Nu har jag funderat en stund över om jag nu har något att komma med trots påfallande oerfarenhet, och kanske kan dessa tankar vara inte helt bortkastad läsning:
a) Det är svårt att spela om en inte kan en del om Vurt-världen. Detta är nog sant för många sf-spel, men det känns lite extra tydligt här. Kanske går att lösa med en young hero-ingång? Om spelarnas karaktärer också är nykomlingar så kan den mer erfarne spelledaren knuffa in gruppen från kanten av världen - steg för steg.
b) Systemet är flexibelt och ger utrymme för spelare att hitta på egna skills, och ger många valmöjligheter för förmågor. Cyphersystemet med "an [adjective] [noun] who [verbs]" ger här 3472 möjliga kombinationer av genetic makeup, "yrke" och attityd/inriktning. Dessutom finns det ytterligare val att göra inom makeup och inriktning. Det är som upplagt för analysis paralysis för den som vill optimera. Min tanke här är att om spelarna får göra karaktärer först utifrån vad de tycker verkar kul och spännande, så kan spelledaren bygga scenarion bitvis utifrån vad de kan göra, så att alla de här valen de gör inte straffar sig.
c) Spelvärlden är fantastisk. Sjuk, absurd, våldsam, cynisk, oanständig, smutsig, neonljus och glittrig. Varje gång jag tänker på den vill jag spela. Och läsa om böckerna.
Jag får återkomma när jag lyckats dra igång något!
