Nekromanti Vad ger en rollperson färg?

[Necross]

Tänkte spelleda lite one shot-aktiga scenarion framöver, mest fantasy tror jag. För att testa olika spelsystem och för att det är kul. Kom då att tänka på följande:

Många spelare gillar att göra rollpersoner, alltså att sätta ut siffrorna. Men det det brukar vara lite svårare med att snabbt improvisera bakgrund, utseende och personlighet för vissa.

Vad tycker du är allra viktigast för att snabbt få en känsla för rollpersonen? Vad vill du själv veta om en rollperson som du får satt i händerna på ett konvent? Typ "Topp 3 viktigaste grejorna att veta om rollpersonen innan spel". Helt enkelt: Vad är det som GER EN ROLLPERSON FÄRG?

Exempel: Urspungsland, uppväxtmiljö, utseende, klädsel, ticks, livsmål, kontakter, familj, religion osv.

Tanken är att man kan väva in dessa tre (?) viktigaste faktorer i själva rollpersonskapandet, göra det mer integrerat och självklart, kanske t o m utgå från dem (Oavsett spelssystemet i övrigt alltså)

 

[God45]

1. Koncept. Det här är en konstigare men jag vill ha ett grundkoncept. Det kan var allt från "Hallick med ett hjärta av guld" till "Polis som arbetar utanför lagen" till "Sadistisk eldmagiker". Ärligt talat kan det här vara så enkelt som "level 1 Fighter" i vissa spel.

2. Mål. Vad vill karaktären i livet? Kan vara stort "Jag vill bli kung!" kan vara småsint "Jag vill hämnas på killen som låg med min fru." Det här hjälper mig att hitta bestämma hur karaktären ska reagera. Måste vara mer än "Vill bli rik".

3. Röst. Hur talar rollpersonen. Är han rakt på sak, undvikande, talar han tydligt, muttrar han? Det här är vad de andra spelarna kommer märka mest av men det är också något som jag ofta utvecklar under scenariots gång.

 

[Gurgeh]

Om jag skulle göra ett sådant system så skulle jag lägga beslutet i spelarens händer. Han eller hon får helt enkelt själv bestämma tre saker som är viktiga för rollpersonen. Olika saker är helt enkelt olika viktiga för olika karaktärer. För en del är det deras ursprung, för andra deras yrke, deras kläder, deras utseende, deras ambitioner eller något helt annat.

Vem var Han Solos pappa? Skitsamma!
Vem var Luke Skywalkers pappa? Rätt viktigt, kan vara värt att skriva ner någonstans på rollformuläret.

/tobias

 

[God45]

Var inte Jabba the Hut Han Solos pappa?

 

[Rymdhamster]

Vad som är viktigt för en rollperson skiljer sig nog inte bara från spelare till spelare utan också från rollperson till rollperson, och om jag får en färdig karaktär framför mig så är vilka frågor som lyfts fram som viktiga lika talande för mig om vad rollpersonen är för någon som svaret på dessa frågor.

Om det på min konventsrollperson står (och vi förutsätter att varje rollperson har olika uppsättningar av frågor, även om samma fråga kan förekomma hos flera olika rollpersoner):

Hemland: Donnerstan
Hatobjekt: Poliser
Favoritmat: Selleri

Så säger det mig att rollpersonens ursprung är väldigt viktigt för personen i fråga (en stark nationell känsla, kan man säga, i synnerhet talande om spelet dessutom utspelar sig i Donnerstan), kan bli väldigt arg/uppretat (hat är ett ganska starkt ord) och att mat är relativt viktigt.

De faktiska svaren säger mig ännu mer. Det angivna hemlandet ger mig vilka seder och bruk som är de viktiga för personen (även om de kanske bygger på fördomar), hatobjektet säger mig (förutom exakt vad han retar sig på) att han antagligen har rätt svårt för auktoriteter eller myndigheter och den faktiska favoritmaten skulle man kunna dra flera olika tankar från: han gillar naturlig mat, han är vegetarian, han gillar krispiga saker, han har just slutat röka (eller något annat beroende) eller kanske att han gillar att gå och småäta mest hela tiden.

Så jag tycker att om man ska ha med såna här frågor som man ska väva in i rollpersonsskapandet så tycker jag att du ska ha flera olika frågor och sen får varje spelare välja ut de som är viktiga för just den rollpersonen.

 

[Necross]

Så jag tycker att om man ska ha med såna här frågor som man ska väva in i rollpersonsskapandet så tycker jag att du ska ha flera olika frågor och sen får varje spelare välja ut de som är viktiga för just den rollpersonen.

Jo, absolut, sant alltihopa, men man kanske skulle kunna begränsa sig lite ändå. Det var min tanke i alla fall. Det känns ju som att en persons livsmål OFTAST säger mer om hen än hens favoritmat.

Fler som har förslag?

 

[Recca]

1. Koncept. Det här är en konstigare men jag vill ha ett grundkoncept. Det kan var allt från "Hallick med ett hjärta av guld" till "Polis som arbetar utanför lagen" till "Sadistisk eldmagiker". Ärligt talat kan det här vara så enkelt som "level 1 Fighter" i vissa spel.

2. Mål. Vad vill karaktären i livet? Kan vara stort "Jag vill bli kung!" kan vara småsint "Jag vill hämnas på killen som låg med min fru." Det här hjälper mig att hitta bestämma hur karaktären ska reagera. Måste vara mer än "Vill bli rik".

3. Röst. Hur talar rollpersonen. Är han rakt på sak, undvikande, talar han tydligt, muttrar han? Det här är vad de andra spelarna kommer märka mest av men det är också något som jag ofta utvecklar under scenariots gång.

Jättebra.

Hur reagerar personen på stress/ställas mot väggen/få ett knivigt val etc?

 

[Bassejr]

Jag tänker ta den motsatta approachen. Tre saker som alltid gör karaktärer tråkiga och färglösa. Med anledning av att bara för att man lägger till de här sakerna betyder inte det att karaktären automatiskt blir bra.

1. Bakgrund. Båda långt tillbaka, och nära bakgrund. När jag designade Khorala kampanjen utspelade sig etti prktiken världsomspänande krig mellan imperiet och orkerna ungefär fem år innan kampanjen utspelar sig. Detta betyder att alla karaktärer i princip är tvingade att skriva in i sin bakgrund, utöver det vanliga var de kommer ifrån och varför de är ute och äventyrar, också vad de hade för sig under kriget. Jag satte även ett par av dem i olika hypotetiska knipor, och frågade vad som hände och hur det påverkat dem. Någon blev anfallen, någon blev anklagad för föräderig, etc. Det hjälpte att sätta färg på karaktärerna. Det värsta jag vet är annars när karaktärerna inte har någon bakgrund somär mer imponerande än "Min shaman sa åt mig att komma hit" eller "Jag var bara ute o vandra".


2. Motivation: Reaktion på avsaknaden av en vettig bakgrund, eller som resultat av att bakgrunden är för ihålig eller inte trovärdig nog. En karaktär utan motivation blir färglös och tråkig att spela med. Det värsta är när man säger till sina spelare "skriv trovärdiga motivationer till era karaktärer", och en spelare kommer till en och säger "Min motivation är att byns shaman sa att jag hade ett stort öde. Vad är mitt stora öde?"

3. Personlighet. Många spelare fastnar ofta i samma "Roll"-personlighet. Om man har ett par, räcker med två eller tre, tydliga karaktärsdrag som gör karaktären mer karakteristisk, att hen blir arg ofta av småsaker som att håret blåser i ansiktet på en, hen köper ofta alkoholstarka drycker, men dricker sällan, utan häller ut dryckerna på de mest bisarra ställen, hen blir till sig som en löpande katt i närheten av det ena eller andra könet av någon ganska vanlig ras i universumet.

 

[Zimith_UBBT]

Jag har nästan alltid ett underdogperspektiv när jag skapar nya karaktärer. Jag gillar därför att spela på "hard" kulturellt, etniskt, religiöst, sexuellt, funktionellt etc.

Men det är också kul att i den kontexten ha med något oväntat som inte till synes passar karaktären!

Jag föredrar att ha en hemlighet som, om den avslöjades, skulle ställa mig i direkt konflikt med andra karaktärer i gruppen.

Jag gillar en dold agenda, inte nödvändigtvis en primär sådan, som jag måste driva mot hela tiden, men som kan ligga och jäsa och bli framplockad om tillfälle ges.

Jag gillar att spela provocerande snygg eller provocerande ful.

Jag gillar överjävlig kompetens på ett oväntat område, alternativt ett område som inte används i så många situationer.

Jag gillar att ha en sexuell agenda med i spelet, och om det funkar gärna med en annan karaktär inblandad. Det öppnar för sårbarhet och katastrof, och det kan bli najs!

Jag gillar också karaktärer som ha en sida hen inte riktigt kan hantera och som kommer sätta henom i klistret förr eller senare. Hah!

Det brukar funka bra med karaktärer som är jagade, skyldig någon massor med pengar eller annat som gör att hen måste vända sig om hela tiden.

Nu kom jag att tänka på att jag bara läst rubriken på orginalinlägget och inte orkar gå tillbaka och rätta till det, så jag hoppas jag svarat på frågan

 

[God45]

Jag har nästan alltid ett underdogperspektiv när jag skapar nya karaktärer. Jag gillar därför att spela på "hard" kulturellt, etniskt, religiöst, sexuellt, funktionellt etc.

Jag gillar också karaktärer som ha en sida hen inte riktigt kan hantera och som kommer sätta henom i klistret förr eller senare. Hah!

Det brukar funka bra med karaktärer som är jagade, skyldig någon massor med pengar eller annat som gör att hen måste vända sig om hela tiden.

De här är väldigt bra

Men de här:

Jag föredrar att ha en hemlighet som, om den avslöjades, skulle ställa mig i direkt konflikt med andra karaktärer i gruppen.

Jag gillar överjävlig kompetens på ett oväntat område, alternativt ett område som inte används i så många situationer.

Jag gillar att ha en sexuell agenda med i spelet, och om det funkar gärna med en annan karaktär inblandad. Det öppnar för sårbarhet och katastrof, och det kan bli najs!

är potentiellt extremt problematiska och jag skulle som GM vilja ha en Diskussion med dig innan du spelade en karaktär med de här atributen.

Speciellt hemligheten som kommer göra dig hata av resten gruppen. Jag hade nog inte låtit dig spelat med det om du inte var beredd att bli brutalt grupp knivhuggen av resten av gruppen när en sådan hemlighet kom ut.

 

[krank]

Jag föredrar att ha en hemlighet som, om den avslöjades, skulle ställa mig i direkt konflikt med andra karaktärer i gruppen.

Jag gillar en dold agenda, inte nödvändigtvis en primär sådan, som jag måste driva mot hela tiden, men som kan ligga och jäsa och bli framplockad om tillfälle ges.

Det här gillar jag som fan.

Sedan får man såklart diskutera grad och konsekvenser och sådant. Nu spelar jag sällan med spelare som spelar totalt amoraliska idioter till rollpersoner, så "direkt konflikt" betyder inte "knivmördar i sömnen" per automatik. I mina grupper, då. Men det kan ändå vara bra med kontinuerliga samtal så att man är med på vilka konsekvenser som kan komma.

Som spelare har jag alltid gillat de här två. Ett av mina tidigaste rollspelsminnen är av att spela Algerothkättare i en grupp med ickekättare i Mutant Chronicles. Det var awesome...


Den här typen av grejer är en av mycket, mycket få saker som kan få mig att tycka att en fantasyrollperson är intressant att spela utan att den är någon form av magiker.