Nekromanti Vad tycker du egentligen om Symbaroum's som regelbok?

[Wasabi]

Hej,

När jag för någon vecka sedan spelade rollspel igen efter ca 10-15 års uppehåll så väckte det intresset för mig igen. Jag sökte runt lite efter ett rollspel att spelleda för den "gamla" gruppen som jag spelade för förr och fann Symbaroum.
Blev helt förälskad i arten och den infromation jag hittade om spelet på nätet gjorde att jag ganska snabbt bestämde mig för att det skulle bli rollspelet som skulle bli vårt nya rollspel.
Beställde hem grundpaketet ifrån Järnringens hemsida och ett par dagar senare satt jag med böckerna i handen. Förväntansfull och lite oroad började jag beta igenom grundboken/regelboken.

Problemet jag upplever är att jag tycker boken är på gränsen till oläslig. Jag har aldrig varit med om att i någon annan bok få slå så mycket fram och tillbaka för att förstå kontexten av vad jag faktiskt precis har läst. Bristfälliga exempel på strid där det hastigt och extremt ytligt går igenom tärningsslag och resultat. Exempel på ett stridsresultat kan ligga flertal kapitel innan regelförklaringen. När man sedan läst regelförklaringen och ska försöka hitta "exemplet" igen får man slå en del innan man hittar det. Det nämns i en exempelruta att spelarna istället slår försvar när de blir attackerade, lagom till när man kommit till monsterkapitlet har man glömt denna lilla notis och kliar sig lätt i huvudet för att se sig ytterligare en gång bläddra bakåt i boken.

Det kastas ut namn på karaktärer höger och vänster för att senare få fördjupningen om personen 50 sidor senare där man förväntas komma ihåg att namnet nämts i ett exempel. Ett appendix har upprättats i slutet för att "hålla reda" på dessa personer. Det känns som när man såg de första avsnitten av Game of Thrones och namn spottades ut höger och vänster för att flertal avsnitt senare faktiskt förstå hur personen hade något med världen att göra överhuvudtaget. Det fungerar i GoT då det är otaliga timmar som världen presenteras i men i en bok som består av ~100 sidor bakgrundsfakta blir det i min mening tunnt och frustrerande att läsa.

Det är första gången jag någonsin läst en bakgrundstory till ett spel som jag senare efter jag läst klart boken känt att jag skulle behöva läsa den igen och föra anteckningar.

Jag tycker att det ger en ovanlig bild av vilken information som spelarna faktiskt ska ta del av? Jag som spelledare har ingen nytta av massa namn som aldrig kommer att ha någon åverkan på spelet och med för mycket namn tycker jag det blir svårt att få spelarna att faktiskt greppa spelet utan att det blir en tjatigt informationsmöte istället för ett spelmöte.

Låter säkert extremt gnällig och det är absolut inte min mening. Tycker bara att boken inte riktigt är igenomtänkt så det skulle vara roligt att höra vad ni tycker. Kanske är det bara så att mina rollspelsgener sakta har dött ut lite

 

[Rangertheman]

Hur mycket jag än älskar Symbaroum så håller jag fullständigt med dig. Det krävs flera genomläsningar för att kunna tillgodogöra sig materialet och inte ens då är det enkelt att hitta specifika regler.

Min rekommendation är att läsa igenom spelexemplet i Det förlovade landet några gånger och att skippa första kapitlet i regelboken tills vidare. Det blir bara rörigt med så mycket bakgrundsinformation innan man ens kommit in i rollpersonsskapandet.

 

[Wasabi]

Hur mycket jag än älskar Symbaroum så håller jag fullständigt med dig. Det krävs flera genomläsningar för att kunna tillgodogöra sig materialet och inte ens då är det enkelt att hitta specifika regler.

Min rekommendation är att läsa igenom spelexemplet i Det förlovade landet några gånger och att skippa första kapitlet i regelboken tills vidare. Det blir bara rörigt med så mycket bakgrundsinformation innan man ens kommit in i rollpersonsskapandet.

Skönt att höra att jag inte tappat förståndet efter alla dessa år utan rollspel
Men jag håller med fullständigt, att jag verkligen är fast vid spelet.

Måste passa på att fråga dig, hur mycket av bakgrundsinformationen har du valt att tillgodose spelarna från början?

Tack för informationen, ska kolla igenom Det förlovade landet.

 

[Fridigern]

Jag tror inte att man behöver ge några namn och detaljer innan man kör "det förlovade landet" om man vill inleda med det. Att det finns en drottning i huvudstaden, skogen heter symbaroum, det finns inget kvar efter ett stort krig mot odöda typ.

Kruxet med min spelgrupp är, att om jag sa att det gamla landet bara är fullt med odöda, ruiner och övergivna städer, så skulle de vilja stanna och loota istället för att dra till något nytt land.

 

[Wasabi]

Det förlovade landet innehöll exempel som i mitt tycke skulle funnits i regelboken, stort tack för det tipset. Känns lättare att förstå sammahanget mellan färdigheter och hur man applicerar det när jag väl ska spela.
Jag har bestämt mig att skriva ett eget introduktionsäventyr till Symbaroum där jag ska försöka förklara men ändå mystifiera Davokar och påvisa dess fara men även dess oupptäckta förmögenhet.

Enligt mig känns det som det mest logiska sättet är att ta en snabb bakgrundsförklaring (kriget, besättningen av landet och folkslagen) i det stora för att sedan ta de platser (Tistla fäste, Karvosti mm) när de faktiskt besöker de platser. Väva in lite bakgrund samtidigt som man beskriver platsen.

 

[lilonjo]

Jag har inte själv läst boken men en vän till mig (en van spelare av både gamla och nya spel) som köpte den blev ganska besviken och beskrev i princip det samma som du beskriver.
Nu blev jag själv lite nyfiken på att läsa den för att se med egna ögon...

 

[Wasabi]

Jag har inte själv läst boken men en vän till mig (en van spelare av både gamla och nya spel) som köpte den blev ganska besviken och beskrev i princip det samma som du beskriver.
Nu blev jag själv lite nyfiken på att läsa den för att se med egna ögon...

Jag funderade länge och mycket på om jag inte läste tillräckligt grundligt innan jag skrev tråden men det verkar som det är fler som delar min mening. Den är faktiskt till och från näst intill jobbig att läsa då efter man läst 1-2 sidor stannar upp och funderar på om man verkligen greppat texten man precis har läst. Namn på personer flyter ihop då de ibland använder sig av namn som är oerhört viktiga för Symbaroums värld medan man andra gånger läser namn som inte fyller mer funktion än att namnge en person i texten man precis har läst.

 

[Arfert]

Symbaroum har absolut ett problem med hur boken är upplagt. När vi spelat är de vanligaste kommentarena "Var fan hittade du det?" eller "Var står det?". Och då är det fem väldigt vana rollspelare, som spelat många olika typer av rollspel, och som alla äger regelboken.

Visst, det är ett spel med fina bilder, bra kampanjvärld och egentligen inte så komplicerade regler när man väl lyckats lära sig dem utantill.

MEN: Gör om, gör rätt!

 

[hakanlo]

Jag gillar verkligen Symbaroum på många sätt, men jag måste tyvärr hålla med dig. Det är anmärkningsvärt opedagogiskt upplagt. så till den grad att det gör det svårtspelat och svårhanterligt. Det är ett klart bidragande skäl till att jag inte följer produktlinjen. Och alltså trots att jag verkligen gillar hela grejen. Symbaroum är i stort behov av en reviderad och omarbetad upplaga (där även Korruption och kanske lite annat smått och gott är buggfixat). Då kan det bli ett riktigt höjdarspel som helhet, inte bara i idévärlden och i bilderna som är fantastiska.

Kommer det en reviderad andra upplaga köper jag direkt!

 

[krank]

Det är sånt här som gör att jag tycker att alla spel bör ha konkreta, flufflösa regelsammanfattningar någonstans. I boken eller som fristående PDF. Jag brukar skapa dem själv när jag stöter på spel jag har svårt att greppa.

Överhuvudtaget är det här med sammanfattningar bra skit. Det är lite därför jag skrev en "TL; DR" för Rotsystems spelvärld på ett par sidor, typ "det här är det viktigaste, läser du det här så är du typ redo att spela den".

 

[Wasabi]

Symbaroum har absolut ett problem med hur boken är upplagt. När vi spelat är de vanligaste kommentarena "Var fan hittade du det?" eller "Var står det?". Och då är det fem väldigt vana rollspelare, som spelat många olika typer av rollspel, och som alla äger regelboken.

Det känns nästan som när de skrivit boken har de inte riktigt tänkte på att vi som läser den inte har suttit med i workgroupen och disskuterat fram regler och historia. Tyvärr tror jag att det är så pass att ifall jag skulle komma och spela med en annan grupp så skulle vi säkerligen göra olika då vi tolkat det lilla innehåll vi är säkra på helt olika.

 

[hakanlo]

Det är sånt här som gör att jag tycker att alla spel bör ha konkreta, flufflösa regelsammanfattningar någonstans. I boken eller som fristående PDF..

Nu har inte jag kollat om Symbaroum har någon sådan, men det här är så sant! Och jag tycker det hade varit extra bra i fallet Symbaroum, eftersom det faktiskt går att bryta ut det i grunden väldigt smarta och slimmade regelsystemet och spela i andra fantasy-världar.

 

[Rangertheman]

Jag hade gärna sett en uppdelning liknande den som D&D har: En bok som innehåller allt som spelaren behöver veta, klart och tydligt, pedagogiskt uppbyggt och med ett bra index; samt en bok för SL med allt fluff, monster, viktiga SLP, m.m. Spelarhandboken får gärna innehålla all den information om Alberetor och Ambria som rollpersonerna rimligtvis bör känna till.

Jag gillar att äventyrskrönikan om Törnetronen innehåller en del som går bra att dela ut till spelarna, med allt de behöver veta om Tistla Fäste respektive Karvosti.

För övrigt fick jag en sammanfattning av spelet av en vän. Den sammanställdes till någon engelsk Kickstarter. Väldigt användbar!

Min känsla är att Symbaroum i mångt och mycket är en kodifiering av Järnringens egna kampanj. Därför tänker de nog inte alltid på att vi andra inte varit med från början utan kommer in när spelet har några år på nacken. Törnetronen är en fantastisk produkt med ett djup och en bredd som klår de flesta rollspelsäventyren, men den kräver verkligen sin SL. Lite som att försöka spelleda en säsong av GoT med persongalleriet från någon rysk klassiker.

 

[Lightshy]

Det finns på Järnringens hemsida PDFr som bara innehåller infon från de olika böckerna som är tänkt för spelarna. Skriv ut dem och dela ut, så får de en ganska bra världdsbild.

Symbaroum som värld är mycket intressant, reglerna har både bra och dåliga sidor.
Men böckerna är svåranvända.

 

[Wasabi]

Jag hade gärna sett en uppdelning liknande den som D&D har: En bok som innehåller allt som spelaren behöver veta, klart och tydligt, pedagogiskt uppbyggt och med ett bra index; samt en bok för SL med allt fluff, monster, viktiga SLP, m.m. Spelarhandboken får gärna innehålla all den information om Alberetor och Ambria som rollpersonerna rimligtvis bör känna till.

Couldn't agree more

 

[PAX]

Såg idag att det troligen blir en nytryckning av regelboken utan större omarbetning. Jag hoppas Järnringen har läst den här tråden innan de går till tryck igen.

 

[Platon]

Såg idag att det troligen blir en nytryckning av regelboken utan större omarbetning. Jag hoppas Järnringen har läst den här tråden innan de går till tryck igen.

Tänkte exakt samma tanke när jag såg det. Även om jag faktiskt inte alls är så kritisk som vissa på tråden är. Jag tycker världsbeskrivningarna är klockrena och ser inga problem alls där. Älskar produkten som helhet. Det jag håller med om är att det är mycket slå fram och tillbaka i boken. När man har spelarens handbok blir det ännu värre; nu vet du inte ens i vilken bok du ska slå för att hitta det där föremålet eller beskrivningen av den där vapenkvaliteten. Och jag irriterar ihjäl mig på att varelsers anfallsvärde inte står utskrivet. Allmänt skulle jag vilja ha en kraftigt utökad "taktik"-ruta invid varje fiende för att underlätta för mig som SL. Där ska det stå "xxx anfaller med bända vilja. Slå viljestyrka modiferat av viljestyrka för att se effekt. Se mer på s126. Vid anfall har han anfallsvärde 16 för att han har järnnäve, och tänk på att han undviker frislag när han drar sig ur strid eftersom han har akrobatik"

Som det är nu är det ett jävla slående i böckerna för att göra SLP rättvisa i strid, framförallt lite mäktigare varelser som har ett halvdussin förmågor med synergieffekter gentemot varandra.

Så förbättring på den punkten. Gör stridsreglerna mer överskådliga. Förbättra behovet av att bläddra fram och tillbaka.

 

[Nero]

Hej! Måste säga att detta problem märktes redan i Coriolis på den tiden Järnringen gjorde spelet. Coriolis var klart omöjligt att förstå hur det skulle spelas. Jag förstod att de hade något snyggt och stämningsfullt och potentiellt fantastiskt. men jag förstod inte hur det skulle spelas. Och det behöver jag förstå om jag ska spelleda. Samma går tyvärr för Symbaroum, och då började jag ändå min rollspelsbana med Eon 1.

 

[Anarchclown]

Symbaroum är nästan bra. Men det är uppenbart att inte Järnringen lägger ner samma tid på att bygga regler som tex Fria Ligan gör, och typ ingen tid på att göra dem tydliga. Settingen är skitball dock.

 

[Rangertheman]

Symbaroum är nästan bra. Men det är uppenbart att inte Järnringen lägger ner samma tid på att bygga regler som tex Fria Ligan gör, och typ ingen tid på att göra dem tydliga. Settingen är skitball dock.

Håller med. Miljön och backstoryn är helt fantastiska och det finns ett djup i Ambria/Davokar som inget, eller i varje fall mycket få, spelsystem ens kommer i närheten av. Krönikan om Törnetronen väver en väldigt intressant, genomtänkt och spännande historia. Men så är det det där med tydligheten... Jag tror att Symbaroum hade mått bra av att Järnringen tog in en extern konsult som bara arbetade med reglerna och som inte var involverad i världsbyggandet.