Quadrante
Grisbonde
Det pratas mest stridssystem på makarforumet och mest "vad gör en till en bra [input]:are" på rollspelsforumet.. Men, finns det något som ni skulle vilja att spelen ni spelar var bättre på, vad vill ni ha mer av...
Nekromanti Vad vill ni ha mer av -[spel]-
- Thread starter Quadrante
- Start date
Rising
Vila i frid
Hmm, det känns som om jag har inspirerat till den här tråden...
Tja, det här är väl mina tankar just nu (jag ändrar ju åsikt rätt ofta):
Grodperspektiv
Varje gång en ras beskrivs i ett rollspel så utgår de alltid från ett så himla högt perspektiv. Det pratas om varelsernas uppkomst, härkomst, historia, kulturella bakgrund osv. Tänk om någon spelledare skulle beskriva vår värld på det viset; och berätta om Norrmän. Så stor fokus skulle hamna på stridigheter mot svenskar att man skulle tro att vårt grannland stod i blodig fejd med oss än i dessa dagar. Om man istället hade skrivit några norge- resp. sverigevitsar, samt visat hur komiskt hurtiga vi tycker att de är, resp. hur stela och träaktiga de tycker att vi är, då tror jag att man hade fått en bild som stämmer betydligt bättre in på hur faktiska svenskar resp. norrmän ser på varandra. Dessutom hade det varit roligare att läsa (för mig).
Det är ofta så där: Rollspelen beskriver världen på ett jättepraktiskt sätt för den som vill spela någon form av rollspels-civilization: "Hmm, om det skulle komma någon form av motsvarighet till Luther i ödlefolkets religion, hur skulle det kunna påverka världen tjugo-femtio år framåt i tiden?" Det är inte den sortens frågor jag brukar ställa mig när jag skriver äventyr. Visst kan det vara bra att beskriva bakgrunden till dagsläget, men jag tycker att det räcker med att hänvisa som hastigast till bakgrunden medan man aldrig slutar fokusera på det som är viktigt och påtagligt för de enskilda individerna i världen. Rollpersonerna kommer ju att vara individer, inte några gudar som kan se ner på världen och spola fram tiden tjugo år hur som helst.
Prefix och Templates
Det finns ett berättartekniskt verktyg som jag börjat tycka är det allra grymmaste som finns i rollspelsmediet (jag tänkte skriva ett helt eget inlägg om det, men jag tar det här istället): Det är friheten som finns i...erm... olika skal, som man kan klä välkända saker i. Vänta, så ska jag förklara:
Tänk på Mutant. I Mutant finns det muterade djur (och på min tid fanns det ingen spärr mot att lira som muterade mandriller, ozeloter, chinchillor, tapirer, quokkor, flamingor osv) och det räcker med att säga "en muterad..." för att man ska få ett skal, som man sedan kan stoppa in vad som helst i. Om spelarna bara vet vad en "bäver" exempelvis är, och om de är införstådda med vad som menas med "muterad", så kan de räkna ut hur den muterade bävern förmodligen ser ut och beter sig. Ändå så kan det vara första gången de möter en muterad bäver, och de kan bli förtjusta i mötet. Alltså; fastän man som spelledare inte har mycket nytt att komma med (bara ordet "muterad") så kan man ändå skapa flera tusentals olika nya varelser, och mycket enkelt ge ett nyhetens behag åt spelarna. DnD har massor med liknande skal, "Dire (wolf? bear?)" till exempel, eller "Zombie (bugbear? owlbear?)"
Det roliga med dessa skal är att man som spelledare känner att man får mer rörelsefrihet när man ska klura på äventyr. Det blir enkelt att vara fantasifull samtidigt som man lirar helt i samklang med reglerna och talar ett språk som ger omedelbar förståelse för spelarna. Man kan tänka "jag är nog den förste som har använt det här skalet på just det här sättet..." -Så länge man använder förpåhittade varelser så är man aldrig först.
Vad jag skulle vilja se, det är roligare, mångsidigare och finurligare skal. (På ett sätt är det Nobilis som öppnat mina ögon för hur fantastiska skal är. Alla rollpersoner i det spelet är ju en sorts "gudar" över något; vad som helst, och denna "noble"-krydda kan användas på så konstiga saker som handlingar, färger, känslor, konventioner, abstrakta företeelser och rena tokigheter. Möjligheterna är oändliga, och ändå så blir allt vettigt och hanterbart så fort som man vet vad en noble är och hur den agerar.)
Jag kan inte riktigt beskriva vad som är så himla bra med det här så att ni kan förstå, men det är nog mest för att min hjärna är så många mil före alla er att ni inte ens skulle ha vett att begripa poängen ens om ni mot förmodan kunde förstå innebörden.
Grupparketyper
Det mesta i Kult verkar vara skrivet för sessioner med enbart en spelare. En hel grupp med människor som alla har olika mörka hemligheter brukar snarast kännas ganska sökt. Genereringsregler är så hårt inriktade på just individer att de inte ger någon hjälp alls för hur man ska få vettiga gruppsammansättningar ibland. Många rollspel skulle må bra av att ha ett första val som var "vad ska vi vara för en sorts grupp?" och där reglerna sedan hjälpte till med råd, tips och instruktioner för hur denna grupp kunde råka in i äventyr och spännande konflikter.
Tja, det här är väl mina tankar just nu (jag ändrar ju åsikt rätt ofta):
Grodperspektiv
Varje gång en ras beskrivs i ett rollspel så utgår de alltid från ett så himla högt perspektiv. Det pratas om varelsernas uppkomst, härkomst, historia, kulturella bakgrund osv. Tänk om någon spelledare skulle beskriva vår värld på det viset; och berätta om Norrmän. Så stor fokus skulle hamna på stridigheter mot svenskar att man skulle tro att vårt grannland stod i blodig fejd med oss än i dessa dagar. Om man istället hade skrivit några norge- resp. sverigevitsar, samt visat hur komiskt hurtiga vi tycker att de är, resp. hur stela och träaktiga de tycker att vi är, då tror jag att man hade fått en bild som stämmer betydligt bättre in på hur faktiska svenskar resp. norrmän ser på varandra. Dessutom hade det varit roligare att läsa (för mig).
Det är ofta så där: Rollspelen beskriver världen på ett jättepraktiskt sätt för den som vill spela någon form av rollspels-civilization: "Hmm, om det skulle komma någon form av motsvarighet till Luther i ödlefolkets religion, hur skulle det kunna påverka världen tjugo-femtio år framåt i tiden?" Det är inte den sortens frågor jag brukar ställa mig när jag skriver äventyr. Visst kan det vara bra att beskriva bakgrunden till dagsläget, men jag tycker att det räcker med att hänvisa som hastigast till bakgrunden medan man aldrig slutar fokusera på det som är viktigt och påtagligt för de enskilda individerna i världen. Rollpersonerna kommer ju att vara individer, inte några gudar som kan se ner på världen och spola fram tiden tjugo år hur som helst.
Prefix och Templates
Det finns ett berättartekniskt verktyg som jag börjat tycka är det allra grymmaste som finns i rollspelsmediet (jag tänkte skriva ett helt eget inlägg om det, men jag tar det här istället): Det är friheten som finns i...erm... olika skal, som man kan klä välkända saker i. Vänta, så ska jag förklara:
Tänk på Mutant. I Mutant finns det muterade djur (och på min tid fanns det ingen spärr mot att lira som muterade mandriller, ozeloter, chinchillor, tapirer, quokkor, flamingor osv) och det räcker med att säga "en muterad..." för att man ska få ett skal, som man sedan kan stoppa in vad som helst i. Om spelarna bara vet vad en "bäver" exempelvis är, och om de är införstådda med vad som menas med "muterad", så kan de räkna ut hur den muterade bävern förmodligen ser ut och beter sig. Ändå så kan det vara första gången de möter en muterad bäver, och de kan bli förtjusta i mötet. Alltså; fastän man som spelledare inte har mycket nytt att komma med (bara ordet "muterad") så kan man ändå skapa flera tusentals olika nya varelser, och mycket enkelt ge ett nyhetens behag åt spelarna. DnD har massor med liknande skal, "Dire (wolf? bear?)" till exempel, eller "Zombie (bugbear? owlbear?)"
Det roliga med dessa skal är att man som spelledare känner att man får mer rörelsefrihet när man ska klura på äventyr. Det blir enkelt att vara fantasifull samtidigt som man lirar helt i samklang med reglerna och talar ett språk som ger omedelbar förståelse för spelarna. Man kan tänka "jag är nog den förste som har använt det här skalet på just det här sättet..." -Så länge man använder förpåhittade varelser så är man aldrig först.
Vad jag skulle vilja se, det är roligare, mångsidigare och finurligare skal. (På ett sätt är det Nobilis som öppnat mina ögon för hur fantastiska skal är. Alla rollpersoner i det spelet är ju en sorts "gudar" över något; vad som helst, och denna "noble"-krydda kan användas på så konstiga saker som handlingar, färger, känslor, konventioner, abstrakta företeelser och rena tokigheter. Möjligheterna är oändliga, och ändå så blir allt vettigt och hanterbart så fort som man vet vad en noble är och hur den agerar.)
Jag kan inte riktigt beskriva vad som är så himla bra med det här så att ni kan förstå, men det är nog mest för att min hjärna är så många mil före alla er att ni inte ens skulle ha vett att begripa poängen ens om ni mot förmodan kunde förstå innebörden.
Grupparketyper
Det mesta i Kult verkar vara skrivet för sessioner med enbart en spelare. En hel grupp med människor som alla har olika mörka hemligheter brukar snarast kännas ganska sökt. Genereringsregler är så hårt inriktade på just individer att de inte ger någon hjälp alls för hur man ska få vettiga gruppsammansättningar ibland. Många rollspel skulle må bra av att ha ett första val som var "vad ska vi vara för en sorts grupp?" och där reglerna sedan hjälpte till med råd, tips och instruktioner för hur denna grupp kunde råka in i äventyr och spännande konflikter.
Quadrante
Grisbonde
jag gör inget av fri vilja, bara min plikt [ANT]
helt klart inspirerad av det inlägget, men mest för att jag var på väg att tro att det var det som det frågades efter.. ..vad saknar vi/ni i spel.. inte "i spel" som i att spela utan "i spel" som i spelet..
Jag gissar att det var så du också reagerade, nåväl slutpläddrat.. tyckte det var synd om den tråden inte skulle skrivas.
Sen en sak till, skal ; komponenter ; kluster ; matrixer.. verkar som om du är inne på en linje här..
Just komponenter är något jag också saknar, eller alltså - skal som du beskrev det som.. ..men att de skulle användas tydligare och mer medvetet.
helt klart inspirerad av det inlägget, men mest för att jag var på väg att tro att det var det som det frågades efter.. ..vad saknar vi/ni i spel.. inte "i spel" som i att spela utan "i spel" som i spelet..
Jag gissar att det var så du också reagerade, nåväl slutpläddrat.. tyckte det var synd om den tråden inte skulle skrivas.
Sen en sak till, skal ; komponenter ; kluster ; matrixer.. verkar som om du är inne på en linje här..
Just komponenter är något jag också saknar, eller alltså - skal som du beskrev det som.. ..men att de skulle användas tydligare och mer medvetet.
Krille
Super Moderator
"Många rollspel skulle må bra av att ha ett första val som var "vad ska vi vara för en sorts grupp?" och där reglerna sedan hjälpte till med råd, tips och instruktioner för hur denna grupp kunde råka in i äventyr och spännande konflikter."
Tokbra idé! Till viss del så finns den redan i diverse grupporienterade rollspel (Ars Magica och dess magikersamfund, Conspiracy X och dess Aegis-celler mfl), men det är definitivt något som fler rollspel borde ta upp. Silver Age Sentinel tar upp en hel del med grupper också, men då mest i hur man spelar en medlem i en superhjältegrupp och inte så mycket om gruppens resurser.
Problemet, som jag ser det, är att om inte spelet är hårt inriktat på en sorts grupper så är det svårt att ge definitiva riktlinjer om gruppspelande. Om man tycker att rollpersoner kan vara varierande, hur är det då inte med en samling valfria varierade rollpersoner.
Men jag skulle kunna tänka mig flera olika situationer där grupprollspel bör utforskas närmare: ett hushåll i ett pseudomedeltida samhälle, ett företag eller förening i modernt samhälle, en koloni i pionjärdrama (science fiction eller historiskt, inbillar jag mig), förband i krigsrollspel etc.
Tokbra idé! Till viss del så finns den redan i diverse grupporienterade rollspel (Ars Magica och dess magikersamfund, Conspiracy X och dess Aegis-celler mfl), men det är definitivt något som fler rollspel borde ta upp. Silver Age Sentinel tar upp en hel del med grupper också, men då mest i hur man spelar en medlem i en superhjältegrupp och inte så mycket om gruppens resurser.
Problemet, som jag ser det, är att om inte spelet är hårt inriktat på en sorts grupper så är det svårt att ge definitiva riktlinjer om gruppspelande. Om man tycker att rollpersoner kan vara varierande, hur är det då inte med en samling valfria varierade rollpersoner.
Men jag skulle kunna tänka mig flera olika situationer där grupprollspel bör utforskas närmare: ett hushåll i ett pseudomedeltida samhälle, ett företag eller förening i modernt samhälle, en koloni i pionjärdrama (science fiction eller historiskt, inbillar jag mig), förband i krigsrollspel etc.
Olle Linge
Snigel
Sant, men det finns en hel del matnyttiga tips man kan ge spelare om hur de kan variera sitt spelande. Detta kanske framförallt gäller nya spelare, men även de som hållit på ett tag. Det jag menar är att det måste ju inte vara riktlinjer eller regler, utan mer allmänt prat för att öppna upp för andra sätt att se på saken.
Rickard
Urverk speldesign
Åh, skönt.. En tråd där jag kan ta upp sådant som jag alltid bräkt ur mig.. Nu får jag chansen att samla att på ett ställe.. 
Inspirerande texter
Nej, jag menar inte stämningstexter.. Jag menar att författaren skriver på ett sådant sätt att läsarens hjärna börjar arbeta av alla idéer som denne får.. Denne kan gott lämna luckor där spelledaren kan fylla i med vad denne vill.. Spelmakaren ska förutsätta att spelledaren klarar de simpla grejerna och sedan ge förslag på massor av unika saker.. Saker en normal människa inte skulle kunna komma på via egen hand..
Integrerade regler i världen
Som det är nu så är i regel regler för sig och världen för sig.. Jag tycker båda är såpass viktiga att de borde ingå i en symbios med varandra.. Vissa rollspel är bra på detta, såsom Feng Shui, medan Agone har ett riktigt trist regelsystem.. Detta borde finnas ännu mer och fungera ännu bättre..
Annorlunda formgivning
Jag vill att det ska vara en fröjd att bläddra i regelboken.. Jag vill överraskas och uppleva annorlunda upplevelser för varje kapitel jag bläddrar igenom.. Jag menar nu inte maffiga bilder i fyrfärgstryck.. Jag menar... Tja.. annorlunda tänkande..
Mer stöd för berättarteknik
Jag vill kunna involvera spelarna mer i berättelsen.. Jag vill ha stöd i reglerna för detta.. Feng Shui lyckas bra med detta i strider och faktiskt i färdigheter också.. Jag vill få tips via reglerna hur världen fungerar och hur världen kan beskrivas med ord.. Små subtila hintar planterade lite varstans i boken.. Så att jag kan läsa igenom boken igen och hitta mer information än första gången jag läste texten..
Ett tydligt fokus
Jag vill veta vad man ska spela i rollspelet.. Jag vill att spelarna ska inse det nästan direkt och göra gubbs utefter det.. Jag vill ha ett rollspel för varje sak jag vill spela.. Skräck i Call of Cthulhu, action i Feng Shui, High fantasy i DnD, svärdsfäktning i Castle Falkenstein, familjelycka i Pendragon.. Nu finns det redan en sådan inriktning men jag vill ha ännu mer.. Ännu mer indelat.. Ett rollspel där man hackar monster ska ha en bra monsterframställning.. Det ska ha bra regler/riktlinjer för hur man ska framställa egna monster.. Det ska ha idéer på hur man framför monsterbeskrivningar och hur man får ett monster beryktat..
Nu inser jag att jag indirekt skriver "Blä för generella system som fungerar till alla världar", men låt gå för det.. Jag kanske ogillar Gurps när jag väl läser igenom det, men min åsikt är att om man inte specialiserar sig så kan man inte bli bra på någonting fullt ut..
Bra uppföljning på hemsidan
Forum, support, nya idéer, nätscenarior, tidslinjer för spelgrupper etc.. Pinnacle Entertaiment är skitbra på det..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som inte kom på så mycket som han hade velat
Inspirerande texter
Nej, jag menar inte stämningstexter.. Jag menar att författaren skriver på ett sådant sätt att läsarens hjärna börjar arbeta av alla idéer som denne får.. Denne kan gott lämna luckor där spelledaren kan fylla i med vad denne vill.. Spelmakaren ska förutsätta att spelledaren klarar de simpla grejerna och sedan ge förslag på massor av unika saker.. Saker en normal människa inte skulle kunna komma på via egen hand..
Integrerade regler i världen
Som det är nu så är i regel regler för sig och världen för sig.. Jag tycker båda är såpass viktiga att de borde ingå i en symbios med varandra.. Vissa rollspel är bra på detta, såsom Feng Shui, medan Agone har ett riktigt trist regelsystem.. Detta borde finnas ännu mer och fungera ännu bättre..
Annorlunda formgivning
Jag vill att det ska vara en fröjd att bläddra i regelboken.. Jag vill överraskas och uppleva annorlunda upplevelser för varje kapitel jag bläddrar igenom.. Jag menar nu inte maffiga bilder i fyrfärgstryck.. Jag menar... Tja.. annorlunda tänkande..
Mer stöd för berättarteknik
Jag vill kunna involvera spelarna mer i berättelsen.. Jag vill ha stöd i reglerna för detta.. Feng Shui lyckas bra med detta i strider och faktiskt i färdigheter också.. Jag vill få tips via reglerna hur världen fungerar och hur världen kan beskrivas med ord.. Små subtila hintar planterade lite varstans i boken.. Så att jag kan läsa igenom boken igen och hitta mer information än första gången jag läste texten..
Ett tydligt fokus
Jag vill veta vad man ska spela i rollspelet.. Jag vill att spelarna ska inse det nästan direkt och göra gubbs utefter det.. Jag vill ha ett rollspel för varje sak jag vill spela.. Skräck i Call of Cthulhu, action i Feng Shui, High fantasy i DnD, svärdsfäktning i Castle Falkenstein, familjelycka i Pendragon.. Nu finns det redan en sådan inriktning men jag vill ha ännu mer.. Ännu mer indelat.. Ett rollspel där man hackar monster ska ha en bra monsterframställning.. Det ska ha bra regler/riktlinjer för hur man ska framställa egna monster.. Det ska ha idéer på hur man framför monsterbeskrivningar och hur man får ett monster beryktat..
Nu inser jag att jag indirekt skriver "Blä för generella system som fungerar till alla världar", men låt gå för det.. Jag kanske ogillar Gurps när jag väl läser igenom det, men min åsikt är att om man inte specialiserar sig så kan man inte bli bra på någonting fullt ut..
Bra uppföljning på hemsidan
Forum, support, nya idéer, nätscenarior, tidslinjer för spelgrupper etc.. Pinnacle Entertaiment är skitbra på det..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som inte kom på så mycket som han hade velat
Rickard
Urverk speldesign
Roligt karaktärsskapande
Det ska vara en fröjd att göra en rollperson.. Rollpersonsgenereringen ska ge upphov till idéer på balla karaktärer.. Helst ska allting gå relativt snabbt också, så att spelarna kan komma till spelmötet, göra en rollperson och sedan sätta igång och spela samma kväll.. Jag vill ha mindre av specialregler som kräver särskilda uträkningar, som förflyttning, svärdshand, hur mycket en viss person väger.. Om spelsystemet är smart gjort så ska detta komma automatiskt, utan en himla massa uträkningar..
Nya förslag på att se på rollspelandet och dess regler
Amber är spelledarlöst, Feng Shui involverar spelarna mer i berättandet i strider, jag brukar tjata om att regler bara är riktlinjer och att en erfaren spelledare lika gärna kan köra utan den, med reglerna i bakgrunden som stöd.. Vampire försökte med sitt storytelling och misslyckades.. Men det var ett bra försök i alla fall..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som borde komma på någon mer punkt
Det ska vara en fröjd att göra en rollperson.. Rollpersonsgenereringen ska ge upphov till idéer på balla karaktärer.. Helst ska allting gå relativt snabbt också, så att spelarna kan komma till spelmötet, göra en rollperson och sedan sätta igång och spela samma kväll.. Jag vill ha mindre av specialregler som kräver särskilda uträkningar, som förflyttning, svärdshand, hur mycket en viss person väger.. Om spelsystemet är smart gjort så ska detta komma automatiskt, utan en himla massa uträkningar..
Nya förslag på att se på rollspelandet och dess regler
Amber är spelledarlöst, Feng Shui involverar spelarna mer i berättandet i strider, jag brukar tjata om att regler bara är riktlinjer och att en erfaren spelledare lika gärna kan köra utan den, med reglerna i bakgrunden som stöd.. Vampire försökte med sitt storytelling och misslyckades.. Men det var ett bra försök i alla fall..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som borde komma på någon mer punkt
Vad en (lesbisk)flicka(i skäggig manskropp)vill ha
[*]Mer grodperspektiv. Om det är något jag saknar i rollspelsvärldar så är det hur man lever i dom. Simulatoristen i mig har talat.
[*]Mer rollspel som inte går på rutin. Jag är säker på att de flesta skriver rollspel på det sätt de tycker funkar bäst, men jag kan inte undgå att tro att det skulle vara mer spännande om konstruktören utgick från scratch och sitt koncept när han skrev ett rollspel, istället för att utgå från rollspelskonventioner i regler, (som grundegenskaper) språk och upplägg. Lite mer experiment, och lite mer..
[*]Snygga nishningar. Jag gillar tydliga fokus och nischade spel. Jag ser rollspelsprodukter som verk snarare än plattformar. (Klart att man kan modifiera verket till ett annat verk dock - Staden, min stora rollspelsmakarkärlek är ju nästan mer en fri plattform än universella spelregler, på det sätt att världen ska vara omdefinerbar i spel, av både spelare och spelledare..)
[*]Roliga regler. Behöver inte vara detaljerade eller realistiska, men roliga. Eller åtminstone abstrakta och vettiga. Antingen Gamist-regler som är kul i sin regelhet, (Hey, bara för att det är gamist behöver det inte vara tråkiga gamla KP-konventioner!) eller Narritivist-regler (Nej, dom kanske inte var bra, men dom var narrativistiska!) som är kul i sin koppling till världen. Men inte Simulatoriska, tack!
Jag länkar till förklaringar av vissa ord nu, eftersom det enda som är drygare än att försöka undervisa folk är att namedroppa ord och utgå från att alla känner till dom, eller ännu värre - Utgå från att alla inte känner till dom, och sedan känner man sig överlägsen. (Blev lite många länkar i det här inlägget, förstås.)
[*]Mer grodperspektiv. Om det är något jag saknar i rollspelsvärldar så är det hur man lever i dom. Simulatoristen i mig har talat.
[*]Mer rollspel som inte går på rutin. Jag är säker på att de flesta skriver rollspel på det sätt de tycker funkar bäst, men jag kan inte undgå att tro att det skulle vara mer spännande om konstruktören utgick från scratch och sitt koncept när han skrev ett rollspel, istället för att utgå från rollspelskonventioner i regler, (som grundegenskaper) språk och upplägg. Lite mer experiment, och lite mer..
[*]Snygga nishningar. Jag gillar tydliga fokus och nischade spel. Jag ser rollspelsprodukter som verk snarare än plattformar. (Klart att man kan modifiera verket till ett annat verk dock - Staden, min stora rollspelsmakarkärlek är ju nästan mer en fri plattform än universella spelregler, på det sätt att världen ska vara omdefinerbar i spel, av både spelare och spelledare..)
[*]Roliga regler. Behöver inte vara detaljerade eller realistiska, men roliga. Eller åtminstone abstrakta och vettiga. Antingen Gamist-regler som är kul i sin regelhet, (Hey, bara för att det är gamist behöver det inte vara tråkiga gamla KP-konventioner!) eller Narritivist-regler (Nej, dom kanske inte var bra, men dom var narrativistiska!) som är kul i sin koppling till världen. Men inte Simulatoriska, tack!
Jag länkar till förklaringar av vissa ord nu, eftersom det enda som är drygare än att försöka undervisa folk är att namedroppa ord och utgå från att alla känner till dom, eller ännu värre - Utgå från att alla inte känner till dom, och sedan känner man sig överlägsen.
(Blev lite många länkar i det här inlägget, förstås.)
Quadrante
Grisbonde
hmn.. kvack
Jo
De få gångerna jag lämnar "mittfåran" och bara skriver det som jag vill ha det, känns det som om jag lämnas ifred.. dvs ensam och oförstådd.. det kan i och för sig bero på att jag misslyckats
Anekdot - funderade en liten stund på att till kortspelet Touche ha en regel som sa : att man under spel kunde(skulle) vräka ur sig kvickheter och smädelser, och att om man fick sin motspelare att skratta, automatiskt fick in en träff.. det är väl en "Narritivist" regel ?
Jo
De få gångerna jag lämnar "mittfåran" och bara skriver det som jag vill ha det, känns det som om jag lämnas ifred.. dvs ensam och oförstådd.. det kan i och för sig bero på att jag misslyckats
Anekdot - funderade en liten stund på att till kortspelet Touche ha en regel som sa : att man under spel kunde(skulle) vräka ur sig kvickheter och smädelser, och att om man fick sin motspelare att skratta, automatiskt fick in en träff.. det är väl en "Narritivist" regel ?
För min del så vore det trevligt att ha med några fler arketyper från de olika länderna. Sånt är ju alltid användbart tycker jag..
Sedan så gillar jag om man kunde stoppa med några kartor över fordon, städer, länder & liknande... Av den aledningen att jag är fruktansvärd dålig på att rita dessa saker. Så jag är hellre beredd på att läga några kornor extra på detta.
/ Johan K, som är i Gbg för tillfället, för att sedan fräsa iväg till Glasgow
Sedan så gillar jag om man kunde stoppa med några kartor över fordon, städer, länder & liknande... Av den aledningen att jag är fruktansvärd dålig på att rita dessa saker. Så jag är hellre beredd på att läga några kornor extra på detta.
/ Johan K, som är i Gbg för tillfället, för att sedan fräsa iväg till Glasgow
Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 9,296
Gruppen ska vara...hur? (OT)
Problemet, som jag ser det, är att om inte spelet är hårt inriktat på en sorts grupper så är det svårt att ge definitiva riktlinjer om gruppspelande. Om man tycker att rollpersoner kan vara varierande, hur är det då inte med en samling valfria varierade rollpersoner.
För att då få till den ultimata gruppen- bör man göra några inskränkningar för den enskilde spelaren? Är det att rekommendera redan från början, att tex bestämma vilka yrken som skall ingå i gruppen?
/Basenanji
Problemet, som jag ser det, är att om inte spelet är hårt inriktat på en sorts grupper så är det svårt att ge definitiva riktlinjer om gruppspelande. Om man tycker att rollpersoner kan vara varierande, hur är det då inte med en samling valfria varierade rollpersoner.
För att då få till den ultimata gruppen- bör man göra några inskränkningar för den enskilde spelaren? Är det att rekommendera redan från början, att tex bestämma vilka yrken som skall ingå i gruppen?
/Basenanji
Krille
Super Moderator
Re: Gruppen ska vara...hur? (OT)
"För att då få till den ultimata gruppen- bör man göra några inskränkningar för den enskilde spelaren?"
Jag brukar ge riktlinjer om vad en kampanj handlar om och vilka krav som kommer att ställas på rollpersonerna. Jag säger inte blankt nej rakt av till ett rollpersonsförslag, men om kampanjen kommer att handla om en elitstyrka i Japans inrikes säkerhetstjänst som sysslar med att utreda, förhindra och förebygga cyberterrorism så kommer jag att förvänta mig att rollpersonerna platsar i en sådan styrka. Om någon vill spela alkoholiserad uteliggare så kommer jag kräva en fruktansvärd bra förklaring till varför fyllot skulle platsa i det gänget, och han kommer med stor sannolikhet avgiftas och fixas lägenhet åt två minuter in på första spelmötet. Jag ger gärna förslag på passande rollpersoner, men jag kommer inte att kräva en viss sorts rollpersoner. Skulle en spelare på egen hand föreslå en psykometrisk/prekognitiv flicka som tappat minnet (förutsatt att det finns utrymme för sådant i spelvärlden), och komma på varför en sådan person passar i den här gruppen, så kan jag mycket väl få för mig att godkänna en sådan rollperson.
"För att då få till den ultimata gruppen- bör man göra några inskränkningar för den enskilde spelaren?"
Jag brukar ge riktlinjer om vad en kampanj handlar om och vilka krav som kommer att ställas på rollpersonerna. Jag säger inte blankt nej rakt av till ett rollpersonsförslag, men om kampanjen kommer att handla om en elitstyrka i Japans inrikes säkerhetstjänst som sysslar med att utreda, förhindra och förebygga cyberterrorism så kommer jag att förvänta mig att rollpersonerna platsar i en sådan styrka. Om någon vill spela alkoholiserad uteliggare så kommer jag kräva en fruktansvärd bra förklaring till varför fyllot skulle platsa i det gänget, och han kommer med stor sannolikhet avgiftas och fixas lägenhet åt två minuter in på första spelmötet. Jag ger gärna förslag på passande rollpersoner, men jag kommer inte att kräva en viss sorts rollpersoner. Skulle en spelare på egen hand föreslå en psykometrisk/prekognitiv flicka som tappat minnet (förutsatt att det finns utrymme för sådant i spelvärlden), och komma på varför en sådan person passar i den här gruppen, så kan jag mycket väl få för mig att godkänna en sådan rollperson.