Nekromanti Varför behövs introäventyr?

[God45]

Introäventyren är helt onödiga och har varit det ända sedan actual play podcasts blev en grej. Det finns så många actual play podcasts nu till så många olika system att lättaste sättet att lära sig köra ett scenario är att lyssna på en sådan istället.

Men det är ju tråkigare att lyssna på actual play än att få med, läsa och spela ett inroäventyr.
Jag tycker överlag att actual play är förbannat trist dock.

/start rant
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Klicka för att visa.. <input type="button" class="form-button" value="Visa dolt innehåll" onclick="toggle_spoiler(this, 'Dölj innehåll', 'Visa dolt innehåll')" /></div><div class="ubbcode-body"><div style="display: none;">Alltså det är typ fem gånger tråkigare än att försöka spela själv och marginellt tråkigare än att inte lyssna på en podcast.

Till och med den där youtubeserien med startrekgrabben är så trist att klockarna stannar, och han har ändå relevanta gäster.

Det slår ju att gå till doktorn, att läsa ppm brevet, och att höra en låt med Travis men dessa saker klara jag av att undvika nästan varje dag i alla fall.

Det är så tråkigt att om det var en person så skulle den personen aldrig ha nått intressant att säga utan bara klämma ur sig sånt som är helt menlösa som "nycken till frihet, scarface och fight club - det är mina tre bästa filmer."

kort sagt: jag är inte underhållen av AP.

</div>
/end rant </div></div>

Det här kanske bara är jag och hur jag bearbetar info och grejer, men jag har mycket lättare att köra ett scenario som jag lyssnat på någon köra på en actual play än på ett äventyr jag läser i en bok.

Om jag läser det i en bok så måste jag gå igenom det flera gånger och göra minnesanteckningar och sortera upp det och grejer. Om jag har lyssnat på en podcast kn jag bara köra det direkt eftersom narrativet hjälper mig att komma ihåg detaljer som är viktiga att ha när man kör ett äventyr. SÅ mina "introduktionsäventyr" med ett nytt system är nästan alltid att jag kör ett scenario en podcast har kört.

Man sedan har jag alltid föredragit många föreläsningar framför långa litteraturlistor i skolan så...

Jag finner att en dålig actual play är fruktansvärt tråkig och nästan omöjlig att lyssna på. Men en bra actual play är guld! Det är att lyssna på en ljudbok blandat med improvisationsteater. RPPR är nog den allra bästa actual play podcasten att lyssna på om någon som läser det här är intresserad.

Intro äventyr är dessutom ofta skittråkiga och oinspirerade. Det finns undantag så som Delta greens Convergense och Call of Cthulhus The Haunting men de är ganska få.

 

[krank]

Det här kanske bara är jag och hur jag bearbetar info och grejer

Väldigt sannolikt. Jag kan definitivt dra paralleller här till inlärning och så, där vissa har lättare att ta in information via ljud, andra via text, ytterligare andra genom att utföra... (Även om man i just skolsituation brukar säga att ett varierat arbetssätt funkar bättre för alla, dvs man kombinerar olika sätt att få in informationen).

Så jag tror att podcasts är ett bra komplement, framför allt för de som har lätt att sortera information etc via ljud.

Skulle jag däremot lyssna på en podcast skulle jag efteråt ändå behöva läsa äventyret och göra anteckningar. Om inte annat för att jag föredrar äventyr som har lite förgreningar och kan spelas på olika sätt beroende på t.ex. vad rollpersonerna väljer att göra först. Och i bra äventyr finns det alltid saker som inte kommer med i varje grupps genomspelning =)

 

[solvebring]

IMHO ...

Vad är introäventyrens funktion?

Att sammanfatta och praktiskt etablera spelets kärnpunkter – stämning, ton, regler, vad man gör etc. Att få folk att lättare kunna prova på att spela spelet. ... Funktionen är helt enkelt learning by doing och slår allt vad man nu kan läsa sig till. Det bästa sättet att lära sig spel är att spela dem.

Kan man ersätta dem med "så här spelar du" avsnitt och matig världsbeskrivning?

Mja, alltså, spelexempel är awesome, speciellt när man försöker förklara hur rollspel spelas, hur man tar uti med ett längre regelmoment osv, men det är inte lika effektivt när det gäller att låta folk känna på spelet. ... Att båda få läsa och göra är mycket bättre än att bara läsa. Dessutom tappar man ju det här med att få folk att faktiskt testa spelet. Som flera andra har sagt här i tråden är introduktionsäventyr en push mot riktningen att faktiskt spela, inte bara läsa.

Vad kommunicerar de?

De kommunicerar, oftast ... helst ... hur spelet är tänkt att vara och hur man själv kan fortsätta med egna äventyr. Genesis har samanfattat den här biten riktigt bra tycker jag – de ska kommunicera vad som behövs utan att göra det för mycket. Man ska inte avskräckas utan få en god uppfattning om spelet och uppmuntras att lira vidare.

Är de nödvändiga?

... Ja, utifrån det jag sagt här, imho, så är de det. Sedan beror det på vad man lägger in i det. Alltså, klart man kan lira spel utan introduktionsäventyr, men att ett sådant finns att tillgå förenklar ju saker.

Hur långa ska de vara?

Pekar återigen på Genesis post om att vara noga med att vidröra spelets väsentligheter utan att skrämma bort folk. En enkvällare på ett par-tre timmar borde väl funka. Keep it as simple as possible, liksom.

Och om man ska ha dem - vad ska man tänka på då man gör dem?

Att man fångar spelet. Att man är koncis så att det blir lika mycket ett exempel som learning by doing. Att det är överskådligt och kan användas för att själv hitta på scenarion till spelet. ... -isch ...

 

[Bosse_UBBT]

Introäventyren är helt onödiga och har varit det ända sedan actual play podcasts blev en grej. Det finns så många actual play podcasts nu till så många olika system att lättaste sättet att lära sig köra ett scenario är att lyssna på en sådan istället.

Håller inte med. De actual play podcasts jag stött på (RPPR etc.) gör mig inte inspirerad alls, utan är snarare direkt avtändande då de inte alls påminner om vad jag är ute efter då jag spelar. Det är spel utan inlevelse, mycket out-of-character etc. Oftast känns det mest som att det är ett gäng fanboys som sitter och snackar utifrån kontexten att spela äventyret.

Eller har jag bara missat de bra exemplen? Om någon sitter på några riktigt bra actual play's får ni gärna länka.

 

[God45]

Introäventyren är helt onödiga och har varit det ända sedan actual play podcasts blev en grej. Det finns så många actual play podcasts nu till så många olika system att lättaste sättet att lära sig köra ett scenario är att lyssna på en sådan istället.

Håller inte med. De actual play podcasts jag stött på (RPPR etc.) gör mig inte inspirerad alls, utan är snarare direkt avtändande då de inte alls påminner om vad jag är ute efter då jag spelar. Det är spel utan inlevelse, mycket out-of-character etc. Oftast känns det mest som att det är ett gäng fanboys som sitter och snackar utifrån kontexten att spela äventyret.

Eller har jag bara missat de bra exemplen? Om någon sitter på några riktigt bra actual play's får ni gärna länka.

Nu vet jag inte vilka av RPPR actual playsen du lyssnat på men både New world och New Arcadia kampanjerna tycker jag har en massa inlevelse och världsbyggande som kommer från engagerade spelare. Det är en hel del intressanta karaktärer, kanske speciellt i New world kampanjen.

Sedan är där en del humor och skämtande också, men inte mer än vad jag har när jag spelat i en bra grupp. Plus, en del av skämten har fått mig att skratta rakt ut. A broken toy for your broken home och Stenkastnings incidenten fick mig att skratta rakt ut

 

[Totte]

För mig är det enkelt.

De flesta rollspel består av en grupp individer som oftast inte känner varandra, som på ett eller annat sätt skall sammanföras för att tillsammans "äventyra", där "äventyra" är just vad du som DM/GM/SL planerat.

Startäventyret har som grundsyfte att på ett eller annat sätt genom små lagom spännande händelser där de olika personerna sammanförs och lär känna varandra, gärna genom att de hjälper varandra på olika sätt och på så sätt lär känna varandras styrkor och svagheter.

Det kan vara ett antal personer som tagit i på ett värdshus undan en hård vinterstorm och mitt i natten attackeras värdshuset av vintergastar.

Det kan vara ett antal personer på ett rymdskepp där en händelseutveckling leder till att de får ta ansvaret för skeppet och på så sätt svetsas samman till en grupp.

Det kan vara ett antal personer på ett djungelsafari där en grupp gerillasoldater plötsligt dyker upp och kidnappar ett antal personer som plötsligt befinner sig i samma fångläger.

Så, för mig är ett startäventyr det som gör en grupp av ett antal individer som aldrig annars skulle träffas och komma att "gå ut på äventyr".

 

[krank]

Så, för mig är ett startäventyr det som gör en grupp av ett antal individer som aldrig annars skulle träffas och komma att "gå ut på äventyr".

Det här är anledningen till att jag helst skriver, och spelar, rollspel där rollpersonerna som en del av konceptet tillhör samma organisation, som kan skicka iväg dem ut på "äventyr"... =)

 

[Niklas73]

Alltid bra med färskvara plus att... Hade jag?

 

[Niklas73]

Tack

Tack för alla bra svar som pekar åt samma håll och är med
På resonansen. Jag är övertalad. Starchallenge får ett introäventyr.