar-/introduktionsäventyr kan det gärna vara färdiga rollpersoner.

Jag ogillar det dock. Varför? Tja, jag vill att spelarna själva ska kunna bestämma vad de ska spela om det är ett spel där man har den möjligheten. Jag tycker dock att kombinationer är bäst - "Det här äventyret har färdiga rollepersoner, men spelarna kan likväl skapa sina egna om de vill".

Med andra ord väljer jag alternativ A.

 

[Eksem]

Jag köper en del köpeäventyr. Blir oftast besviken på dem, men äger några som vida övergår vad jag skulle kunna hitta på på alla möjliga plan.

Jag föredrar mer öppna äventyr som kan anpassas och fogas in i den existerande spelgruppen och den pågående kampanjen. Annars har jag faktiskt ingen nytta av produkten alls, eftersom jag i stort sett aldrig spelar one-shots och för att jag föredrar att låta spelarna göra rollpersoner själva.

Färdiga rollpersoner och one-shots passar väl på konvent, men det är sällan något jag skulle välja om jag istället kunde spela en kampanj.

 

[Ram]

Alternativ A. Däremot så gillar jag A som går mot B; Att man har ett äventyr som talar om hur man "utrustar" rollpersonerna med rätt förutsättningar för att ha ännu roligare i äventyret.

De flesta äventyr skrivs ur ett vakuum. Man tar ingen hänsyn till vad som hänt innan och man tar inget eller litet ansvar för vad som händer sedan. Jag skulle gilla en sektion som beskriver hur man väver in äventyret i en kampanj. Hur man placerar in rykten under tidigare spel, vilka SLP:s och/eller organisationer som bör planteras, vilka kontakter spelarna har fördel av att ha osv.

På samma sätt är det alltid intressant att spendera en sida eller två på vad som händer efter äventyret, vilka öppna ändar som kan finnas och lite om vilka agendor dom kan tänkas ha.

 

[Doctor_Hell]

Alternativ A

Jag vill hellre ha en rollperson jag känner att jag kan förlika mig med än att nån säger här du ska spela den här detektiven framtagen enligt standardmall 1.A

 

[Möller]

Kan man ställa sig mitt mellan A och B?

Vissa i tråden tar upp idéer om att spelarna ska få skapa rollpersoner själva, men att äventyret ger handledning till spelledaren så rollpersonerna lätt kan vävas in i berättelsen. Det låter riktigt bra faktiskt.

Det finns dock ett annat sätt att göra det också, något som exempelvis Riotminds Eldsjäl gör. I just det fallet så finns det två färdigskapade rollpersoner (eller nästan färdigskapade, spelarna får fylla i vissa grejer själv), medan resten av spelarna skapar egna rollpersoner som uppmanas knyta an till de färdigskapade. Det är en lösning jag gillar.

 

[Mogger]

Inget av dem. Jag föredrar ett äventyr som fokuserar kring en tydlig konflikt som spelarna kan förstå och skapa kraktärer runt eller, om karaktärerna redan är skapade, lätt få sina karaktärer att hamna i.

Så, B då, fast utan medföljande karaktärer, utan hellre en fråga i stil med "varför är din karatär på Haiti och vad hoppas han uppnå med att jaga Voodooprinsen?" eller vad det nu kan vara.

 

[wilper]

Det är ett väldigt bra komplement till färdiga karaktärer. Tydliga nyckelpunkter/frågor som man kan ha som bas när man gör sina roller, saker som gör att man på något sätt är förankrade i den historia som komma skall.

 

[Rickard]

Så, B då, fast utan medföljande karaktärer, utan hellre en fråga i stil med "varför är din karatär på Haiti och vad hoppas han uppnå med att jaga Voodooprinsen?" eller vad det nu kan vara.

Ja, låt spelarna få göra rollpersoner men låt de få drivkrafter och kontakter som binder dem till scenariot. Ge direktiv över vilka typer av rollpersoner som det vore bra att spelarna valde.

/Han som gjorde så med Svavelvinter, som presenterade krokar till rollpersoner

 

[wilper]

Mmm, sådana borde man fått i Mutant-trilogin. Vårt kringresande cirkussällskap passade väldigt dåligt in i handlingen, hur awesome det än var. (Jag spelade en eldslukande tiger, det ni!)

Ex: Gör en roll som du vill, men det är viktigt att den tillbringade sina somrar hos en mormor i Borås, och att hon hade en sekretär som alltid var låst och du var nyfiken på, men aldrig fick öppna.

Gör en roll som du vill, men du måste vara ett hittebarn, och du har ett kobraformat födelsemärke i knävecket.

 

[Rickard]

Mmm, sådana borde man fått i Mutant-trilogin. Vårt kringresande cirkussällskap passade väldigt dåligt in i handlingen, hur awesome det än var. (Jag spelade en eldslukande tiger, det ni!)

Ja, vi gjorde också ett cirkussällskap. Jag var en domptör som var en tiger (istället för cirkustigrar hade han apor).

Ex: Gör en roll som du vill, men det är viktigt att den tillbringade sina somrar hos en mormor i Borås, och att hon hade en sekretär som alltid var låst och du var nyfiken på, men aldrig fick öppna.

Gör en roll som du vill, men du måste vara ett hittebarn, och du har ett kobraformat födelsemärke i knävecket.

Det här kan man se som säljtext för äventyret också. Vad spelarna har att förvänta sig.

/Han som bara väntar på att krank ska skriva något om immersionism

 

[Eksem]

Detta är något jag vill mena förekommer i de flesta köpeäventyr (i CoC brukar ju rollpersonerna tilldelas vänner, släktingar och ibland intressen mest hela tiden), men menar du i större utsträckning eller djupare? Svavelvintermodulen har väl, om jag inte minns fel, en ganska lång lista på individuella incitament att tilldela rollpersonerna?

 

[krank]

/Han som bara väntar på att krank ska skriva något om immersionism

Varför i hela friden skulle jag det? Mitt val av rollperson påverkar inte sånt i nån större grad, annat än det jag redan skrivit: jag har svårt nog att leva mig in i framslagna rollpersoner, kan inte tänka mig helt färdiga. Däremot har jag absolut inga problem med planteringar eller att man gemensamt diskuterar sig fram till hur man har koppling till viktiga SLP:er i äventyret (eller ännu hellre spelar fram dessa relationer tidigare i kampanjen)...

 

[solvebring]

Tja, immersion handlar väl (??) om att spela sin rollperson från ett djupare jagplan och att relatera till spelet utifrån det jaget till närmare 100% och ignorera metaplanet i största möjliga mån. ... Om jag förstått det hela rätt.

Så på det viset spelar det ju teoretiskt sett ingen roll om det är en färdig roll eller en man själv skapat, det som det egentligen handlar om hur hur man relaterar till/besätter rollen - vilket dock kan få en viss praktisk betydelse, eftersom jag kan känna att det blir lättare att nå rolljaget i en roll jag själv skapat.

Jag själv spelar alltid mina roller (till den grad jag förmår) som jag = rollen och försöker att inte tänka utanför den lådan. Jag vill spela en roll, inte mig själv i en förklädnad. Och tja, om jag utgår ifrån det så spelar det ju ingen roll om man får en färdigskriven eller skapar en själv - mitt förhållningssätt till hur jag bemöter rollen är ju detsamma.

 

[Johan K]

Jag väljer alternativ A
Motiveringen till mitt svar är att jag _verkligen_ gillar att skapa & utveckla min karaktär utifrån min egna givna val.
Att få en karaktär redan färdig tycker jag är ganska tråkigt

 

[w176]

Jag håller med han och wilper. Alternativ A, men med tips för att hur man binder gruppen till äventyret på ett meningsfullt sätt.

Sen är det inte fel om det finns färdiga karaktärer att ladda ner från spelets hemsida som är anpassade till äventyret.