Var hittar man stöd i en social konflikt?

[Oldtimer]

Att spela sociala konflikter i ett rollspel är kul, men att hamna i en i verkligen är inte lika kul. Jag har ju dessutom alltid haft lite svårt för de sociala bitarna och just konflikter är fruktansvärt jobbiga.

Nu har jag tyvärr hamnat i en fruktansvärt infekterad konflikt som tär oerhört hårt på mitt psyke. Visst har jag goda vänner jag kan prata med och som ger mig stöd och uppmuntran, men det finns ju gränser för hur mycket man vill lasta på sina vänner.

Så vad finns det annars för stöd och hjälp att få? Jag har alltid försökt klara mig själv och vet inte alls vart man kan vända sig för både stöd och goda råd.

Någon som har några bra förslag?

 

[Dr_Dängrot]

Uppsök samtalsterapeut eller psykolog .

I dessa dagar kan du boka en samtals session med en terapeut/ psykolog online så du behöver inte ens lämna datastolen .

Du kan uppsöka en själavårdare , med andra ord du kan avlasta dig själv inför en präst.

Det sista rådet är att dont give a flying fuck. Bara walk away ifrån konflikten. Skär bort personer i din närhet som är toxiska eller som är energitjuvar. Detta förutsätter ju att det är möjligt att göra så , har du en konflikt med en partner , dina barn , chef på jobbet , nära släkting utanför närmaste familjen osv kan det vara svårt att bara slå dövörat till och ignorera personen.

 

[michael]

Du kanske har ett "Manscentrum" i ditt område? De hjälpte mig en hel del i samband med en smärtsam separation för några år sedan--även om den inte var konfliktfylld behövdes mer stöd än den jag kunde få över öl med vänner. Nedanstående ligger och jobbar i Stockholmsområdet men det existerar säkert fler alternativ ute i landet.

Manscentrum - Kriscentrum för män

 

[DanielSchenström]

Jag kan bara ställa mig bakom Dr. Dängrots rekommendation om terapeut/psykolog. Att få tala ut helt och hållet är oerhört befriande.

 

[Oldtimer]

Det sista rådet är att dont give a flying fuck. Bara walk away ifrån konflikten. Skär bort personer i din närhet som är toxiska eller som är energitjuvar. Detta förutsätter ju att det är möjligt att göra så , har du en konflikt med en partner , dina barn , chef på jobbet , nära släkting utanför närmaste familjen osv kan det vara svårt att bara slå dövörat till och ignorera personen.

Tyvärr är det inte helt lätt att utföra. Att skära bort personen är precis vad jag försöker göra och det är det som har utlöst en extremt toxisk konflikt. Personen i fråga har fått bo i nedervåningen på min villa tillsammans med sin sambo i nästan två år nu (eftersom jag har känt personen väldigt länge och ville vara stöd och hjälp för den). Men nu har jag till sist dragit en gräns för hur mycket man kan få utnyttja min snällhet och empati. Och då slog det över i en hatisk konflikt istället.

Men det är flera bra förslag ni kommer med. Jag ska ta dem till mig och försöka skaffa kraft den vägen till att ta mig igenom detta.

 

[Oldtimer]

Jag pratade just en stund med Kriscentrum för män här i Göteborg. Visserligen fick jag prata ut (igen), men rent konkret fick jag bara två goda råd om saker som jag redan gjort. Klart att det är bra att få bekräftat att mina åtgärder varit de rätta, men jag kanske hade hoppats på mer...

Jag får kolla på det där med terapeut/psykolog.

 

[anth]

Kurator eller familjerådgivare.

Även om en terapeut är bra om man behöver prata av sig så är kurator och familjerådgivare de som kommer praktiska råd för att lösa situationer.
Familjerådgivare är egentligen till för problem i ett förhållande, men inneboende är så nära förhållande att de antagligen kan komma med goda råd.

Alternativt: om du och din inneboende har någon gemensam vän som agera mäklare mellan er.

 

[Henke]

Jag pratade just en stund med Kriscentrum för män här i Göteborg. Visserligen fick jag prata ut (igen), men rent konkret fick jag bara två goda råd om saker som jag redan gjort. Klart att det är bra att få bekräftat att mina åtgärder varit de rätta, men jag kanske hade hoppats på mer...

Jag får kolla på det där med terapeut/psykolog.

Känner såklart inte till själva situationen, men generellt känner jag ju igen en situation från en god vän som inte längre ville ha några inneboende i sitt hus och att han fick magsår av att lämna hemmet obevakat med dessa. Till sist flyttade de och nu mår han bra igen.

Vet inte hur lätt det är för dig att säga upp dem som hyresgäster/inneboende. Jag skulle tro att de har någon form av "besittningsrätt", men jag gissar att de själva egentligen inte heller har lust att bo kvar. Sitter de eventuellt i ekonomisk knipa och att det är anledningen att de inte kan skaffa annat boende? Annars måste de väl kunna hitta annat boende tänker jag och där är det väl bara att "hjälpa dem på traven".

 

[Oldtimer]

Känner såklart inte till själva situationen, men generellt känner jag ju igen en situation från en god vän som inte längre ville ha några inneboende i sitt hus och att han fick magsår av att lämna hemmet obevakat med dessa. Till sist flyttade de och nu mår han bra igen.

Vet inte hur lätt det är för dig att säga upp dem som hyresgäster/inneboende. Jag skulle tro att de har någon form av "besittningsrätt", men jag gissar att de själva egentligen inte heller har lust att bo kvar. Sitter de eventuellt i ekonomisk knipa och att det är anledningen att de inte kan skaffa annat boende? Annars måste de väl kunna hitta annat boende tänker jag och där är det väl bara att "hjälpa dem på traven".

Jo du tror rätt. Deras hyresavtal är uppsagt och deras hyresrätt är förverkad (enligt Jordabalken kap 12, §42 för den som vill studera lagen), men trots det har de "besittningsrätt", dvs jag har ingen formell rätt att avhysa dem ur mitt hem. Vilket känns extremt jobbigt. Nu har de (delvis) hållit sig borta i några dagar, men jag får magsår av tanken på att de kan dyka upp när som helst.

Den enda instans som kan avhysa en hyresgäst är Kronofodgen och det är en extremt långsam process. Kan tydligen dra ut på tiden från tre-fyra veckor till flera månader.

Och de är definitivt i "ekonomisk knipa". Båda är arbetslösa - mest av att ingen av dem aktivt sökt något arbete. Sedan finns det andra aspekter som också ligger dem i fatet. Men det jobbigaste är att huvudpersonen i detta pendlar (i sina SMS till mig) mellan "kan du hjälpa mig att packa ner lite saker åt mig" till "du rör inte mina saker ditt äckliga svin!". På min inrådan sökte de hjälp hos Socialtjänsten i vår kommun igår, vilket ledde till att en socialsekreterare ringde upp mig och skällde ut mig för att jag behandlade de här människorna så illa. Och att Socialtjänsten absolut inte tänkte hjälpa dem med bostad, för de måste få fortsätta att bo i mitt hem.

 

[zo0ok]

vilket ledde till att en socialsekreterare ringde upp mig och skällde ut mig

Fördelen med en Psykolog (vårdcentralen och Kry har sådana) är att de inte försöker lösa själva problemet, utan bara hjälper dig att hantera hur situationen påverkar dig, hur du kan tänka och känna, utan att peka (döma).

Socialsekreteraren i fråga har säkert inte fått hela bilden korrekt förklarad för sig.
Det försvarar inte vederbörandes agerande mot dig, men det är nog bra att ha med sig.

 

[Stareater]

Jag vet inte om det finns något hjälpsamt att hämta ur denna berättelse, men åtminstone så får du veta att du är långt från ensam att ha varit i en sådan situation.

Mina föräldrar har tidigare hyrt ut ett boende till en familj, där frun i familjen var en bekant, men som till sist blev oönskade hyresgäster. Eftersom min far dessutom är lite konflikträdd och tyckte synd om dem i deras ekonomiskt svåra situation, så tog det emot att vräka dem för deras sviniga och småkriminella beteenden. Det hela pågick alldeles för länge och min far mådde väldigt dåligt. Det hela löste sig dock att min far hjälpte mannen i familjen att hitta ett jobb (med betalt boende) i en annan stad som de flyttade till.

När familjen ett par månader senare önskade komma tillbaka (efter att han blivit avskedad och polisanmäld på sitt nya jobb) så var det mycket lättare att säga nej och att det fanns andra planer för boendet.

 

[Oldtimer]

Socialsekreteraren i fråga har säkert inte fått hela bilden korrekt förklarad för sig.
Det försvarar inte vederbörandes agerande mot dig, men det är nog bra att ha med sig.

Jag vill bara klargöra att jag mest är häpen över socialsekreterarens aggressiva beteende. Jag har absolut ingen illvilja mot henne. Beteendet berodde säkert på att hon bara fått höra den ena (välkryddade) sidan.

 

[Oldtimer]

Jag vet inte om det finns något hjälpsamt att hämta ur denna berättelse, men åtminstone så får du veta att du är långt från ensam att ha varit i en sådan situation.

Tack för att du delade med dig. Jag känner ju igen mycket av det i din berättelse.

 

[EvilSpook]

Ledsen om den här kommer in i lite fel vinkel!?
Men gör det svårt för dem att bo kvar. Lås och/eller begränsa var de kommer in fysiskt. Kan du hindra dem att komma åt kök, tvätt, dusch och liknande blir det besvärligt för dem. Skruva ur säkringar så att de inte har ljus, möjlighet att ladda telefoner eller värme i sitt sovrum.

Det är så klart inte snällt men de är inte sympatiska själva. Och de kan såklart inte klaga hos värden om de inte har ett kontrakt.

//EvilSpook

 

[Ram]

Var jobbar du? Många arbetsplatser har företagshälsåvård och om så behövs eventuellt även juridiskt stöd som man kan få använda.

 

[Rickard]

Ledsen om den här kommer in i lite fel vinkel!?
Men gör det svårt för dem att bo kvar. Lås och/eller begränsa var de kommer in fysiskt. Kan du hindra dem att komma åt kök, tvätt, dusch och liknande blir det besvärligt för dem. Skruva ur säkringar så att de inte har ljus, möjlighet att ladda telefoner eller värme i sitt sovrum.

Hur är detta ens i närheten av ett hälsosamt tankesätt, att eskalera konflikten?

Snarare bör man deeskalera. Kan man inte ignorera så får man helt enkelt låta den andra komma till tals (den personen vill säkert inte heller må dåligt) och sedan försöka komma med någon lösning, exempelvis att hjälpa till med boletande eller flytt.

 

[Oldtimer]

Ledsen om den här kommer in i lite fel vinkel!?
Men gör det svårt för dem att bo kvar. Lås och/eller begränsa var de kommer in fysiskt. Kan du hindra dem att komma åt kök, tvätt, dusch och liknande blir det besvärligt för dem. Skruva ur säkringar så att de inte har ljus, möjlighet att ladda telefoner eller värme i sitt sovrum.

Det är så klart inte snällt men de är inte sympatiska själva. Och de kan såklart inte klaga hos värden om de inte har ett kontrakt.

//EvilSpook

Förutom att jag hatar att bete mig på ett sådant sätt, så har jag inget lagstöd för sådana åtgärder. Gör jag så, riskerar jag att råka illa ut juridiskt.

 

[Oldtimer]

Var jobbar du? Många arbetsplatser har företagshälsåvård och om så behövs eventuellt även juridiskt stöd som man kan få använda.

Jag jobbar på ett litet trivsamt konsultbolag och min chef (som också är en av mina bästa vänner) ger mig allt stöd som går.

 

[Oldtimer]

Hur är detta ens i närheten av ett hälsosamt tankesätt, att eskalera konflikten?

Snarare bör man deeskalera. Kan man inte ignorera så får man helt enkelt låta den andra komma till tals (den personen vill säkert inte heller må dåligt) och sedan försöka komma med någon lösning, exempelvis att hjälpa till med boletande eller flytt.

Jag håller med. Det är inte en väg jag vill ta. Och jag har erbjudit hjälp med det som är rimligt, typ att packa deras grejer, hjälpa att flytta sakerna (ingen av dem har ju körkort), kontakt med Socialtjänsten, etc. Men responsen pendlar ju, som sagt, mellan "ja tack" och "dra åt helvete".

 

[Rickard]

Jag håller med. Det är inte en väg jag vill ta. Och jag har erbjudit hjälp med det som är rimligt, typ att packa deras grejer, hjälpa att flytta sakerna (ingen av dem har ju körkort), kontakt med Socialtjänsten, etc. Men responsen pendlar ju, som sagt, mellan "ja tack" och "dra åt helvete".

Ja, det är jättesvårt att försöka reda ut problem när den andre inte vill alls. Egentligen handlar det väl om att låta tiden bero, så får de smälta det hela.

Kan också vara att de projicerar andra problem de har på dig. Det finns inte så mycket att göra något åt det, än att försöka vara få den andre att inse att du är förstående. Från vad jag läst i tråden verkar du ha gjort ditt bästa.

En annan källa till inspiration är att läsa lite böcker på bibliotek. Så gjorde jag när jag var i problem och inte kunde snacka igenom det med kompisar, för det är annars det enklaste. Försöka avlasta ditt inre genom att a) skriva om det (för dig själv), b) prata med andra så att du får det ur luften (kompisar är där för att hjälpa - du hade gjort detsamma med dina), c) träna, ta promenader, meditera eller på annat sätt kunna ge ditt sinne lite paus, så att du dels både får distans till det hela och dels kan komma tillbaka med ny energi.