Ymir
Liten kantbaron
I det officiella Eon finns en del gudar som tycks mycket "närmare" världen än andra, till exempel Xinu, som är en aktiv aktör i Mundana, och Dibuk, som kan nedkallas med en effekt. Men andra, till exempel Daak, tycks mer avlägsna, och det mesta de gör är att erbjuda gudomlig intervention på begäran, more or less...
hur kan detta komma sig? Varför är vissa gudar mer proaktiva än andra? I mitt Mundana tänker jag mig en uppdelning i lägre och högre gudar, samt lägre teotropiska andar som inte kvalar som gudar, ungefär såhär:
I mitt Mundana håller Xinu för fullt på att fucka världen, har infiltrerat Daakkyrkan, och ställt till med en massa fanstyg i förklädnad av Daaks prästerskap. Varför gör Daak ingenting? Presumably är han en långt mäktigare gud än Xinu, så varför skickar han inte ned en Heavenly Host för att smasha Xinu tillbaka till apstadiet, reducera henne till en obetydlig ande i skuggorna? Vad kan Daak förnimma, vad -vet- han om Xinus agerande? Hur får en gud som Daak kunskap och vetskap om vad som sker i världen? Om vi antar att han har någon insikt i Xinus planer, vilket tycks troligt då Xinu var med Mörkret och fuckade världen i förra Eonen, varför i helvete gör han ingenting för?
Jag vill inte att Daak ska göra något, hör också till saken. Xinu är rollpersonernas antagonist, och det är bra för plotten att Xinu har ett slags överläge, och rollpersonerna har redan mäktig hjälp i form av drakarna, de -behöver- inte Daak på sin sida. Men mina plottmässiga intressen fordrar -någon- typ av resonemangsgrund, för jag är rädd att om jag låter Xinu infiltrera Daakkyrkan hursomhelst ska det börja kännas som det typ gör i mangan Berserk hela tiden, dvs att de onda gudarna är hyperproaktiva och kan jättelätt fucka totalt med den goda gudens planer och kyrkliga organisation utan att denne lyfter ett finger för att stoppa det. Och det känns jättekonstigt.
Hur kan jag förklara att avlägsna, übermäktiga gudar som Mhîm och Daak tycks såpass icke-aktiva i skeenden på Mundana? Det är givetvis möjligt att de helt sonika agerar mycket mer subtilt än Xinu, men varför lyckas Xinu isåfall infiltrera deras prästerskap överhuvudtaget?
hur kan detta komma sig? Varför är vissa gudar mer proaktiva än andra? I mitt Mundana tänker jag mig en uppdelning i lägre och högre gudar, samt lägre teotropiska andar som inte kvalar som gudar, ungefär såhär:
Lägre gudar är bland de mäktigaste varelserna i Mundanas Tellurium, och upptar höga platser i andeplanets hierarki, strax under de Högre gudarna. Lägre gudar definieras emellertid inte tvunget av att de är direkt underställda högre gudar, så mycket som att de har betydligt färre själar underställda sin egen Silvertråd. Lägre gudar anses av Mundanas dödliga varelser ofta ansvariga för specifika, mer avgränsade koncept i skapelsen, men i de fall lägre gudar under tusentals år knutit sig själva till dylika koncept kan de vara nästintill allsmäktiga inom dessas sfärer.
De högre gudarna är de mäktigaste av alla väsen i Mundanas primalsfär, och står i toppen av andeplanets hierarkier; om det finns något ovanför dem tvista de lärde. Högre gudar är ofta för-kataklysmiska, och relativt avlägsna från världen; de uppträder sällan själva i någon som helst fysisk form, utan utövar sin makt via lägre gudaväsen. Högre gudar beskrivs i Mundanas folks mytologier i regel som höggudarna i sin respektive panteon, och har sällan några föräldrar eller ursprungshistorier; snarast har de alltid funnits. De associeras ofta med specifika mystiska existensplan kopplade till deras natur, såsom Mhîmrättens Jahya, men till syvende och sist residerar de alla på andeplanet, om än på avlägsna platser otillgängliga för de flesta av Mundanas schamaner.
men det här räcker inte för att erbjuda en förklaring. Här är problemet rent konkret:'Änglar' är en lös term som beskriver olika typer av besjälade tjänare åt världsalltets gudar. I den bredaste och slarvigaste definitionen kan begreppet omfatta allt som inte har fötts till en jordisk existens i khoran och står direkt under specifika gudar men högre än de flesta människor och andra dödliga väsen i andeplanets hierarki. Detta skulle då till exempel kunna inkludera natur- och elementarandar, primalväsen och demoner som går gudars ärenden. En smalare och mer användbar definition är utomvärldsliga varelser som ofta associeras med specifika gudars och demoners domäner, vilket då till exempel hade inkluderat primalväsen som även kan klassas som demoner, såsom Kvestorer, och elementarnymfer såsom Vestaler och Apsaror. Den smalaste definitionen används av västlandens magiker, som är de som forskat flitigast på utomvärldsliga hierarkier: i detta paradigm menar man att en riktig ängel måste ha en teotropisk själ, men av för låg rang för att ta emot qadosh från dödliga varelser på det sätt som sanna gudar gör. Detta resonemang är kontroversiellt då det till exempel underkänner apsarorna från att vara de vindänglar Mhîmrätten beskriver dem som.
Jargiens ensamme gud Daak anses av de lärde inte hålla sig med änglar. Detta är i kontrast till en missuppfattning bland många lekmän, där andra typer av väsen Daak sägs ha sänt ut uppfattas som en direkt motsvarighet till änglarna i Samorismen och Mhîmrätten. Skriftlärda Daakpräster insisterar på att det inte skulle anstå gudomens ensamma väldighet att befatta sig med sådana väsen, och går rentav ibland så långt som att påstå att ediler och vestaler är demoner sprungna ur tomheten och mörkret bortom skapelsens ljus.
I mitt Mundana håller Xinu för fullt på att fucka världen, har infiltrerat Daakkyrkan, och ställt till med en massa fanstyg i förklädnad av Daaks prästerskap. Varför gör Daak ingenting? Presumably är han en långt mäktigare gud än Xinu, så varför skickar han inte ned en Heavenly Host för att smasha Xinu tillbaka till apstadiet, reducera henne till en obetydlig ande i skuggorna? Vad kan Daak förnimma, vad -vet- han om Xinus agerande? Hur får en gud som Daak kunskap och vetskap om vad som sker i världen? Om vi antar att han har någon insikt i Xinus planer, vilket tycks troligt då Xinu var med Mörkret och fuckade världen i förra Eonen, varför i helvete gör han ingenting för?
Jag vill inte att Daak ska göra något, hör också till saken. Xinu är rollpersonernas antagonist, och det är bra för plotten att Xinu har ett slags överläge, och rollpersonerna har redan mäktig hjälp i form av drakarna, de -behöver- inte Daak på sin sida. Men mina plottmässiga intressen fordrar -någon- typ av resonemangsgrund, för jag är rädd att om jag låter Xinu infiltrera Daakkyrkan hursomhelst ska det börja kännas som det typ gör i mangan Berserk hela tiden, dvs att de onda gudarna är hyperproaktiva och kan jättelätt fucka totalt med den goda gudens planer och kyrkliga organisation utan att denne lyfter ett finger för att stoppa det. Och det känns jättekonstigt.
Hur kan jag förklara att avlägsna, übermäktiga gudar som Mhîm och Daak tycks såpass icke-aktiva i skeenden på Mundana? Det är givetvis möjligt att de helt sonika agerar mycket mer subtilt än Xinu, men varför lyckas Xinu isåfall infiltrera deras prästerskap överhuvudtaget?