Eftersom LinCon-ledningen var korkade nog att lägga konventet samtidigt som Hultsfredsfestivalen ägnade jag (och Magnus Seter och Chrull) halva förra veckan åt följande:
Torsdag:
Vi började med att se några låtar med Andreas Tilliander för att sedan i raskt tempo avverka Gåte, Bergman Rock, Mando Diao, Ane Brun och Sharif. Sedan var vi tvungna att ta en paus för att forsla vår packning till den villakällare där vi skulle bo. Vi kom åter i tid för att ta ett par öl innan det var dags att hoppa till de irländsk-amerikanska folkpunkarna Flogging Molly. Sedan såg vi Hellacopters, Le Tigre, Marilyn Manson, 64revolt, Turbonegro och M.I.A. Vi avslutade med The Ark och Mastodon.
Fredag:
Silverbullit, Jenny Wilson, öl, Immortal Technique, Tori Amos, Richard Buckner och Timo Räisänen avverkades på tre och en halv timme. Därefter The Tears, Lars Winnerbäck, The Donnas, Vive La Fête, The Tourettes, Slayer och Sahara Hotnights. Efter det såg vi lite The Magic Numbers, Frida Hyvönen, Robyn och väldigt mycket Nine Inch Nails (Chrull såg hela konserten med ett lyriskt uttryck i ansiktet, medan jag och Magnus passade på att se lite av Isolation Years och Consequences under tiden) Sedan öl, Moneybrother, Mattias Alkberg BD, Ana International Penetrator, och avslutningsvis en mycket försenad (och ganska trist) Snoop Dogg.
Lördag:
Vi startade med Anna Terheim för att sedan se otroligt svängiga USCB Allstars och småtråkige Brendan Benson. Därefter var det dags för festivalens höjdpunkt: The Kristet Utseendes återföreningsspelning (ärligt talat var de roligare än de var bra, men i alla fall). Vi hann även se slutet av Timbuktu innan det var dags för festivalens 20-årsjubileumskavalkad där bl.a. Joppe Pihlgren (Docenterna), Olle Ljungström, José Gonzales, Bo Sundström (Bo Kaspers orkester), Maria Andersson (Sahara Hotnights), Anders Wendin (Moneybrother), Freddie Wadling, Nina Natri och Nix Wahlgren (The Nomads) framförde varsin coverlåt. Alltihop presenterat av Allram Eest – måttligt kul. Sedan hörde jag och Chrull hela Doktor Kosmos-konserten från ölserveringen (hade vi rest oss upp och gått sju meter hade vi även sett dem, men det var sååå skönt att sitta ned ett slag). Därefter Håkan Hellström, Path of No Return, Sator, System of a Down, Tegan & Sara. Öl igen. Looptroop och The Hives.
Summa summarum: 53 konserter (för att det ska räknas måste man se minst tre hela låtar – annars hade jag även sett Suburban Kids with Biblical Names).
Inget rollspelskonvent i världen kan vara roligare än detta. Så lägg för guds skull LinCon någon annan helg nästa år!
Torsdag:
Vi började med att se några låtar med Andreas Tilliander för att sedan i raskt tempo avverka Gåte, Bergman Rock, Mando Diao, Ane Brun och Sharif. Sedan var vi tvungna att ta en paus för att forsla vår packning till den villakällare där vi skulle bo. Vi kom åter i tid för att ta ett par öl innan det var dags att hoppa till de irländsk-amerikanska folkpunkarna Flogging Molly. Sedan såg vi Hellacopters, Le Tigre, Marilyn Manson, 64revolt, Turbonegro och M.I.A. Vi avslutade med The Ark och Mastodon.
Fredag:
Silverbullit, Jenny Wilson, öl, Immortal Technique, Tori Amos, Richard Buckner och Timo Räisänen avverkades på tre och en halv timme. Därefter The Tears, Lars Winnerbäck, The Donnas, Vive La Fête, The Tourettes, Slayer och Sahara Hotnights. Efter det såg vi lite The Magic Numbers, Frida Hyvönen, Robyn och väldigt mycket Nine Inch Nails (Chrull såg hela konserten med ett lyriskt uttryck i ansiktet, medan jag och Magnus passade på att se lite av Isolation Years och Consequences under tiden) Sedan öl, Moneybrother, Mattias Alkberg BD, Ana International Penetrator, och avslutningsvis en mycket försenad (och ganska trist) Snoop Dogg.
Lördag:
Vi startade med Anna Terheim för att sedan se otroligt svängiga USCB Allstars och småtråkige Brendan Benson. Därefter var det dags för festivalens höjdpunkt: The Kristet Utseendes återföreningsspelning (ärligt talat var de roligare än de var bra, men i alla fall). Vi hann även se slutet av Timbuktu innan det var dags för festivalens 20-årsjubileumskavalkad där bl.a. Joppe Pihlgren (Docenterna), Olle Ljungström, José Gonzales, Bo Sundström (Bo Kaspers orkester), Maria Andersson (Sahara Hotnights), Anders Wendin (Moneybrother), Freddie Wadling, Nina Natri och Nix Wahlgren (The Nomads) framförde varsin coverlåt. Alltihop presenterat av Allram Eest – måttligt kul. Sedan hörde jag och Chrull hela Doktor Kosmos-konserten från ölserveringen (hade vi rest oss upp och gått sju meter hade vi även sett dem, men det var sååå skönt att sitta ned ett slag). Därefter Håkan Hellström, Path of No Return, Sator, System of a Down, Tegan & Sara. Öl igen. Looptroop och The Hives.
Summa summarum: 53 konserter (för att det ska räknas måste man se minst tre hela låtar – annars hade jag även sett Suburban Kids with Biblical Names).
Inget rollspelskonvent i världen kan vara roligare än detta. Så lägg för guds skull LinCon någon annan helg nästa år!
Fast då var jag där utan kompisar, så det blev betydligt färre ölpauser.
