baron Max Durhal_UBBT
Warrior
Jag menar, finns det ingen bra webbplats för Neotech med flera sådana här texter. Jag har hittat ett fåtal bara, kanske inte finns många fler.
Han såg sin fiende vid trappan. Två av vetenskapsmännen hade han skjutit direkt, men tre satt nu fastbundna. Saken var den att han hade sett honom men hans antagonist hade redan dragit sitt vapen, hans egna satt i hölstret innanför jackan. Han drog det och kastade sig bakom en av missilerna. Två skott missade. Nu bestämde han sig, han reste sig upp och skulle skjuta när han hörde uttalandet på ryska som han visste vad det betydde, även om han inte flrstod innebörden av uttalen. Idioten i trappan hade skjutit tre skott och ett hade träffat kontrollerna. Nu isolerades stationen och snart skulle allt vara borta. Han bestämde sig för att istället springa mot dörren.
Mördaren som stod vid trappan hade backat, men såg nu mannen ur säkerhetspersonalen springa mot dörrarna. Han visste att han aldrig skulle hinna mot dörrarna själv, men mannen därnere kunde ta sig ut. Bara för att han tyckte det var så roligt så bestämde han sig för att skjuta honom. Han siktade och skjötett första skott, som dessvärre missade och det blixtrade till i golvet...
...han hoppade till men fortsatte mot dörrarna. Han var så nära, bara två sekunder till... Men det var för sent då dörrarna stängdes framför hans ögon och han slog in i dörren. Han vände sig istället om och hann precis se sin motståndare i ögonen innan han hörde inomhusekot av ett skott och han kände smärtan i knät. Det gjorde ont men han siktade ändå med sitt vapen och tryckte av. Det var då det mest oförutsedda skedde. En man som inte stått där i ögonblicket innan kom ut från ett gömställe bakom en av missilerna och fick skottet från vapnet rakt igenom tinningen. Döden var omedelbar.
De två männen såg varandra nu. Ögonblicket var laddat, och vakten hade nästan glömt forskaren han just skjutit. Men alla tankar slängdes istället åt sidan då det bara fanns en sak att göra. Skotten hördes över hela rummet. Skottlossningen varade i 7,46 sekunder och totalt avlossades sju skott. Sen tystnade det och mördaren låg på trappan med ett stort blödande sår i bröstet. Vakten gick mot trappan. Han visste att han skulle dö, det var bara ett par sekunder tills anläggningen skulle flyga i luften. Han tänkte inte ens på hur han hade stationerats där, utan tänkte fortfarande på mördaren som nu låg framför honom. Han hade gått uppför trappan med ett enda mål: Att avsluta jobbet. Nu hördes ytterligare ett skott från trappan. De sista orden på ryska hördes i högtalarna, sedan kom infernot...
Baronen som gärna bränner ett par Daaktroende till frukost.
Han såg sin fiende vid trappan. Två av vetenskapsmännen hade han skjutit direkt, men tre satt nu fastbundna. Saken var den att han hade sett honom men hans antagonist hade redan dragit sitt vapen, hans egna satt i hölstret innanför jackan. Han drog det och kastade sig bakom en av missilerna. Två skott missade. Nu bestämde han sig, han reste sig upp och skulle skjuta när han hörde uttalandet på ryska som han visste vad det betydde, även om han inte flrstod innebörden av uttalen. Idioten i trappan hade skjutit tre skott och ett hade träffat kontrollerna. Nu isolerades stationen och snart skulle allt vara borta. Han bestämde sig för att istället springa mot dörren.
Mördaren som stod vid trappan hade backat, men såg nu mannen ur säkerhetspersonalen springa mot dörrarna. Han visste att han aldrig skulle hinna mot dörrarna själv, men mannen därnere kunde ta sig ut. Bara för att han tyckte det var så roligt så bestämde han sig för att skjuta honom. Han siktade och skjötett första skott, som dessvärre missade och det blixtrade till i golvet...
...han hoppade till men fortsatte mot dörrarna. Han var så nära, bara två sekunder till... Men det var för sent då dörrarna stängdes framför hans ögon och han slog in i dörren. Han vände sig istället om och hann precis se sin motståndare i ögonen innan han hörde inomhusekot av ett skott och han kände smärtan i knät. Det gjorde ont men han siktade ändå med sitt vapen och tryckte av. Det var då det mest oförutsedda skedde. En man som inte stått där i ögonblicket innan kom ut från ett gömställe bakom en av missilerna och fick skottet från vapnet rakt igenom tinningen. Döden var omedelbar.
De två männen såg varandra nu. Ögonblicket var laddat, och vakten hade nästan glömt forskaren han just skjutit. Men alla tankar slängdes istället åt sidan då det bara fanns en sak att göra. Skotten hördes över hela rummet. Skottlossningen varade i 7,46 sekunder och totalt avlossades sju skott. Sen tystnade det och mördaren låg på trappan med ett stort blödande sår i bröstet. Vakten gick mot trappan. Han visste att han skulle dö, det var bara ett par sekunder tills anläggningen skulle flyga i luften. Han tänkte inte ens på hur han hade stationerats där, utan tänkte fortfarande på mördaren som nu låg framför honom. Han hade gått uppför trappan med ett enda mål: Att avsluta jobbet. Nu hördes ytterligare ett skott från trappan. De sista orden på ryska hördes i högtalarna, sedan kom infernot...
Baronen som gärna bränner ett par Daaktroende till frukost.
