Dimfrost
Special Circumstances
...att jag tar det på allvar
eller
Rapport från forumsmästerskapet i DDM
Tja, Rising hade rätt på något sätt. Jag har svårt att inte ta spel på allvar, men det beror inte på att jag tycker spelet är tråkigt utan tvärtom att jag gillar själva stragegimomentet apmycket.
Man måste inte vilja bygga temaband för att gilla spelet, liksom. 
Jag spelade följande:
Inspiring Marshal
Frenzied Berserker
Graycloak Ranger
Wolf
Elf Warrior
Hall of Heroes
Ancient Temple
Torture Chamber
Assembly Tile 4
Bärsärken rår på det mesta på 100-poängsnivån, och jag var egentligen inte orolig för något warband. Å andra sidan hade jag inte så god koll på vad jag borde vänta mig. Det som Vitulv hade hintat om såg inte så otäckt ut i alla fall.
Vi var 7 deltagare: jag, Dante, walium, Magnus Seter, Korpen, Vitulv och Arvidos. Det bestämdes att vi skulle spela två matcher var och sedan låta de fyra bästa gå vidare till semifinal. Formatet var Standard (alltså inget speciellt som Quickstrike eller Assault) med en tidsbegränsning på en timme. Lottningen var lagom godtycklig för att låta folk spela mot nya motståndare.
Första rundan möter jag Dante, som ställer upp med endast två figurer: Ryld och Githyanki Renegade (97 poäng, men han hade ingen Gnome Recruit). Det känns som om tre är det minsta antalet man vill spela med, och även det är väl lite tveksamt. Hur som helst, jag hade ingen riktig koll på terrängplaceringen och den blev ganska öppen men med ett par väggar längs kanterna att gömma sig bakom. Vi springer fram mot varandra utan att få in några avståndsträffar. Nu minns jag inga detaljer, men jag får in en Grant Move Action som sätter berserkern i baskontakt med githyankin och gör processen kort med den. Sedan måste Ryld gå i närstrid med berserkern, vilket såg rätt jämnt ut: berserkern dör, men tänker ha ihjäl Ryld med deathstrike. Men jag missar concealslaget (githyankin har naturligtvis blurrat honom); det var mindre bra. Det slutar med att det blir riktigt jämnt innan mina kvarvarande gubbar får ihjäl Ryld till sist.
Nästa runda möter jag Korpen. Han spelar någon sorts blandning av en massa kobolder och goblins uppbackade av Kobold Sorcerer och Snig the Axe. Jag tror att jag var den som var bäst på avståndsattacker och fixar ett öppet spelfält, men spelar rätt dåligt så att min varg dör av bland annat ett gäng magic missiles från sorcerern. Småkillarna är jobbiga för berserkern, så jag håller den i bakgrunden tills jag kan ha ihjäl något viktigt (som till exempel Snig) och tänker döda lite smågubbar med Graycloak och IM. Fast Graycloak gillar inte Kobold Champion med aphög AC, och så råkar IM ut för först en träff och sedan en crit av Silent Wolf Goblins (åtminstone har jag för mig att det var det de hette) på var sida om sig. Jag är utan commander och har en berserker med stadigt färre hitpoints. Jag rushar sorceren med berserkern när jag har 35 hp kvar, och de enda som kan anfalla den nästa runda är Snig och sorcerern. Det blir 25 skada (fireburst + snig), och jag borde kunna ha ihjäl båda innan berserkern dör, tänkte jag. Men Snig får in en critical, och det enda jag kan göra är att deathstrika ihjäl Snig. Nu är det min Graycloak mot hans sorcerer, och eftersom jag inte har någon commander kan han hålla sig undan tills tiden tar slut och han vinner på poäng. Visst kan jag skylla på ett par oturliga tärningsslag där, men om Snig hade haft sina minions med sig (Dante, vars figurer Korpen lånade, hade inga small goblins...) hade jag säkert förlorat.
Det visar sig att walium (som spelade Urthok, Snig, 4 Goblin Skirmishers, Hook Horror, Duergar Warror) hade gått 2-0, och bland de med 1-1 gick jag, Dante och Magnus vidare till semi. För att vi skulle få spela mot nya spelare bestämdes att jag skulle möta Magnus, men först (på grund av brist på bord och lite annat) spelades matchen mellan Dante och walium. Det blev en förnedrande match där walium inte fick ihjäl någonting eftersom Hook Horror och Urthok är så långsamma att de aldrig riktigt fick någon möjlighet att anfalla. Dante höll sig på avstånd hela tiden efter att ha dödat ett par goblins.
Så skulle jag möta Magnus, som spelade Vampire Aristocrat, Githyanki Fighter och Orc Brute. Vampyren är väldigt bra mot smågubbar (den gjorde processen kort med Korpens kobolder tidigare) men mot min berserker är den ganska värdelös. 10 i skada per runda är inte mycket. Återigen var det oklart vem som ville ha ett öppet fält, och det blev något slags mellaning. Jag fick Hall of Heroes i mitten i alla fall, för att kunna ta hand om vampyrens DR. Magnus gömde sig i en grotta (Spikestone Cave), men sprang fram med vampyren för att döda min varg (som sprang först för att ta hand om magic missiles) samtidigt som de båda andra anföll längs en annan front. Jag använde Grant Move Action, fick baskontakt mellan vampyren och bärsärken och anföll två gånger, varav den ena faktiskt missade. På annat håll dog Orc Bruten efter att ha anfallit min Graycloak en gång, och Githyanki Fighter flydde åt andra hållet av någon anledning. Nästa runda anföll vampyren berserkern, men det kändes som det kvittade. Vampyren dog när jag aktiverade berserkern nästa gång, och det var dags att springa efter githyankin. Den gjorde ett tappert försök och lyckades routa min commander, men även med speed 2 hann berserkern upp den till sist; vi var ju båda out of command, och dessutom rallyade min IM nästa runda. Det känns som att det kunde ha gått annorlunda om fightern hade anfallit min berserker tillsammans med vampyren istället för att hålla sig undan, men det hade antagligen inte spelat någon roll. Den har för lite HP för att klara sig mot berserkern i längden. (Vilket i och för sig gäller för de flesta figurer...)
Final mot Dante, då, och en rematch. Dante tjockade upp brädet med en massa tiles så jag fick inte in några snabba skott, men han hade ingenting att göra mot Grant Move Action + Berserker egentligen, och jag tror inte att det fanns någon möjlig plan för att vinna det där när berserkern har speed 8 jämfört med hans bägge figurer med speed 6. Jag sprang in med berserkern och dödade renegaten, och Ryld gör för lite skada för att ha något direkt chans. Jag har för mig att det var en deathstrike som slog ihjäl Ryld den här gången, för jag missade inte så många concealslag nu.
I allmänhet: IM + FB är en jävla kombo, och inte mycket de flesta band kan göra något åt i 100 poäng. Jag ska inte ta åt mig någon ära själv, för efter att ha bytt till mig waliums FB letade jag lite i internetdiskussioner efter förslag på en bättre commander än den Cleric of Garl Glittergold som var allt jag hade i commanderväg i CG vid tillfället. Sedan beställde jag en Inspiring Marshal och lite annat på nätet (på ett ställe där den bara kostade fyra dollar, har jag för mig). Till skillnad från de flesta andra har jag och walium inget emot att köpa lösa figurer istället för boosters, kanske främst för att vi känner att vi inte har de pengarna som man måste lägga ut annars.
Sedan, då? Jag testade mitt LG-band (Alusair, Aramil, 2 warforged fighters, 3 man at arms) mot Arvid, och vann rätt ordentligt trots en tveksam början. Yassilus byggde ett CE-band med bland andra min Red Samurai som även det krossade Arvid rätt rejält, upprepade gånger. Det var Yassilus’ första gång han spelade DDM. Och jag bytte till mig en massa CE-gubbar av Vitulv, men det berättar jag inte så mycket om för att inte vulfen ska få skämmas offentligt. Och så spelade vi en massa annat såklart, men jag låter DDM vara fokus för den här rapporten. Resten är ändå bara så internt.
Avslutningsvis: tack till Dante för organisering av forumsmästerskapet, det superspeciella priset och framför allt ett som alltid jättetrevligt DanCon!
/Dimfrost
eller
Rapport från forumsmästerskapet i DDM
Tja, Rising hade rätt på något sätt. Jag har svårt att inte ta spel på allvar, men det beror inte på att jag tycker spelet är tråkigt utan tvärtom att jag gillar själva stragegimomentet apmycket.
Man måste inte vilja bygga temaband för att gilla spelet, liksom. Jag spelade följande:
Inspiring Marshal
Frenzied Berserker
Graycloak Ranger
Wolf
Elf Warrior
Hall of Heroes
Ancient Temple
Torture Chamber
Assembly Tile 4
Bärsärken rår på det mesta på 100-poängsnivån, och jag var egentligen inte orolig för något warband. Å andra sidan hade jag inte så god koll på vad jag borde vänta mig. Det som Vitulv hade hintat om såg inte så otäckt ut i alla fall.
Vi var 7 deltagare: jag, Dante, walium, Magnus Seter, Korpen, Vitulv och Arvidos. Det bestämdes att vi skulle spela två matcher var och sedan låta de fyra bästa gå vidare till semifinal. Formatet var Standard (alltså inget speciellt som Quickstrike eller Assault) med en tidsbegränsning på en timme. Lottningen var lagom godtycklig för att låta folk spela mot nya motståndare.
Första rundan möter jag Dante, som ställer upp med endast två figurer: Ryld och Githyanki Renegade (97 poäng, men han hade ingen Gnome Recruit). Det känns som om tre är det minsta antalet man vill spela med, och även det är väl lite tveksamt. Hur som helst, jag hade ingen riktig koll på terrängplaceringen och den blev ganska öppen men med ett par väggar längs kanterna att gömma sig bakom. Vi springer fram mot varandra utan att få in några avståndsträffar. Nu minns jag inga detaljer, men jag får in en Grant Move Action som sätter berserkern i baskontakt med githyankin och gör processen kort med den. Sedan måste Ryld gå i närstrid med berserkern, vilket såg rätt jämnt ut: berserkern dör, men tänker ha ihjäl Ryld med deathstrike. Men jag missar concealslaget (githyankin har naturligtvis blurrat honom); det var mindre bra. Det slutar med att det blir riktigt jämnt innan mina kvarvarande gubbar får ihjäl Ryld till sist.
Nästa runda möter jag Korpen. Han spelar någon sorts blandning av en massa kobolder och goblins uppbackade av Kobold Sorcerer och Snig the Axe. Jag tror att jag var den som var bäst på avståndsattacker och fixar ett öppet spelfält, men spelar rätt dåligt så att min varg dör av bland annat ett gäng magic missiles från sorcerern. Småkillarna är jobbiga för berserkern, så jag håller den i bakgrunden tills jag kan ha ihjäl något viktigt (som till exempel Snig) och tänker döda lite smågubbar med Graycloak och IM. Fast Graycloak gillar inte Kobold Champion med aphög AC, och så råkar IM ut för först en träff och sedan en crit av Silent Wolf Goblins (åtminstone har jag för mig att det var det de hette) på var sida om sig. Jag är utan commander och har en berserker med stadigt färre hitpoints. Jag rushar sorceren med berserkern när jag har 35 hp kvar, och de enda som kan anfalla den nästa runda är Snig och sorcerern. Det blir 25 skada (fireburst + snig), och jag borde kunna ha ihjäl båda innan berserkern dör, tänkte jag. Men Snig får in en critical, och det enda jag kan göra är att deathstrika ihjäl Snig. Nu är det min Graycloak mot hans sorcerer, och eftersom jag inte har någon commander kan han hålla sig undan tills tiden tar slut och han vinner på poäng. Visst kan jag skylla på ett par oturliga tärningsslag där, men om Snig hade haft sina minions med sig (Dante, vars figurer Korpen lånade, hade inga small goblins...) hade jag säkert förlorat.
Det visar sig att walium (som spelade Urthok, Snig, 4 Goblin Skirmishers, Hook Horror, Duergar Warror) hade gått 2-0, och bland de med 1-1 gick jag, Dante och Magnus vidare till semi. För att vi skulle få spela mot nya spelare bestämdes att jag skulle möta Magnus, men först (på grund av brist på bord och lite annat) spelades matchen mellan Dante och walium. Det blev en förnedrande match där walium inte fick ihjäl någonting eftersom Hook Horror och Urthok är så långsamma att de aldrig riktigt fick någon möjlighet att anfalla. Dante höll sig på avstånd hela tiden efter att ha dödat ett par goblins.
Så skulle jag möta Magnus, som spelade Vampire Aristocrat, Githyanki Fighter och Orc Brute. Vampyren är väldigt bra mot smågubbar (den gjorde processen kort med Korpens kobolder tidigare) men mot min berserker är den ganska värdelös. 10 i skada per runda är inte mycket. Återigen var det oklart vem som ville ha ett öppet fält, och det blev något slags mellaning. Jag fick Hall of Heroes i mitten i alla fall, för att kunna ta hand om vampyrens DR. Magnus gömde sig i en grotta (Spikestone Cave), men sprang fram med vampyren för att döda min varg (som sprang först för att ta hand om magic missiles) samtidigt som de båda andra anföll längs en annan front. Jag använde Grant Move Action, fick baskontakt mellan vampyren och bärsärken och anföll två gånger, varav den ena faktiskt missade. På annat håll dog Orc Bruten efter att ha anfallit min Graycloak en gång, och Githyanki Fighter flydde åt andra hållet av någon anledning. Nästa runda anföll vampyren berserkern, men det kändes som det kvittade. Vampyren dog när jag aktiverade berserkern nästa gång, och det var dags att springa efter githyankin. Den gjorde ett tappert försök och lyckades routa min commander, men även med speed 2 hann berserkern upp den till sist; vi var ju båda out of command, och dessutom rallyade min IM nästa runda. Det känns som att det kunde ha gått annorlunda om fightern hade anfallit min berserker tillsammans med vampyren istället för att hålla sig undan, men det hade antagligen inte spelat någon roll. Den har för lite HP för att klara sig mot berserkern i längden. (Vilket i och för sig gäller för de flesta figurer...)
Final mot Dante, då, och en rematch. Dante tjockade upp brädet med en massa tiles så jag fick inte in några snabba skott, men han hade ingenting att göra mot Grant Move Action + Berserker egentligen, och jag tror inte att det fanns någon möjlig plan för att vinna det där när berserkern har speed 8 jämfört med hans bägge figurer med speed 6. Jag sprang in med berserkern och dödade renegaten, och Ryld gör för lite skada för att ha något direkt chans. Jag har för mig att det var en deathstrike som slog ihjäl Ryld den här gången, för jag missade inte så många concealslag nu.
I allmänhet: IM + FB är en jävla kombo, och inte mycket de flesta band kan göra något åt i 100 poäng. Jag ska inte ta åt mig någon ära själv, för efter att ha bytt till mig waliums FB letade jag lite i internetdiskussioner efter förslag på en bättre commander än den Cleric of Garl Glittergold som var allt jag hade i commanderväg i CG vid tillfället. Sedan beställde jag en Inspiring Marshal och lite annat på nätet (på ett ställe där den bara kostade fyra dollar, har jag för mig). Till skillnad från de flesta andra har jag och walium inget emot att köpa lösa figurer istället för boosters, kanske främst för att vi känner att vi inte har de pengarna som man måste lägga ut annars.
Sedan, då? Jag testade mitt LG-band (Alusair, Aramil, 2 warforged fighters, 3 man at arms) mot Arvid, och vann rätt ordentligt trots en tveksam början. Yassilus byggde ett CE-band med bland andra min Red Samurai som även det krossade Arvid rätt rejält, upprepade gånger.
Det var Yassilus’ första gång han spelade DDM. Och jag bytte till mig en massa CE-gubbar av Vitulv, men det berättar jag inte så mycket om för att inte vulfen ska få skämmas offentligt. Och så spelade vi en massa annat såklart, men jag låter DDM vara fokus för den här rapporten. Resten är ändå bara så internt.Avslutningsvis: tack till Dante för organisering av forumsmästerskapet, det superspeciella priset och framför allt ett som alltid jättetrevligt DanCon!
/Dimfrost
