Vad säger era päron om att ni fortfarande spelar rollspel?
- Thread starter Conan
- Start date
Fram till dess att jag fick jobb så verkade de, till och från, lite oroliga över att jag inte fokuserade min tid och energi på "rätt saker".
Det blev något slags vändpunkt när jag dels skaffade jobb, och dels kort därefter gav ut mitt första egna rollspel. Jobbskaffandet visade att jag trots allt nog skulle klara mig – att jag inte skulle bli något "socfall" eller så, att jag skulle kunna överleva ute i vida världen på egen hand utan deras hjälp. Det verkade få dem att andas ut, och därefter faktiskt inte verka ha större åsikter alls om mina barnsliga hobbies.
Jag menar, rollspel är inte ens min töntigaste hobby. Jag köper trots allt fortfarande transformersleksaker. Men det får jag göra, för jag är vuxen och gör det för mina egna vuxen-pengar. När man är vuxen får man köpa precis hur många transformers man vill, det är ju lite det som är poängen med att vara vuxen =)
Men iallafall: de har uttryckt liten besvikelse över att jag åker till Gothcon varje år istället för att fira påsk med dem, men annars verkar deras inställning mest vara att det är något de inte begriper sig på riktigt men att det verkar vara viktigt för mig och inte hindra mig från att sköta mitt jobb och så.
Att jag gett ut böcker verkar de vara lite stolta över. Det är det inte jättemånga i släkten som gjort, även om min försäljning väl inte är sådär jättestor. Vi är ju rätt mycket arbetarsläkt, det akademiska har kommit först på senare år (mor fortbildade sig och sadlade om till lärare, jag och min bror pluggade vidare). Så att ha gett ut ett tiotal böcker är lite speciellt, även om de själva inte direkt är målgruppen.
Det blev något slags vändpunkt när jag dels skaffade jobb, och dels kort därefter gav ut mitt första egna rollspel. Jobbskaffandet visade att jag trots allt nog skulle klara mig – att jag inte skulle bli något "socfall" eller så, att jag skulle kunna överleva ute i vida världen på egen hand utan deras hjälp. Det verkade få dem att andas ut, och därefter faktiskt inte verka ha större åsikter alls om mina barnsliga hobbies.
Jag menar, rollspel är inte ens min töntigaste hobby. Jag köper trots allt fortfarande transformersleksaker. Men det får jag göra, för jag är vuxen och gör det för mina egna vuxen-pengar. När man är vuxen får man köpa precis hur många transformers man vill, det är ju lite det som är poängen med att vara vuxen =)
Men iallafall: de har uttryckt liten besvikelse över att jag åker till Gothcon varje år istället för att fira påsk med dem, men annars verkar deras inställning mest vara att det är något de inte begriper sig på riktigt men att det verkar vara viktigt för mig och inte hindra mig från att sköta mitt jobb och så.
Att jag gett ut böcker verkar de vara lite stolta över. Det är det inte jättemånga i släkten som gjort, även om min försäljning väl inte är sådär jättestor. Vi är ju rätt mycket arbetarsläkt, det akademiska har kommit först på senare år (mor fortbildade sig och sadlade om till lärare, jag och min bror pluggade vidare). Så att ha gett ut ett tiotal böcker är lite speciellt, även om de själva inte direkt är målgruppen.
Ymir
Liten kantbaron
Mina föräldrar hade säkert föredragit att jag hade jobb som faktiskt gav en vettig karriär och lön, men när de ser att jag fått böcker publicerade tror jag ändå att de känner att jag uppnått något meningsfullt.
Dr_Dängrot
Myrmidon
- Joined
- 1 Mar 2017
- Messages
- 4,326
Dom säger ingenting , vad ska dom säga liksom ?
Jag är vuxen och bor själv och betalar mina egna räkningar och tjänar mina egna pengar och disponerar över min fritid helt själv så jag lägger sålunda pengarna jag tjänar och min tid på exakt vad jag själv vill .
??????
Jag är vuxen och bor själv och betalar mina egna räkningar och tjänar mina egna pengar och disponerar över min fritid helt själv så jag lägger sålunda pengarna jag tjänar och min tid på exakt vad jag själv vill .
??????
DanielSchenström
Swashbuckler
Föräldrarna har inte sagt nåt om det. Jag gissar att de i alla fall uppskattar att jag har ett bra gäng kompisar som jag träffar ofta. De verkar av nån anledning mer bry sig om att jag är frisk och väntar på att jag ska skaffa mig ett nytt jobb.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Skämtar du? Ett fritidsnöje som får mig bort från datorn, träffa andra personer, och inte involverar att hänga på krogen och parta hela nätterna?
De var och är helt för det.
De var och är helt för det.
Far, salig vare hans minne, och mor var otroligt fundersamma kring hur långt hår jag hade/har. Mitt rollspelande tyckte/tycker de inget speciellt om, förutom att det var/är roligt att jag höll kontakt med mina vänner från ungdomen och att jag fick många nya vänner som vuxen.
/Magnus
/Magnus
ceruleanfive
Bläckfisk
Inte för att vi pratar så mycket om det nu när jag är vuxen, men de hejar på mitt kreativa skapande (och backar tydlligen mina spel på Kickstarter), samt är barnvakt ibland när jag åker iväg och rollspelar.