Nekromanti Vad tror ni är det viktigaste i rollspel för barn?

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Rubriken är huvudfrågan!

Och sen lite följdfrågor och andra tankar...

Ja, rollspel för barn, säg 6-10 (brett utslag, jag vet, men säg 7-8 år då), vad tror de är viktigt att få med för att kunna intressera och tilltala barnen?

Först och främst måste spelet vara enkelt, väldigt lättläst (om man nu inte ska ha en förälder som spelledare) och inte minst vara skrivet med en viss pedagogisk anda. Men sen då?

Till exempel det här med spelledare. Vad är bäst tror ni, att barnen kan spela spelet själva - kan barn ens förstå/förhålla sig till spel och regler på det sättet? Måste man ha en äldre eller vuxen spelledare?

Säg ett berättelserollspel för barn där de ska berätta storyn själva, där det finns en grund men att barnen är de som bestämmer vad som händer. Skulle det fungera? På vilket plan behöver man lägga det i så fall?
Ska man använda sig av ledande frågor?
Ha ett färdigt scenariot med en rad platser och personer, utan att bestämma hur de hänger ihop eller vad de gör?

Shoot! Och ni får mer än gärna komma med egna synpunkter och förslag, inte bara svara på de frågor jag ställt.

/solvebring som tror att samberättande vore gynsamt för barn, just för att det verkligen blir deras spel och deras berättelse då. De får skapa sin egen värld och och själva bestämma vad som ska hända. Barn gillar ju att hitta på - det tror solvebring iaf.

P. S. Länkar en äldre tråd där jag frågade efter liknande saker, då jag fakiskt trodde att jag skulle skriva ett rollspel för barn. ... Det blev dock aldrig av, riktigt. Men, vi får se! :gremsmile: D. S.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Förövrigt ställde jag frågan på G+ och där lade jag till ett par saker som månne vara intressanta att luska i.
solvebring @ G+ said:
If creating a role-playing game for children, lets say 7-10 years old, or something like that, then what is the most important things to think of, in your opinion? And why? And what form - structures - would you choose?

Answer with your own thoughts, but also, please if you may, think of questions as:
- The GM: Should the children be able to play the game on their own or would it be best to have an older (elder siblings or parents) to lead the game? Or should a game like this function without a GM, or have something like a shifting GM-post where the children take turns?
- Should it be very traditional with a GM, characters with skills, rolling against values to make actions, playing written scenarios etc. Or would it be better suited if structured like a storytelling game, focusing on the joint story instead of characters?
- We all learn stuff from rpg's - like general knowledge - learning things as history, clothing, armour, lost cultures, folklore etc. But do children need more than that? Do they need learning in a more active way, like solving mathematical problems, solving word-puzzles (learning more about words, reading etc.), handling pictures and colours and so on?
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
2,400
Location
Örebro
Jag vet inte om spelet måste vara enkelt, men tydligt skulle jag se som en nyckelkomponent i ett spel för barn. Spelet ska med andra ord vara konkret och lättillgängligt för oavsett hur pedagogiskt ett spel annars är så kommer förmodligen barnet inte kunna ta till sig det om reglerna inte är konkreta. Sedan så vet jag inte helt säkert.

När vi ser till barn så får vi tänka på att rollspel ingår till stor del i deras vardag så att få dem att förstå principen bakom spelet är nog inte så svårt. Det svåra är nog att skapa en struktur som är givande för barnet. Möjligen att en spelledare i sådant fall skulle behövas och i så fall kanske en vuxen eller ett äldre barn. Fördelaktigt skulle vara ett äldre barn då deras begreppsvärldar ligger relativt nära varandra samtidigt som de förmodligen ligger ganska nära varandra i hur en värld beskrivs och dylikt.

Ovanstående är dock skrivet utifrån fördomar om barn och jag tror att för att skriva ett rollspel för barn så måste vi utgå ifrån barnets bild av rollspel. Att utgå från den vuxnes bild av rollspel leder nog till att spelet inte alls blir lika givande som det annars skulle kunna bli för den målgruppen. Så de punkter som jag tror är viktiga vid skapandet av ett rollspel till ett barn är följande:

1: Möjlighet att leva ut och gestalta upplevelser och känslor.

Anledningen är att barn, av vad jag förstått, i regel är väldigt lika oss vuxna på denna punkt även om de har mindre spärrar. De gillar att berätta och spela ut sina upplevelser igen och pröva dem mot nya scenarion.

2:Konkret och enkelt.

Jo jag vet att jag i början av inlägget sa att enkelt kanske inte är det viktigaste. Men förmodligen så är det lättare att nå fram till barn om spelet är enkelt och konkret i sitt utföranden. Framför allt tydligt.

3:Exempel på berättelser.

Om spelet är menat som berättarspel varför inte ha med exempel på lättar berättelser. Kanske till och med att spelet har en början på en berättelse där barnet sedan tar vid och fyller ut resten av berättelsen. Återigen konkretisera spelets idé med andra ord.

4:Fokus på lekfullhet.

Ett måste är att inte ge sken av att det finns rätt och fel. Låt istället spelet luta sig mot barnets lekfullhet och lyft fram att det viktiga är det gemensamma och egna nöjet. Att vara tydlig med att spelet är mer lek en spel med andra ord.

5:Bilder som tilltalar.

Jag tror detta är lika viktigt för så väl barn som vuxna. Nämligen bilder och i barns fall bilder som tilltalar barnets värld och sådant som kan tilltala dess fantasi.

Avslutningsvis så vill jag säga att detta är vad jag tror är väsentligt när det kommer till att skapa ett rollspel till den målgrupp du riktade in dig på. Förmodligen finns det mycket mer som en bör tänka på och förmodligen har jag även en del fel i mina antagande. Men se detta mer som förslag som kan ifrågasättas eller användas som utgångspunkt för att fördjupa tänkandet omkring hur en skapar rollspel till barn.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Kanoners! Tackar så mycket. Kan förövigt inte säga mig vara kritisk till något i ditt resonemang. Med andra ord håller jag med och tror på samma saker.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Jag gör ett test. Jag slängde ihop en liten intro-text till något som skulle kunna vara ett sagoberättarspel för barn. Skrev rakt av bara, så ta det för vad det är.

Nu är detta inget som behöver bli ett spel. Jag har iof tankar om en story till detta som barnen ska berätta en saga om, men skitsamma. Det är inte det som är grejen, vem vet vad som kan bli av och inte.

Förövrigt finns det kanske nog med just fantasy och sagor - de flesta verkar anse att det är grejen för barn, trots allt.

Läs introt här:
Nu är det dags för dig och dina vänner att spela ett spel där ni ska berätta historier som vad som händer i en mycket gammal skog där det finns magiska varelser och konstiga figurer. Ni ska själva låtsas att ni är några av de här figurerna och tillsammans berätta om vad som händer i skogen.

Låt mig berätta lite om den…

Ur-Knote är en gammal skog. Den är så gammal att ingen som bor i skogen kan minnas hur det var innan den fanns. Ur-Knote är så stor att den i sig bildar en helt egen värld. Ingen i skogen har någonsin sett dess slut. Ingen vet om det finns någonting utan för den. Ingen vet ju ens om den har någon ände!

Här finns alla sorters figurer. Det är sådana figurer som vi människor berättar sagor om. Här finns djur av alla de slag: Möss, minkar, bävrar, ormar, rådjur, vildhästar, vargar, björnar, renar, älgar och mycker mer. Vissa av dessa är vanliga djur, andra bland dem kan få på två ben liksom fyra och de kan prata och har ibland kläder på sig. Det finns annat också, tänk dig: Älvor, häxor, skogstroll, bergstroll, dvärgar, kentaurer, fauner, tomtar och en hel del annat.

Jag vet att du vill höra mer om vilka som bor där, men det finns inte tid. Låt oss nöja oss med att om de finns i din fantasi, eller i någon sagobok i din bokhylla, så finns de i Ur-Knote.

Mossan är fuktig och mjuk, tjock och skön under fötterna. Träd finns av alla de slag. Det finns urgamla träd och det finns unga träd. Vissa av dem är pyttesmå medan andra är höga som torn. Deras grenar är friska och bra att klättra på. De sträcker såg åt alla håll och bildar ett grönt, vackert tak över hela skogen.

Vatten finns det också gott om. Där finns sjöar med klart vatten som är härligt att bada i. I de svarta tjärnarnas vatten leker småfisken medan gammelgäddorna lurar på dem. Det är bra att fiska där. Älvar, åar och bäckar drar fram, kors och tvärs genom skogen.

Stenar finns det också: berg, klippor, bumlingar och gamla block som mystiska figurer ristat hemliga tecken i. Kan du läsa dem – försök! Stenarna är för det mesta grå och svarta och på dem växer tjock mossa och sträva lavar. Vissa av dem döljer hemligheter. Slår man dem itu kan man finna vackra ädelstenar och metaller.

Mat råder det ingen brist på. För de blodtörstiga djuren finns det gott om andra djur att jaga och äta. Svampar, örter och bär växer nästan överallt. Det är bara att ta för sig om man vet vilka som är ätliga och vilka som är giftiga. Det finns också en och annan snäll figur i skogen som vet hur man lagar god mat av detta. En och annan vet dessutom hur man bakar gott, mättande bröd.

Jag kan ana att vissa fortfarande undrar vad detta är för en skog. Det är svårt att säga. Den är väldigt lik alla andra, vanliga svenska skogar. Det finns mycket granar men också en del lövträd. På höjderna växer det tallar. Grenarnas tak över skogen är tätt men skogen tycker om ljus så den släpper ändå in solen. På natten kan det ändå bli mörkt och lite läskigt.

Skogen är som man redan sagt full av liv. Den är så full av det att ingen kan säga nog om det. Jag tror nog att du gör bäst i att själv gå dit och se efter. Fast akta dig, i skogens djup är skogens som äldst och där finns en del farliga saker – annat än bara de djur och varelser som kan vara luriga och retsamma. Akta dig och ta med dig dina vänner!
Hur många tror att barn runt åldrarna 7-10 kan ta till sig den här texten utan problem?
Jag tror att den stundom kan vara lite för svår, att vissa meningar är för långa och sådant. Inte för en 10-åring kanske, men för en 7-åring. Eller?
... Jag vet inte, jag har ingen direkt uppfattning om hur god läsare man är - generellt sett - i de åldrarna.

Förövrigt tycker jag det vore coolt om första fasen i spelet var att skapa en egen skog, där barnen själva får bestämma hur dan den är, utifrån en rad frågor eller något sådant.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Något annat jag tror man måste förutsätta är att barn i grupp inte sitter still. Och att man ska göra det till en möjlighet snarare än ett problem att barnen är fysiskt aktiva.

Det betyder bland annat att de fysika grejerna som tillhör spelet (papper, pennor, tärningar, miniatyrer, rekvisita, props) inte ska behöva vara i perfekt ordning. Flyttar barnet sig plötligt sitta UNDER bordet, ska denna kunna rafsa med sig sina grejer utan problem.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
w176 said:
Något annat jag tror man måste förutsätta är att barn i grupp inte sitter still. Och att man ska göra det till en möjlighet snarare än ett problem att barnen är fysiskt aktiva.

Det betyder bland annat att de fysika grejerna som tillhör spelet (papper, pennor, tärningar, miniatyrer, rekvisita, props) inte ska behöva vara i perfekt ordning. Flyttar barnet sig plötligt sitta UNDER bordet, ska denna kunna rafsa med sig sina grejer utan problem.
Skitbra poäng. Det vore förövrigt kul med spelmoment där barnen ska röra på sig på något sätt. Inget krångligt, det finns ju barn med funktionshinder, men något där man får greja lite. =)
 

KamiFisk

Hero
Joined
1 Feb 2010
Messages
928
Location
Uppsala
När jag provade på att spela rollspel för fyror märkte jag att det är grymt bra att aktivera dem kreativt i form av att de ritar kartor, monster, vapen m.m.

Sedan tror jag det är en bra idé om en vuxen spelleder. Barn i de åldrarna har svår att hålla uppmärksamhet så länge det krävs och är många gånger ganska enkelriktade.

Pedagokik och repetion tror jag är det absolut nödvändigaste när man skriver till barn.
lite text kombinerat med förklarande bilder. Sedan är det väl enkelhet överlag och gärna använda en konstigt formad tärning. För det är coolt.
 

Ögat

Hero
Joined
24 May 2000
Messages
1,127
Location
Stad OCH land
Att det finns äldre barn som sysslar med samma spel och att bilderna är så fräsiga att det inte gör så mycket om man inte förstår allt.
 

Cassius

Hero
Joined
12 Feb 2012
Messages
1,373
Location
Skåne
Jätte intressant idé. Hinner inte skriva jätte mycket nu för jag måste gå till mina elever i en andraklass. Men jag tror att allt de du skriver gör barn redan. Det du tillför dom är en struktur. Vilket kan vara bra för dom. Tror man ska måla skogen istället för att bara beskriva den med ord. Mycket lättare för barn att uttrycka sig så.

Jag måte gå till jobbet. Men skriver mer när jag slutar.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Härligt! Treliga och vettiga tips ni kommer med. Det känns dessutom extra bra med kommentarer från folk med erfarenhet, som lågstadielärare, folk som spelat med barn osv.

Fortsätt gärna att komma med tips. Det här med den kreativa ådran verkar understrykas. Så det ska sannerligen tas vara på, om jag nu sätter igång - vilket jag hoppas på.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Cassius said:
Jätte intressant idé. Hinner inte skriva jätte mycket nu för jag måste gå till mina elever i en andraklass. Men jag tror att allt de du skriver gör barn redan. Det du tillför dom är en struktur. Vilket kan vara bra för dom. Tror man ska måla skogen istället för att bara beskriva den med ord. Mycket lättare för barn att uttrycka sig så.

Jag måte gå till jobbet. Men skriver mer när jag slutar.
Trevligt. Återkom gärna.

Vad tror till exempel du om det här med spelledare?
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Alltså nu jobbar jag med yngre barn på förskolor, så åldern där är mellan 1-5 och som Cassius skrev så sysslar ju barn redan med sånt, ta på sig en lejondräkt och leka lejon och en hel massa annat sådant. Lajvande på grundnivå :gremtongue:

Lite så är det ju ändå, barn fantiserar och hittar på.. En pinne blir ett gevär eller en trollstav och en sten blir ett monster. Fantasin är det nog inget större problem med, inte ens ner i dom låga åldrar på förskolor.

Min första tanke var att jag kände mig rätt skeptisk till det här faktiskt, men sen började jag tänka efter lite.. Tror inte det här passar "alla" på samma sätt som tex fia med knuff eller någon liten ringlek, men tror att det kan funka ändå.. Om man gör det rätt.

Jag tror att man ganska snabbt skulle kunna få problem om inte vuxna är med, eftersom barn i den åldern kan ha svårt för att bara en av dom skulle bestämma (när man tex leker ute så bestämmer ju ofta en mer än andra kanske, men dom andra gör ju en hel del själva också).

Jag tror att man kunde köra med ett av barnen som spelledare (då får dom känna sig extra duktiga också) men att man dessutom har en vuxen "Hjälpledare" som får se till att det blir ju det dom gör, hjälper till.
Det skulle också kunna funka med att bara ha en vuxen ledare.

Jag tror att det lätt, utan regler och sånt, skulle bli "orättvist" på det sättet att barnet som leder kanske skickar en miljard monster på dom andra eller att ett av barnen gör ALLT (den som är ivrigast liksom).

Så med andra ord, man behöver ett väldigt enkelt system, helst någon sorts turordning inblandat.. En regel som kanske avgör hur många monster om det nu kommer sådana, som man får använda..

Ett sätt att lösa detta vore kanske att ge monster olika poäng beroende på hur farliga dom är, och ha en regel som bestämmer att det max får vara vi säger 3 monsterpoäng ute på varje område. Då kan man dessutom ha 3st små monster symboler på dom farligaste och bara 1 på dom enklaste.

Inga dödsfällor men gärna kanske en snara som gör att man sitter fast och om man får hjälp så tar man sig lös fortare, för att uppmuntra samarbete.

På monster kunde man kanske ha en bild på monstret och att det står tex "BESKRIV MONSTRET!" Och kanske inte så dom ska läsa utan till alltså utan med egna ord göra det, men med lite tips eventuellt (Glöm inte stanken!!)
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Skillnaden mellan 7 och 10 är ju så enorm när det gäller utveckling i allt från organiserad lek till läsning att det är svårt att täcka in alla behov med en produkt. Det som är väldigt avancerad läsning för en sjuåring är ju ofta rena mjölkpaketstexten för en tioåring.

Jag är övertygad om att 9-11-åringar kan spela utan vuxna (eftersom vi gjorde det), men yngre än så blir antagligen knepigt.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Eksem said:
Skillnaden mellan 7 och 10 är ju så enorm när det gäller utveckling i allt från organiserad lek till läsning att det är svårt att täcka in alla behov med en produkt. Det som är väldigt avancerad läsning för en sjuåring är ju ofta rena mjölkpaketstexten för en tioåring.

Jag är övertygad om att 9-11-åringar kan spela utan vuxna (eftersom vi gjorde det), men yngre än så blir antagligen knepigt.
Jag kan inte göra annat än att skriva under på detta.

... Det här med åldrar är sannerligen ett problem ju längre ned i åldrarna man kommer. Skillnaderna från år till år blir så märkbara.
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Det blir dessutom svårt att locka äldre barn att spela ett spel som blir för barnsligt, om man inte gör någon skillnad i svårighetsgrad eller annat som skiljer dom åt.

Men man kunde väl ha just en basic version av tex monster och sånt, med extra info på som används av de äldre barnen? Då blir det också lite coolare för dom små att spela samma som dom stora..

vad spelade ni btw? :gremsmile:
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
.113 said:
Det blir dessutom svårt att locka äldre barn att spela ett spel som blir för barnsligt, om man inte gör någon skillnad i svårighetsgrad eller annat som skiljer dom åt.

Men man kunde väl ha just en basic version av tex monster och sånt, med extra info på som används av de äldre barnen? Då blir det också lite coolare för dom små att spela samma som dom stora..
Fair point. Det skulle dock göra projektet relativt avancerat, att försöka baka in flera grejer i en. Det skulle så klart gå, fast jag tror då att ajg hellre skulle rikta in mig på antingen eller.

.113 said:
vad spelade ni btw? :gremsmile:
Hm?
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Ah, just frågan om spelande var tänkt till eksem..

Men ja, jag tror inte man skulle behöva göra det jätte avancerat om man bara tänker i banor som ett flertal brädspel gjort tex, där alltså en fiende kan ha olika stats men samma figur på brädet (eller eventuellt en annan färg).

På det sättet kunde man alltså se till att hålla ner svårigheten genom att vi säger man har ett troll som tar upp 3 monsterpoäng, det tål 3 (för enkelhetensskull) och kan anfalla långt pga trädstammen den håller i(anfaller först), sen kan den skrika bedövande högt. För att skada den måste man slå över 3 också (naturlig tjock hud).
Det där är grunden, skrikandet kanske man normalt kan måsta slå ett motstånd för att inte bli bedövad, men kör man enklare versionen kan man hoppa över den biten (så skriker trollet bara), och man kan också skippa tex att den anfaller först.
Eventuellt kunde den kanske dessutom göra ett svepande slag som träffar alla framför den, vilket också enkelt kan tas bort.
Vet inte om det blev det bästa exemplet egentligen men alltså poängen att man har monster som bara slår lite lösare och inte har för många extra regler att hålla reda på gör ju ganska mycket.
Någon sorts liten goblinliknande varelse kunde kanske ha tillgång till skjutvapen normalt men enbart närstrid om man kör enklare.. Då blir det bara 2-3 goblins som rusar fram ur buskarna istället för att dom står och skjuter på en så man måste komma ihåg det också.

Man kunde ju också lägga in nån sorts ödespoäng som jag hört används i vissa spel, vet egentligen inte hur dom fungerar men tänker mig man kunde använda dom för en automatiskt lyckad blockering tex, eller ett undvika, och då kunde man om vi säger man normalt har 2st så kan man få 4st i enklare varianten.

När det gäller en snara man fastnar i så kanske man måste slå ett slag för att komma lös normalt, om man inte får hjälp, medan i enklare kommer man automatiskt lös efter en rond.

Det behöver alltså inte vara speciellt avancerade ändringar utan bara små saker som dessutom är enkelt att skriva in bland de vanliga reglerna. För trots allt så bör det ju inte vara speciellt avancerat ändå.
 

Mukwa

Swashbuckler
Joined
17 Aug 2006
Messages
2,677
Location
Indieland
Jag har skummat igenom svaren här och min uppfattning är att ni undervärderar ungarnas förmåga lite väl mycket. 8 år och ett rollspel från Äventyrsspel är ingen konst. Det är svårt att förstå hur spelet ska spelas, men när någon har förklarat hur det går till så är det inga som helst problem. Barn kan självklart spelleda (mer nedan). Barn kan även sitta stilla när de spelar rollspel. Så länge det är spännande och intressant kommer ungarna ha fokus på rollspelet och inte på färgkritor under bordet. Jämför med när ungar kollar på film eller när nån läser en bok för dem eller när de sitter och ritar. Eftersom allt äger rum i deras fantasi är det huvudet de främst kommer använda, och inte spring i benen. Visst, barn blir lättare okoncentrerade, så längre spelmöten kanske kan vara ett hinder, men okoncentration botas med intresseväckande.

Att läsa - Ja, här ska man kanske först poängtera att skillnaden på läskunnighet kan vara större mellan två 8-åringar än mellan en 6-åring och en 9-åring. När vi spelade som små knoddar var det ett par av mina vänner som inte läste särskilt bra. Det gjorde inte så mycket för jag och en till läste bättre och vi återberättade gärna det vi hade läst, ibland läste vi högt för de andra. Så länge någon (förslagsvis spelledaren) kan läsa och ta till sig spelet så kommer det inte vara nåt problem.

Att spelleda - Här kan det dock uppstå ett problem som jag tror blir vanligare ju yngre barnen är. Spelledaren är ju inte spelarnas antagonist och det är en fördel om spelledaren inte särbehandlar någon. Att spelledaren kan stå på spelarnas sida fick vi förklarat för oss och oftast var det lugnt. Spelledaren (ofast jag) gav gärna spelarna coola vapen ibland och rikliga belöningar. Jag vet t o m att jag fuskade för att rädda rollpersoner från att dö ett par gånger. Dessvärre var det också lättare att särbehandla. Vissa kunde få mer belöning, andra kunde bli rånade och bli av med allt de ägde, efter spelledarens godtycke (ja, återigen oftast mitt godtycke). Det hände flera gånger att vi blev osams när vi spelade, men allra oftast hade vi superkul!
Varför sållar jag mig inte till er som vill avskaffa spelledaren då? Därför att allra oftast går det utmärkt och spelledaren sköter sig. Var tydlig med att spelarna kan ställa krav på SL istället. Den värsta regeln i Äventyrspels-spelen när vi var små var regel nr 1. SL har alltid rätt. Inte för att vi hade fått reda på att indie fanns och att man kunde samberätta eller något sånt, utan för att just den regeln kunde missbrukas för att ge spelledaren makt över de andra spelarna. Tona ned den regeln i ett trad-spel och förklara för alla att spelledaren minsann inte alls får behandla spelarna olika. Om du ger 10 guld till någon så ska alla andra ha 10 guld också (strikt tolkat, men ja).

Jag kommer ihåg flera gånger när jag jävlades och lät spelet bli tvärtom vad spelarna förväntade sig bara för att de inte skulle ha rätt, och förr eller senare kom ett suck som innebar att "men fan! Du är ju bara elak" och då återgick jag till att lyssna på spelarna igen. Visst kunde vi undgå regel nr 1 på sådana sätt, men det hade ju varit trevligare om det inte behövt gå så långt ibland. Poängen är dock att det här var undantag. Oftast flöt det på bra och alla hade superkul.

Saker som kanske bör undvikas
Hemligheter i spelgruppen eller rivalitet mellan olika rollpersoner är inte att föredra. Om en rollperson lyckas med någonting som får negativa konsekvenser för en annan rollperson är det inte jättebra. Att rollpersonen och spelaren är två olika saker förstod vi inte alls i sådana situationer. Jag tror att en grupp som samarbetar mot SLPs och försöker klara äventyret är roligare för yngre rollspelare.

Världsbeskrivningar
Som jag skrev funkade DoD och M2089 finfint för oss när vi var små. Sölvebrings introtext är förvisso superbra och stämningsfull som fasen, men jag tror att jag hade reagerat på att det var saker som förstörde illusionen i den. Det var snack om Sverige, trots att Sverige minsann inte finns i den här fantasivärlden (heck! jag dömde ut Sagan om ringen efter typ 20 sidor när Tolkien jämförde hur snabbt någonting var i förhållande till ett snälltåg, som ju uppenbarligen inte fanns i världen, fast då var jag 10 tror jag). Introtexten var kanske även lite för puttenuttig för att jag skulle ha tänt på idén när jag var 8. Stora monster, svärd, riddare och våld var ju mycket ballare än att läsa om nån fin skog där alla varelser min fantasi kan uppbåda lever.

Jag har utgått mycket från hur vi spelade när vi var 8 fram till 10 år och försökt tänkta tillbaks hur jag såg på rollspel då, men jag har även försökt ha ett lite bredare perspektiv när jag skrev det här svaret. Och återigen. Jag tyckte väldigt mycket om Solves stämningstext, men jag ställer mig tveksam till att jag skulle ha gjort det när jag var 8 år.
 
Top