Nekromanti Var går gränsen mellan lätta och tunga rollspel?

[Olle Linge]

Nu är jag med, tror jag

jag räknar med hur lång tid det tar för mig at förklara Oktoberlandets system för en n00b jämfört med Nyx. Sorry, jag uppfattar Nyx som krångligare. Inte sämre alltså, men mer krävande.

Okej. Du menar att du använder "krånglighet" i betydelsen "så lång tid det tar att förklara systemet för en nybörjare, efter att man själv först förstått systemet", eller? Så har jag inte tänkt tidigare, men det är förstås intressant med tanke på att spelledaren oftast är den som förklarar systemet. Å andra sidan tycker jag inte att det är det viktigaste, eftersom om spelledaren redan bestämt sig för att vilja använda systemet, tror jag att det är enkelt att styrka det i regelförklaringen.

En fotnot: Jag har märkt att det är extremt mycket lättare att förklara Nyx muntligt och visa hur det fungerar, jämfört med hur det är att läsa det. Det har jag inte upplevt tidigare och jag är rätt säker på att det har med konfliktskalan att göra. Ett knivigt pedagogiskt problem.

 

[krank]

Re: 32 sidor!

Jag tycker inte att små rollspel är dåliga, och jag skulle störa mig lika mycket om någon kom och sa "rollspel måste vara stora för att vara bra" som jag nu stör mig på vissa debattörer i den här tråden. Jag råkar helt enkelt anse att olika system har olika ändamål, och att man inte kategoriskt ska döma ut alla system över en viss storlek.

Jag är inte ute efter att kategoriskt döma ut någonting, men i min erfarenhet har jag märkt att jag generallt sett har tråkigare, ju mer plats regler tar, och ju öppnare de är.

Det är inget objektivt uttalande, utan subjektivt. Vad andra spelar lägger jag mig inte i, jag beskriver bara vad jag utgår från vad gäller regelsystem.

Olika system har olika ändamål och målgrupper. Jag tillhör inte målgruppen för de flesta system därute.

 

[krank]

Re: 32 sidor!

Det här förstår jag inte, i alla fall inte om vi fortfarande pratar om samma sak som i trådstarten. Jag har inga problem att föreställa mig ett strömlinjeformat och ganska lätt system som ändå är på 200 sidor. Visst, speledaren måste läsa mycket för att förstå, men antalet sidor har väl inte med hur mycket spelmekanik som syns i spel att göra?

Jag har stora problem att föreställa mig ett sådant system. Hur fasen lyckas man? Har man ändlösa tabeller eller listor? Sådant måste SL hålla reda på. Och ju mindre SL behöver böka med regler, desto mer kan SL fokusera på själva spelledandet (gestaltandet av SLP's och bmiljöbeskrivningar etc).

 

[Man Mountainman]

Re: 32 sidor!

Å det är väl vad du menar, du med.

Ja.

Jag inser förstås att alla inte uppskattat DitV. Som du så riktigt observerar ville jag snarare illustrera en princip genom att välja det som exempel.

/Kalle

 

[Krille]

32 --> 200

Jag har stora problem att föreställa mig ett sådant system. Hur fasen lyckas man?

Enkelt.

1) Ordbajsa. Skriv extra långa meningar om allting.

2) Var pedagogisk. Skriv extra superdupertydligt. Det brukar fördubbla varje given mening.

3) Ha exempel. Gärna flera. Och gärna längre än själva regeln.

4) Ha syftesdiskussioner. Tala om varför du vill ha regeln.

5) Ha sammanfattningar. Det är bra ändå.

6) Enskilda övningar och gruppövningar.

7) Frågor och svar.

8) Ett par ankedoter.

9) Diagram. Det har dessutom fördelen att diagram måste ha förklaringar och nycklar.

10) Mycket bilder. Speciellt på vapen. Och lättklädda tjejer.

11) Ha många små fjantiga specialregler, som egentligen är förlängningar av grundmekanismen men nerskrivna ändå eftersom spelkonstruktören förutsätter att spelledaren är lat och inte orkar komma på hur man använder grundmekanismen.

12) Ha en puckad layout.

 

[Big Marco]

Re: Trender och trender

Gör det verkligen det? Oavsett vad vi diskuterar och producerar här på wrnu så är det spel som D&D, Eon, DoDT och Noir som säljs och spelas ute i stugorna. Inget av dem är särskilt regellätt. Små regelsystem säljs av små utgivare i små utgåvor till få personer.

Absolut. Att det är trendigt innebär inte att det är bästsäljande. Att vara Mac-användare är trendigare än att vara PC-användare men det säljs ändå fler PC än Mac, för att göra någon typ av jämförelse.

Att (fysiskt) stora spel säljer beror på att de flesta konsumenter är förhållandevis oinformerade om vad de köper (mindre sant ndg typiska nischprodukter som rollspel, men gäller ändå) så det blir instinktiva upplevelser som styr köpprocessen. Ett större, tyngre spel med hårda pärmar och bra tryck, bra illustrationer och bra papper har större chans att locka på dessa impulser än ett rätt fult och annonymt indie-spel (om jag får generalisera), oavsett dess verkliga innehåll.

 

[Big Marco]

Re: 32 sidor!

Äh, trenden för små system är ju en indie-trend bara. För de närmast sörjande. Det kanske kommer att påverka jättarna nångång i framtiden, vem vet. Men det är en öppen fråga.

Jag tror mer det är en elitiskt snobbtrend. En naturlig sådan då man vill att ens hobby skall utvecklas och man vill gärna vara snabb med att ta till sig det nya. Jag tror det var Fredrik Lindström som konstaterade att svenskarna är snabbast är världen att generellt ta till sig nya trender och tekniker - det vore underligt att tro att detta inte skulle gälla rollspel också.

Indiespelen, som i mitt tycke ofta är brädspel kamouflerade till rollspel, kommer säkert att stanna. De har sin plats. Jämte traditionella rollspel. Men de lär inte konkurrera ut varandra på något sätt. Det skulle vara som att säga att dramafilmer skulle konkurrera ut komedier.

 

[Olle Linge]

Exakt så menar jag [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Big Marco]

Re: 32 --> 200

11) Ha många små fjantiga specialregler, som egentligen är förlängningar av grundmekanismen men nerskrivna ändå eftersom spelkonstruktören förutsätter att spelledaren är lat och inte orkar komma på hur man använder grundmekanismen.

Det är en av premisserna för att bygga ett komplext system, fö.

 

[Arfert]

Re: 32 sidor!

Där har du helt rätt. Och indiespelen har såklart sin plats, precis som indiefilm.

 

[Arfert]

Re: Nu är jag med, tror jag

Du får gärna förklara Nyx för mig om vi ses på nåt konvent framöver (jag är i Halmstad nästa helg). Jag uppfattar det rätt likt TSOY.. stämmer det?

 

[Olle Linge]

Re: Nu är jag med, tror jag

Du får gärna förklara Nyx för mig om vi ses på nåt konvent framöver

Gärna.

Jag uppfattar det rätt likt TSOY.. stämmer det?

Jag har inte läst TSoY, men Yassilus säger att av det han förstod av det spelet är det inte speciellt likt

 

[Arfert]

Re: Nu är jag med, tror jag

ok, tyckte mig se vissa likheter, men det är en slump med andra ord..

 

[thark]

Re: Nu är jag med, tror jag

Jag har inte läst TSoY, men Yassilus säger att av det han förstod av det spelet är det inte speciellt likt

Jag ser inga väsentliga likheter, möjligen annat än att båda har abstrakta konflikt- och skadesystem, men det är ju knappast unikt för dessa två spel. Det mest signifikanta inslaget i Nyx är ju aspektsystemet, så en närmare jämförelse vore väl FATE.

 

[Ackerfors]

[OT] TSoY, Nyx och Disclaimer

"men Yassilus säger att av det han förstod av det spelet är det inte speciellt likt"

Tilläggas bör att "av det han förstod" är nyckeln till Snigels mening. Jag läste igenom reglerna till spelet två gånger och jag förstod inte ett jota hur reglerna fungerade. De skillnaderna som jag ser utan att förstå stommen av The Shadow of Yesterday är att spelet är betydligt mer detaljerat, begränsad och reglerat än Nyx. Någon som har mer koll på TSoY och som har koll på Nyx bör kunna ge en bättre jämförelse. Mitt omdöme i frågan TSoY ska med andra ord tas med en nypa salt.

 

[Rising]

Re: 32 sidor!

Jag tror mer det är en elitiskt snobbtrend.

Jag vet inte. Jag har svårt att se Gurgeh's Supergänget som ett elitistiskt snobbspel. Tycker du att One Can Have Her känns snobbigt i jämförelse med ditt Noir?

 

[Arfert]

Re: 32 sidor!

Jag personligen tycker att Supergänget är allt annat än snobbigt, ett skönt avspänt spel... däremot är One Can Have Her oerhört mycket snobbigare än Noir...

 

[Rising]

Re: 32 sidor!

Är du säker på att du tänker på reglerna nu? och inte på vilket tema eller inriktning som spelen har?

Alltså, Supergängetreglerna (såväl som DitV-reglerna och One Can Have Her-reglerna) kan man ju använda till vilket tema som helst - båda humoristiska och pretentiösa sådana. Jag tycker det låter konstigt att kalla enkla små regler för "snobbiga" eller "elitistiska". Tvärtom så tycker jag nog att regler som kan sammanfattas i ett par forumsinlägg är väldigt anspråkslösa.

Jag skulle vilja påstå att Noir-reglerna kräver väldigt mycket av sina spelare (eller åtminstone spelledaren) eftersom de är så maffiga, och att de främst riktas till en målgrupp som antingen redan är vana vid rollspel eller spelmekanik i övrigt, såsom de som spelat moderna regeltunga brädspel (a la Descent) eller MMORPG-spelare. Är inte det elitistiskt? Liksom, man lägger inte James Joyce i händerna på småbarn eller personer som aldrig läst skönlitterära böcker tidigare, på samma sätt tycker jag att regeltunga spel kräver mer (är mer elitistiska) än regellätta spel.

Marcos vinkling känns alltså konstig för mig. Vi är vana vid regler och avancerad regeltillämpning (= vi är som gamla gubbar som läser Strindberg om dagarna) och så pekar Marco på vad jag anser vara serietidningar och kallar den trenden snobbig och elitistisk. Alla gillar förstås inte serietidningar (=alla gillar inte samberättande), men hur kan något enkelt vara snobbigt?

 

[Arfert]

Re: 32 sidor!

Du har rätt, jag tänkte TEMA.

 

[solvebring]

Re: Var går gränsen mellan lätta och tunga rollspe

Gamla DoD är okej, 50-60 sidor per bok... Då känns det inte lika jobbigt när det är uppdelat i flera böcker som bara är på 50 sidor styck. Älskar dessutom G5-formatet, det är smidigt och behändigt, synd att man slutat med det.
Så jag skulle säga att ett system som är över 150 sidor är jobbigt, en bok skall helst vara på 80-100 sidor jämt... Annars är den bara äckligt jobbig...

Gondicaboken är just en sådan jag tycker är lagom för sin bredd. Minns inte vad den är på nu, men den är lagom för en enda stor bok att dra igenom.