Nu anser jag att de flesta som skriver dystopier har en förmåga att bre på för mycket. Men det är också det faktum att Batman osv hoppar runt för med en inzoomning på det nuvarande problemet i en miljonstad.
Under en av vändorna då jag var i Colombia var de två städer jag spenderade mest tid i (Cali och Palmira) med på tio-i-top-listan över flest mord i världen det året. För att kvala in måste staden ha minst 300.000 invåndare och inte vara en aktiv krigszon. Cali hade över 1400 mord det året. I och med att inte alla mordförsök lyckas, och mord inte är den enda olagliga som händer. Palmira, som nätt och jämt är stort nog för att kvala in, hade drygt 200 mord. Under de veckor som jag var där var det enda jag märkte var då jag körde "hem" från nyårsfirandet så såg jag en parkerad bil med två personer i "rånarluvor".
Så länge man inte är en direkt målgrupp så är det bakgrundsbrus 99% av tiden, som man vänjer sig vid. En del vill flytta där ifrån, men det är inte direkt annorlunda än att vissa vill flytta, och inte om att de känner de behöver fly (Colombia har väldigt många internflyktingar tack vare inbördeskriget, så de som flyr har snarare flytt till storstäder som Cali). En del flyttar dit.
Så som redan nämnts. Släkt, familj, vänner, man har jobb där. Man vet vad man har, men inte vad man får; och det man har känns rätt okej.
Och när det kommer till Gotham eller Metropolis, som också redan nämnts, man slipper riskera att få en skyskrapa i skallen.