Re: Vad tror ni om detta? [lång]
Som
Krille sade är detta något som används flitigt i konventsscenarion.. Du kan ju försöka leta reda på några stycken för att se hur de är utformade..
Fördelen med detta är att du kan skräddarsy rollpersonerna efter ditt eget scenario och på så sätt hitta på lite mer extrema händelser som normalt aldrig skulle kunna inträffa om dina spelare spelade ett normalt äventyr.. Exempelvis kanske du kan slänga in att alla rollpersonerna är vampyrer, alla tillhör samma yrkeskategori eller att någon av dem delar personlighet.. Detta för att testa nya försök i att spela rollspel..
Nackdelen är två.. För det första så kan spelaren få en rollperson som denne inte alls kan identifiera sig med och därmed inte tycka den vara rolig att spela.. Slumpa ut karkatärerna spelarna ska få eller gör två fler rollpersoner än vad spelarna är i antal och låt de få lite hintar om vad för sorts karaktärer det finns.. Skriv kanske deras yrke eller en kort sammanfattning av deras personlighet på olika lappar och när sedan spelarna har gjort sitt val så delar du ut rollformulären och spelarna får se hur vad för sorts rollpersoner de fått.. På så sätt så undviker du lite lättare gnäll om varför just den spelaren har fått en sådan kass rollperson då de själva har valt.. Gnäll kan förekomma ändå, men det får du ta.. Låt dock spelaren få byta om det är konstant gnäll från dennes sida (ni är ju där för att alla ha kul, eller hur?)..
Den andre nackdelen är att spelaren inte bryr sig om rollpersonen något till en början.. När man inte fått skapa sin egen karaktär så har man inget som anknyter till den.. Detta är rätt ödesdigert om exempelvis man spelar skräckäventyr.. "Och?! ...om karaktären dör? Det är ju inte ens mitt hjärtebarn".. Detta är något som ofta förbises i konventsscenarion.. Jag vet själv inte hur man ska lösa det annat än direkt skapa en händelse som gör att karaktären känns rolig att "umgås" med.. Du känner ju dina spelare så försök anpassa händelserna efter hur en spelares personlighet passar till rollpersonen.. Om en koboldig spelare får krigarkaraktären så kanske du kan slänga in en maffostrid i början (eller låta de starta scenariot i en) där krigaren utmärker sig.. Få spelarna att känna sig utvalda i en speciell situation.. Jag vet inte hur det funkar då jag inte har testat det själv.. Ofta brukar jag istället göra att de handlar i en problemlösarsituation och använder sin rollperson för att åstadkomma något prestationsinriktat..
Något du bör göra är att låta spelarna få hitta på så mycket som möjligt under spelomgången.. Ta det här med kontakter som exempel.. Hade jag ägt en Eonbok så skulle jag tippexa över allt vad kontakttabeller heter (alla bakgrundstabeller är för övrigt jättekonstiga i Eon).. Istället för att skriva "du känner en alv som är smed" så står det endast Kontakt 1: [tomt utrymme].. När som helst under spelets gång kan de få hitta på när de känner en person och vem det är..
Om de exempelvis vill in i ett hus och det står en vakt där kan någon spelare hitta på att denne känner vakten. Spelaren får hitta på namnet och kanske även någon bakgrundinformation om vakten.. Helst ska detta göras i konversation: *spelarens rollperson går fram till vakten* "Hej, Heraz.. Det var inte igår.. Hur går det med frun din? Haha! Jag hoppas att min syster inte är alltför hård mot dig för helgens rus.." Spelaren skriver sedan dit vad denne tycker är viktig information om sin nye kontakt på rollformuläret: "Kontakt 1: Vakt utanför hertig Gerons hus - heter Heraz - gift med min syster".
För att ta ett annat exempel så kanske spelarna behöver husrum för natten.. Då kan en spelare hittar på "Jag vet en farbror som har ett värdshus här någonstans".. Direkt så har spelaren hittat på något om sin karaktär som gör att spelaren "känner lite" för karaktären.. Spelaren har spunnit första tråden av personligt band till rollpersonen.. Att spelarna kommer på saker behöver inte bara vara i kontakter.. Om någon spelare vill till en smedja är kanske det normalast i ett rollspel att denne frågar någon efter vägen.. Istället kan spelaren säga "Jag går in i smedjan här till höger" och på så sätt hitta på att det finns en smedja på just den gatan... eller går ut från ett hus till en blomsterträdgård som inte funnits där tidigare... eller beundrar tavlorna på väggen som du tidigare inte har nämntt..
Detta gör visserligen inte att spelaren känner mer för sin rollperson men om spelaren är aktiverad så tänker man inte på hur tråkig sin rollperson är.. I många spelgrupper så är spelarna begränsad till att endast spela sin rollperson.. Om spelarna får ta del av mer av berättandet och skapandet av scenariot så behöver man inte koncentrera sig lika mycket på rollpersonerna.. Mest trovärdigt och roligast är det dock om spelarna hittar på saker som anknyter till deras karaktärer.. Som att gå och beundra blommorna (högt värde i Botanik) i sin nypåfunna blomsterträdgård, beundra tavlorna på väggen (högt värde i Måleri), eller säga "Ahh.. Den här staden är en av mina favoritstäder" (högt värde i Geografi).. På så sätt så kan spelaren hitta på något som anknyter till sin rollperson och därmed skapa ett band till denne.. Bandet är livsviktigt för att spelaren ska bry sig om sin karaktär..
Detta kräver dock att spelledaren är hygglig på att improvisera och verkligen
kan anpassa sig efter spelarnas val.. Men du hade ju spelat i 10 år så det borde ju inte vara några problem.. Kom ihåg att berätta för spelarna vad du vill ha för spelstil innan ni sätter igång.. Ge några exempel på hur de kan vara med och skapa saker i rollspelsvärlden.. Tricket du ska göra för att låta detta hända är att inte beskriva så mycket.. Rita inte så noggranna kartor (om ens rita kartor alls) och beskriv inte spelledarpersonerna så mycket.. Jag råkade ut en gång för att spelarna puttade ut en spelledarperson utför ett fönster.. Dock hade jag inte tänkt mig att det skulle finnas ett fönster där.. Jag anpassade mig till spelarens vilja och ett fönster fanns bakom spelledarpersonen att åka ut genom..
Oj, jag kom lite ur spår här.. Råkade (som vanligt) bli lite längre text än vad jag hade tänkt mig..
Slutligen.. Att spela med utdelade karaktärer bör dock bara ske över någon spelomgång.. För kampanjer så är det nog alltid roligare att få ha skapat sin egen karakär.. Det är dock svårt att låta spelarna få skapa band till sina utdelade karaktärer.. Eller som en spelare sade när jag spelledde en gång "Jaha, du och Emil.. Vänta nu... Det är ju
jag som är Emil"..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som tycker det vore festligt om spelledaren hade skrivit samma personlighet på alla utdelade karaktärer för att se hur olika spelarna spelar
