The King of Elfland's Daughter, av Lord Dunsany, handlar väl inte så mycket om älvor egentligen utan mer om vilken oerhörd mängd shit man kan råka ut för om man umgås med dem, men jag föreslår den ändå, för kungen har skägg, och sådant gillar ju du.
En annan bok som existerar och innehåller älvor på samma gång är Mabinogion. Den bästa översättningen är Jones och Jones; den är så välgjord att den nästan är oläslig. Det finns dock en utgåva av Charlotte Guests översättning som innehåller bilder av Alan Lee, och dessa bilder har fler än en individ i historien gillat.
Det är värt att påpeka att medan det är fullt med älvor i boken är det inte din morsas älvor utan hardcore källan-till-senare-varianter-älvor som blir arga när man knycker deras villebråd, gör kvinnor av blommor, har döttrar som heter Dålig, Sämre och Sämst Av Alla, et cetera. De är alltså rätt svåra att identifiera som älvor. Fast Tolkiens alver är de rätt lika, no surprise there.
Mera i samma anda är Lebor Gabala, Invasionernas Bok, som handlar om de fem invasioner som befolkade Irland. Här har älvfolket Tuatha De Danann en prominent plats; bland annat beskrivs det hur Mileserna tvingar ner dem i kumlen under marken, vilket förmodligen är upphovet till alla andra historier om Fairy Mounds och så vidare. Mind you, det finns ett duktigt antal versioner av Lebor Gabala, och vissa är bara knepiga.
Und finally, einen Gratisbuchen jawohl geschwint:
British Goblins: Welsh folk-lore, fairy mythology, legends and traditions är en kul om än gammal genomgång av kymrisk älvatro, så håll till godo. Jag inser att du förmodligen var mer intresserad av skönlitterära böcker som det där ovan, men vafan, den här boken får du för intet alls, och den refererar till »the Prophet Jones«!
/Feliath — Welshtastic