Nekromanti Vad var ditt drömyrke som barn?

[Marukusu]

Titeln säger allt.

Själv ville jag länge bli amiral på ett linjeskepp... tanken att spatsera runt på fördäck med bicorne, visselpipa, polisonger och med total makt över mitt skepp och mina mannars väl och ve var uppenbarligen väldigt lockande. Detta var naturligtvis innan jag upptäckte att det fanns jättebläckfiskar, skörbjugg och något som kallades "myteri"...

Sedan ville jag fram till en bit in i tonåren bli paleontolog och dra till Mongoliet för att gräva upp Velociraptorer. Helt seriöst.

Those where the days.

 

[Mekanurg]

Astronaut

På 1960-talet var de amerikanska astronauterna hjältegestalter i i den svenska populärpressen*. Sedan anlände mina synfel, så jag fick skrinlägga den planen.

Nästa plan blev civilingenjör, såsom far och farfar och farmorsfar. Men när jag blev antagen till Chalmers M-lnje 1978 tackade jag nej. Matematik var helt enkelt alltför trist. Istället läste jag in en fil.kand i samhällsvetenskap och trodde att jag skulle bli statstjänsteman (vilket jag har varit i flera omgångar).

Att jag skulle bli tongivande svensk rollspelskonstruktör fanns inte ens på kartan. Det var faktiskt en tillfällighet som gjorde att jag gled in på den banan.

*Notabelt är att Fuglesang och jag är ungefär jämngamla, så det hade inte varit helt omöjligt att bli astronaut..

<font size="1">Edit: Expanderat svar.</font size>

 

[Dante]

Rockstjärna ...

I den späda barnaåldern minns jag att jag gärna ville bli de klassiska gossedrömyrkena: astronaut, lokförare, etc.

I tonåren var det bara rockstjärna som gällde.

Och sen fick jag nys på det här grafiska.

 

[Ond bråd död]

Speldesigner eller prisjägare.

Först ville jag göra brädspel, sen upptäkte jag rollspel och datorspel.

Prisjägare fick jag ifrån ett Lucky Luke album. Det tycktes vara både spännande och välavlönat.

 

[Lycan]

Arkeolog under förskola och tidig skolgång, marinbiolog genom mellanstadiet, ingengör under högstadiet, spelkonstruktör genom gymnasiet.

Så blev (nåja, ska bli) jag psykolog. Tänka sig va?

- L

 

[wilper]

Snickare.

Officer under gymnasiet, men ledsnade på det projektet efter två veckor i lumpen.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag skall bli när jag blir stor, men jag jobbar som IT-konsult medan jag klurar.

 

[krank]

Uppfinnare, eller "professor" som det av någon anledning också kunde heta när jag var liten.

Helst av robotar, eller saker som kunde förvandla sig till robotar. Om det knep kunde jag tänka mig att uppfinna jättavancerade mekaniska saker av vad jag i efterhand ser som Rube Goldberg-maskiner. Min favoritlåt var "Den makalösa manicken" (de e en eeeeevighetsmaskin).

 

[Magnus Seter]

Författare (NT)

NT = No Text (Ingen text)

 

[DeBracy]

Oj...

Allt det där kändes märkligt bekant. Nästan så jag skulle kunnat skriva det själv (minus Rube Goldberg-referensen då).

Jag och farsan talade en del om att bli oljeborrare i Mexico också. Såhär i efterhand vet jag inte vad det var som var så bra med det. Men det ger mig fortfarande associationer till vackra solnedgångar.

 

[Svarte Faraonen]

Paleontolog eller arkeolog. Något där man fick gräva upp gamla saker, i alla fall. Senare (högstadiet/gymnasiet) utvecklade jag mig åt det humanistiska hållet, och ville forska inom religionshistoria, konstvetenskap, med flera ämnen, men efter att ha gått några kurser på universitetet insåg jag att enbart forskning utan något annat inte låg för mig. Därefter började jag läsa till läkare, där jag är idag.

 

[Poseur]

Det är väl dom där klassiska

-Astronaut
-stridspilot
-yrkesmördare
-arkiolog
-uppfinnare
-SPELTESTARE!

 

[Arfert]

Arkeolog; jag är ju släkt med Heinrich Schliemann. Den första fullängdsboken jag läste var Iliaden.

Och lite senare ville jag bli serietecknare.

 

[Dimfrost]

Först uppfinnare (med Uppfinnar-Jocke som idol!) och senare, under högstadiet eller något tidigare när jag insåg att "uppfinnare" av den sorten inte existerar, arkitekt. Sedan kom jag fram till att jag inte ville vara så noggrann som man måste vara när man håller på med små pilliga ritningar. Jag övergick till att vilja bli fysiker/matematiker: efter att ha börjat på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik bytte jag snart till ren matematik, vilket jag slutförde. För att inse att jag egentligen ville bli humanist. Så nu har jag läst en massa annat, som litteraturvetenskap och filosofi, och kommer snart att gå ut i arbetslöshet såvida jag inte lyckas sno åt mig en doktorandtjänst på något sätt.


/Dimfrost

 

[krank]

Re: Oj...

Allt det där kändes märkligt bekant. Nästan så jag skulle kunnat skriva det själv (minus Rube Goldberg-referensen då).

Som 82:a hamnar du ju i samma åldersgrupp - kan det vara de gemensamma kulturella referensarmarna, såsom Transformers och Gobots och Mask och allt vad de hette?

 

[Andy]

Re: Bankir, ville räkna pengar (NT)

NT = No Text (Ingen text)

 

[Eva Florén]

Tja, ska jag tro den gamla skissbok som jag hade i fyran så var jag en blivande detektiv. Till saken hör att jag då läste mycket Kitty-böcker (Nancy Drew), Tvillingdeckarna mfl deckarböcker. En period ville jag sedan bli Cowboy eller jobba med hästar. Hela tiden gick dessa drömyrken hand i hand med att bli författare och konstnär.

Vad jag blev är en annan sak... hehe.

 

[walium]

I ettan så ville jag bli kroppsbyggare. Jag vet inte varför eftersom jag verkligen har noll fysiska förutsättningar, aldrig varit intresserad av idrott och tycker det är fullt med män som ser ut som övergödda biffkor. Jag skyller på dåligt inflytande ifrån mina manliga klasskamrater.

I gymnasiet ville jag gå i min faders fotspår och bli ekonom. Jag borde dock ha insett det olämpliga i detta med tanke på hur mycket som jag hatade kurserna i egenföretagande och företagsekonomi. Men så smart var jag inte, utan det krävdes ett misslyckat år vid Ekonomprogrammet på Lunds universitet innan sanningen gick upp för mig.

Efter en kort vända som fjäderfäslaktare hemma på Bjäre så blev det Lärarprogrammet i Linköping, något som jag inte ångrat och jag blev färdig efter fem års studier sommaren 2007.

Nu har jag varit ute i arbetslivet under ett knappt år och än så länge så har jag inte på allvar övervägt någon annan bana.

 

[Big Marco]

- Privatdetektiv
- Hemlig agent
- Miljardär

I olika omgångar. Det gick väl sådär.

När jag kom in i Neogames så bestämde jag mig för att jobba med spel och det har jag gjort nästan oavbrutet sedan 1993.

 

[Tibbelin]

Som 8-åring kom jag hem till min familj och sa att jag skulle vinna Nobelpriset i literatur. Astrid Lindgren var min idol och jag skulle bli författare. Dock så var det aldrig någon som uppmuntrade mig att skriva utan alla ville alltid begränsa mig när jag redan på lågstadiet skrev långa berättelser med egna illustrationer.

Under mellanstadiet växte nästa idé fram, ett lekprojekt med min syster fick mig att seriöst överväga att bli arkitekt. Min kära syster plockade dock ner mig på jorden omedelbart med att det kunde jag ju inte bli, visste jag inte hur hopplös arbetsmarknaden var?

Uppe i gymnasieåldern så hade mitt astronomi-intresse växt sig starkt, jag skulle bli astronom och jag skulle jobba för NASA. När jag delgav min mamma de planerna under en cykeltur fick jag ett gigantiskt ÅH NEJ tillbaka. Nu tänkte hon visserligen fel och hörde astronaut istället. För att försöka återhämta en del av sitt dåliga stöd så satte hon mig i kontakt med en väninna som jobbade just på NASA och som uppmuntrade mig att läsa fysik och matematik först för att sedan gå över och inrikta mig mot astronomi.

Min egna osäkerhet att välja fel efter studenten fick mig att tack nej till att börja läsa astronomi i San Francisco och istället så hamnade jag på civilinjenör Teknisk Fysik i Luleå. Massor med matte och fysik. Nackdelen var ju att jag egentligen var grymt skoltrött och mentalt oförberedd så efter att ha mirakulöst klarat de första tentorna så började det stadigt gå utför.

Lite studieuppehåll för att finna mig själv ledde mig av slumpen in på statistbanan (en liten skådespelardröm har alltid bott i mig) och jag fick min minut på vita duken hösten 2006. Mitt första betalande skådespelarjobb gav mig 300 kr och det räckte precis till ett Memoir som då reades ut av lokala butiken som helt höll på att sluta sälja bräd- och rollspel för att bara koncentrera sig på dataspel.

Via lite omvägar blev jag av en lärare rekommenderad att läsa Skapande Svenska och efter att ha kört igenom en A- och B-kurs har jag nu en högskoleexamen med inriktning mot just Skapande Svenska och har lärt mig allt jag tekniskt behöver veta för att kunna skriva så bra som möjligt.

Och fick en fet skrivkramp på köpet!

Det tog mig bara 20 år men jag är tillbaka precis där jag började, felet är att jag inte längre har en 8-årings ohämmade skaparglädje och det är fortfarande ingen som uppmuntrar mig och tror att jag kan.

 

[Hjalle]

Fotbollsproffs!

Haha, hittils är jag ensam om att ha velat bli idrottsstjärna. Jag såg mig själv tydligt göra mål på mål i match efter match i La Liga och Serie A, skrev långa listor på alla lag jag mötte och hur mycket vi vann med (men det var benhård realism, det var inga 20-0 precis, då blev det ju inget roligt). När jag la av med fotbollen eftersom jag började tycka att sex gånger i veckan på rätt hög nivå var rätt illa, så har jag varit rätt lost. Visst, jag har sett mig själv för min inre syn som maffiaboss, cirkusakrobat, musiker, militär och strippa, men det har aldrig varit frågan om någon dröm jag haft det minsta förhoppning eller ens lust att förverkliga. Författare är väl det som har lyckats bita sig kvar lite, men... Yeah right.

-Hjalle, nämnde jag boxare på 30-talet?