Nekromanti Varför får rollpersonerna inte med sig skatten?

[Jocke]

Jag sitter och skriver på en del av ett äventyr som utspelar sig i en gigantisk skattkammare, fylld av rikedomar och dyrbara ting.
Men jag har ett problem som måste lösas, nämligen att rollpersonerna inte ska kunna gå därifrån som världens rikaste anka.

?Varför måste de lämna kvar skatten?
miljö och sånt är inte superrelevant, men det handlar om relativt färska rollpersoner (typ level 1 i D&D 5)

 

[Krille]

Det är en fälla. I själva verket är skattkammaren en gigantisk våg. Om vikten underskrider ett visst gränsvärde gör skattkammaren något elakt, exempelvis att korka igen dörren så att tjuvarna svälter ihjäl, eller dumpa ner innehållet i utgångskorridoren i en lavagrop. För närvarande är skattkammaren rätt nära gränsvärdet, så de kan som mest ta med sig tolv å femti.

Om man vet om det kan man lämna stuff motsvarande vikten skatt som man ska ta ut, men då är man fortfarande begränsad till mängden stuff man kan ta med sig in.

 

[kwarnberg]

Skatten är förbannad. Cuuursed, I tell ya! Allt du tar med dig ut från skattkammaren förvandlas till något hemskt eller äckligt eller värdelöst.

 

[Rymdhamster]

Trollguld. När de kommer ut i ljuset löser guldet upp sig i tomma luften. Hade möjligen kunnat undvikas om bara rollpersonerna hade gjort rätt sak från början, men det får de inte reda på föränn efteråt =)

 

[obak]

Utanför skattkammare står Lumtor Hax Bödelsbane, lvl20 skithög och hans hord av mörkeralver som rånar skiten ur rollpersonwrna och säljer dem som slavar (efter att de fått bära ut skatten) till noppliska pirater.

 

[God45]

Den är helt enkelt jävligt tung. Vet du hur mycket guld väger? Och karaktärernas tillgång till dungeonen är begränsad så de kan inte komma tillbaks med skottkärror.

 

[kwarnberg]

Låt dem ta hur mycket de vill. Men ägaren till skatten lyckas lista ut vem som har tagit ans grejer, och han är svinförbannad, välutrustad (höhö), och på hämndhumör, och han kommer jaga dem till världens ände för att ta tillbaka sina värdesaker och för att utkräva hämnd.

 

[DeBracy]

Guldet är förgiftat eller starkt radioaktivt och utgör en dyrbar biljett rakt till graven.

 

[Lukas]

De får med sig det, men måste muta stadsvakten med allt för att bli insläppta till staden efteråt

 

[Jocke]

Jag skulle vilja att de funkade mest som nån slags luftsluss, trollguld och vågen är absolut intressanta. Kanske är det spöket av en skatt eller en önskan av rikedom som tagit fysisk form under marken?

 

[Rymdhamster]

Kanske är det spöket av en skatt eller en önskan av rikedom som tagit fysisk form under marken?

Det här är ju två skitawesome idéer!

 

[Inkognito]

Haha bästa SL-tråden!

Rollpersonerna måste..
1. ...simma ut vilket begränsar deras bärförmåga (simma under vattnet i en underjordisk grotta?)
2. ...ta sig ut på en flotte, vars flytförmåga tyvärr kraftigt begränsar hur mycket de kan lasta med sig. Varje rollperson blir nu bokstavligt värd sin vikt i guld.
3. ...passera ut via en väldigt rutten och rasbenägen bro (eller via ett rep som knappt ser ut att hålla för en ankas vikt)
4. ...ta sig ut genom att hoppa från hög höjd ned i havet. På natten. Det är jättedjupt. Skattkammaren innehåller ingenting som flyter!
5. ...gå genom en magisk eld som inte skadar dem, men förintar alla kläder, ryggsäckar, kistor och tunnor.
6. ...muta sig ut och det är många girigbukar som måste mutas.
7. ...betala en svartalf (?) en ohederligt enorm summa skatter för att denne ska visa dem ut efter att de gått vilse i labyrintiska gångar.
8. ...utsvultna efter flera dagars vilse-vandring i skattkammaren, betala en svartalf extrema överpriser för mögligt bröd. Eftersom hon är den enda som är liten nog att krypa genom en smal gång för att hämta brödet duger det inte att rånmörda. Alternativt att det bor en stor klan med resar/orcher/troll i berget och svartalfen (eller orchbarnet?) erbjuder sig att smyga ut och sälja dem mat, jättedyrt.

 

[Tre solar]

+ Den är för stor och vägen ut och in är jättesmal.
+ Grottan håller på att rasa eller översvämmas så tiden är väldigt begränsad.
+ Guldet är bara guld under vissa omständigheter. Så om man tar ut det ur grottan slutar det vara guld, men om man går ned grottan igen (eller i en liknande miljö) blir det åter till guld.
+ Skatten är en "önske-skatt" - den tål inte att synas i sömmarna. Varje gång man plockar fram den för att titta på den minskar dess värde med t100%.
+ Skatterna är en muta till en ond djävul, en betalning för att den ska hålla sig på sin plats. När man tar den därifrån släpper man lös honom (som DFD fast med skatter istället för ett monster).
+ Skatterna är väldigt bräckliga.
+ Skatterna är besjälade av små djinner och kan bara lämna grottan av fri vilja.

 

[Eksem]

Som spelare skulle jag bli sjuuukt sur om skatten bara upplöstes eller togs ifrån mig efter att jag surt förvärvat den. Föredrar därför varianterna där man inte hinner få ut skatten (ras, bräcklig bro, etc) att skatten är ett levande väsen/monster, att dess falska natur är uppenbar väldigt tidigt (innan man börjar lassa det på kärran eller vad man nu gör). Det är mitt spelarperspektiv iaf. Tycker det finns gott om råd i tråden som motsvarar mina spelarönskemål så jag kom inte på några egna

 

[wilper]

Kampanjen är som Kalle Anka. Rollpersonerna kom ifrån salen som världens rikaste ankor.

Nästa äventyr börjar när de festat bort pengarna. Låt dem behålla en pryl var som ett minne av äventyret, typ en lantegendom i mitten av ett kärr som de spelat till sig på tärning, en magisk kappa, vänskap med någon intressant SLP eller en väldigt flådig hatt.

 

[God45]

Alltså, när jag kör OSR D&D finns det ju en superlösning. Man får ju 1 xp för varje guld man slösar bort så gruppen hade helt enkelt förvandlat guldet till XP och sedan varit fattiga igen. Efter att de bränt guldet på enorma fester, hyrandet av hela bordeller i en månad, byggandet av enorma statyer i guld av sig själva eller, om de var riktigt perversa, genom att använda skatterna till att hjälpa de fattiga. Lägger man pengarna på något praktiskt för sig själv eller gruppen får man ju inte XP, bara om man slösar bort det.

 

[Krille]

Kampanjen är som Kalle Anka. Rollpersonerna kom ifrån salen som världens rikaste ankor.

Nästa äventyr börjar när de festat bort pengarna. Låt dem behålla en pryl var som ett minne av äventyret, typ en lantegendom i mitten av ett kärr som de spelat till sig på tärning, en magisk kappa, vänskap med någon intressant SLP eller en väldigt flådig hatt.

Det finns en OSR-klon som har det som koncept: när du börjar spelmötet har du en slumpvis mängd guld kvar och måste således ut och tömma en ny dungeon på dess guld. Alla andra pengar som du hade i slutet på förra spelmötet och inte shoppat upp har du helt enkelt supit eller spelat bort under perioden mellan äventyren.

 

[Leon]

Det är inga problem att få med sig skatten ut, men allt guld översvämmar snart den lokala marknaden och man får snart inte mer än tre ägg och ett kålhuvud för en antik kristallspira eller ornerad guldplåt.

 

[God45]

Det är inga problem att få med sig skatten ut, men allt guld översvämmar snart den lokala marknaden och man får snart inte mer än tre ägg och ett kålhuvud för en antik kristallspira eller ornerad guldplåt.

Det här är ännu roligare att släppa på spelare i civilisationsskapande kampanjer som Kingmaker. En grupp äventyrare kommer och ber om sponsring för att raida dungeons mot en procent av vinsten. Spelarna går med på det. Äventyrarna kommer tillbaks med 100k guld och kraschar ekonomin i ens stadsstat. Nu har du hungersnöd, massarbetslöshet och upplopp på gatorna. Mo Money mo problems.

 

[Voldstagg13]

Det påminner om nåt gammalt DoD-äventyr där det fanns en enorm hög med...kopparmynt. Visst, det var bra pengar, bara inte den enorma förmögenhet som förväntades.