Nekromanti Varför göra spel när man kan spela de som finns ?

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Varför göra spel, när man kan spela de som finns ?

Vad är motorn i erat eget skapande.
Vill ni bevisa för mormor att ni är något, vill ni bevisa för matteläraren i nian att ni visst förstår er på sannorlikhetsläran och klockkurvor, vill ni bevisa att ni också kan göra [inser game], är det en moralisk eller existensiell kris som driver er, har ni ingen pojk/flickvän, är ni maniska eller galna...

Ska fundera en stund och postar min motivering imorgon.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
För att de är så dåliga

Jag gör spel för att jag inte hittar något annat spel som fyller mina krav. Alla andra sorters motiv som du antyder får jag snarare utlopp för på andra sätt (jag skulle kunna hävda att jag skriver skönlitteratur, om det inte hade varit för det lilla faktum att jag inte gör det för närvarande. Men jag borde).

Ah, och så är jag naturligtvis manisk och galen också. Det är liksom självklart.


/Dimfrost
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Därför

Följande skäl, i ungefär den här ordningen:

1) Varför inte?
2) Det är kul.
3) De spel som jag vill ha finns inte.
4) Om alla tänkte som du så skulle vi fortfarande spela Dungeons&Dragons från 1974.
5) Varför inte?
 

Illern

koppariller
Joined
22 May 2000
Messages
2,075
Location
Linköping
När jag började på Terra Draconis (med börja menar jag ett litet tag efter att jag börjat - då jag faktiskt på riktigt slet mig loss från Tolkien) hade jag inte tillgång till GURPS Imperial Rome och visste inte om Fvlminata. Därtill är mina regler rätt annorlunda och jag tycker faktiskt att TD har vissa romerska kvaliteter som saknas lite i andra romerska spel - dessutom är det på svenska. Det är för att det inte fanns/finns det jag vill ha eller något tillräckligt nära.

Det ploppar fram idéer ur mig när jag upplever saker, en del blir äventyr, en del blir kampanjer, en del blir noveller och en del bitar har tillsammans med andra bitar blivit ett spel. Inspiration och skaparglädje som behöver ta vägen någonstans.

Sambo har jag, som spelar rollspel (med mig till och med :-D ) och som stöttat mig och hjälpt mig även om hon inte har lika djupt intresse i det som jag har. Så att jag har en partner har snarare gjort att jag kommit någon vart snarare än avsaknad av partner.

Kan fälv som jag sa' när jag var liten är en del av det också.

Ett gäng spelare som gett mycket liv åt mina kampanjer i TD:s spelvärld (och även ett eller annat spel också). Emellanåt har delar av världden levt upp och nästan levt ett eget liv som jag kunnat ta intressanta aspekter från.

Visst, lite manisk också - fråga sambon ;-)
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,475
Min drivkraft

Min drivkraft (som kan te sig rätt ynklig nu) är det "häftiga" i att ha skapat något eget som man tycker om och som fungerar som man vill att det ska fungera. Att jag inte skapar mer eller effektivare beror nog på två saker framförallt. Dels har jag ont om tid, något jag snart inte kan skylla på längre. Dels så litar jag inte på mina idéer. Jag får massvis med idéer och inspiration, men jag litar inte på min förmåga att omsätta det i något bra vilket gör att jag har svårt att göra något jag är nöjd med (vilket var en av drivkrafterna). Det är en ond cirkel. :gremcrazy:

Och så är jag ju manisk och galen...
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Varför göra spel när man kan spela de som finns?
För att de suger.

Nej, men det är så lite grann - projektet jag filar på,' Efter Istiden', uppstod till stor del som en reaktion på DoD6s sugighet. Jag var djupt besviken på det spelet, och ville skapa en bättre fornnordisk setting, visa hur det skulle ha gjorts. Så småningom utvecklades konceptet bort från detta, förstås, och jag började brinna för mina idéer i deras egen rätt istället för som en sur reaktion på Riotminds. Jag vill skapa en fantasyvärld precis som jag vill ha den, och jag vill ha roligt medan jag gör det; annars är det ingen poäng. Entusiasmen ökade ytterligare när jag fick några idéer som mötte riktigt positiv respons, då kände man att man verkligen hade kommit på något bra som kanske inte gjorts förr. Till syvende och sist är det framförallt det som är min drivkraft - det finns ingenting som är så roligt som att folk visar uppskattning för något man gjort. Tyvärr får man vara beredd på negativa kommentarer också, men man lär sig aldrig något nytt om man bara får positiv respons. Att man aldrig kan göra alla nöjda är det bara att bita ihop och respektera - i slutändan måste man i första hand skriva för sig själv. Det är den egna visionen som är viktigast, och det är realiserandet av den som är poängen med rollspelsmakandet.

- Ymir, manifesterar
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Varför göra spel, när man kan spela de som finns ?
Jag kan komma på många fåniga svar på det, till exempel att jag kan skriva spel utan attbehöva ha några spelare närvarande.

Sedan skulle jag kunna beskriva en rollspelsmakares födelse, från när han ändrar skadan på ett vapen i vapentabellen, ändrar en regel, lägger till en ny regel, ändrar många regler, skriver om reglerna till sitt favoritspel så att de blir precis som han vill ha dem och, slutligen, inser att han lika gärna kunde skriva ett helt nytt spel istället för att försöka bygga om ett som vilar på en grund som han uppenbarligen inte tycker om.

Men svaret kommer ändå bara bli FÖR ATT DET ÄR KUL. Om det inte var det skulle ingen orka hålla på med det.

/tobias
 

Zadrith

Hero
Joined
14 Feb 2002
Messages
1,231
Location
Tranås
För att jag inte kan låta bli och för att jag har full kontroll över spelvärlden. Dessutom är det otroligt mycket lätt att kunna alla regler och all informationen om världen mer eller mindre utantill om man har hittat på den själv och det är en otrolig fördel då man spelleder.
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Jag gör det (eller, har just börjat), för att jag vill få ut min grej. Det är häftigt att göra ett rollspel. Det är kul. Och för att mitt rollspel skall bli mitt rollspel så gör jag det allra bäst själv.

-Hjalle, Affisch-snickrar.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Har gjort några få grejer, inte för att de finns kvar idag, men de speltestades några månader i alla fall av "mitt rpg-gäng". Varför jag gjort spel och ibland försöker göra det är för att jag gillar jobbet bakom rollspel och att skriva. En liten utmaning mot mig själv, för att se hur bra jag kan åstadkomma - och för att jag gillar rollspel, och själv kan jag göra ett rollspel som har det jag tycker fattas i de andra kommersiella...
 

Illern

koppariller
Joined
22 May 2000
Messages
2,075
Location
Linköping
Re: Min drivkraft

Jo, om jag inte skrev det så får jag erkänna att jag också tycker det är ''häftigt'' att ha skapat något eget. :gremcool:
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Re: Därför

Av dina punkter så sluter jag mig till att din drivkraft ligger i förändring, du vill förändra och därför skapar du ett eget spel. Punkt 3 och 4.

Punkt 4 är intressant på fler än ett sätt, vad är det egentligen som är så fel med hur D&D spelades -74. Är det inte egentligen så att spelen inte förändras så mycket sen dess, visst det är en massa fluff runt om och en massa mer värld och pseudovetenskap. Sen kan man ju, om man nu vill vara lite obstinat och nålfara ordvalet. [ Om alla tänkte som du så skulle vi fortfarande spela... ] Så kan man ju säga att det är just detta, detta tänk som varit drivande av spelmarknaden. Ett tänk som också du verkar bejaka, att ifrågasätta konventionen. I som du tolkat min grundfråga, "ifrågasätta varför man vill göra något nytt" och i hur jag tolkar ditt svar "ifrågasätta varför man vill hålla kvar vid det gamla om man har möjlighet att skapa något nytt".

Nu är frågade jag efter vad som driver dig att skapa något nytt (vilket jag anser jag fått svar på), alltså inte en uppmaning att sluta skapa nytt.
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Vi har nog liknande bakgrund.[ANT]

Verkar som att vi delar vissa grunddrag i vår spelskaparhistoria, dels att man skapat (spel) som en del i att man spelat. Att man efter ha brytit sig loss från tolkienoket fått större perspektiv på sitt eget skapande."jag kan själv" har väl varit en drivande faktor, även om det inte är den främsta längre.

Den stora skillnaden är väl att du faktiskt har gjort ett spel :gremsmile:
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Re: Min drivkraft

Min drivkraft (som kan te sig rätt ynklig nu) är det "häftiga" i att ha skapat något eget som man tycker om och som fungerar som man vill att det ska fungera.
Jag tycker inte man ska underskatta det häftiga i att färdigställa något man kan stå för.
Det är en drivkraft lika god som någon annan. (MHO)
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Jag tycker inte att det är så roligt att göra rollspel, och jag är faktiskt rätt nöjd med de som finns.

Så vad är min drivkraft?

Tja, oftast börjar det så att jag vill skriva en bok (eller betydligt, betydligt vanligare; rita en serie) och så börjar jag klura på den. Allteftersom jag fortsätter klura så kommer jag på mer och mer och mer grejer, och ibland är konceptet av en sådan art att världen och stämningen blir intressantare än själva historien jag hade tänkt på.

Liksom; Flux började som en serie där det mesta kretsade kring ödlor och apor, men det räckte inte och när jag väl hade börjat klura på andra saker så blev det med en gång alldeles för mycket. Liksom, ska jag klämma in allt i en enda linjär berättelse så blir det bara för mycket. Jag är slö. Så någonstans på vägen flöt det över och blev ett rollspelsprojekt istället. Ett rollspel kan handla om så djäkla mycket utan att man behöver klämma in allt i en enda storyline.

Men klurandet är något av ett nödvändigt ont. Det är roligare att rita gubbar, skriva texter och hitta på små berättelser som kan utspelas i världen där allt händer.

---

När det gäller regler och spelmekanismer så är det däremot sånt som jag faktiskt gillar att knåpa på. Jag är helt enkelt spelnördig.
 

Jambu

Swordsman
Joined
17 Feb 2005
Messages
433
Location
Rättvik
Lättare & mer personligt

Regeldelen: Jag tycker att det är mer bekvämt att SLa ett eget spel för då kan man göra exakt hur som helst utan att det "blir fel". Det står ju i de flesta böcker att man ska ändra regler som inte fungerar bra, men om man spelar sitt eget spel så kan man ju göra exakt som man vill.

Världsdelen: Att skapa nya och intressanta spelvärldar tycker jag är mycket roligare än att göra nytänkande regel-system. Det rollspel jag håller på och skriver just nu, och har arbetat med ett bra tag, heter Valhall och utspelar sig i en värld som är baserad på den fornnordiska mytologin. Finns det redan något sådant spel? Nej. Så jag gör ett, för jag vill spela ett.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
För att jag är bättre, och för att det är lika bra att hålla sina husregler konsekventa. Hellre ett system där alla smarta grejer jag kommit på finns med, än D&D, WHFRP, Stormbringer, Eon med flera med alla modifikationer jag har kommit på. Sedan är det ju bra att ha något att snickra på när man har gott om tid att slå ihjäl.
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,272
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Re: Varför göra spel när man kan spela de som finn

Till syvende och sist är det framförallt det som är min drivkraft - det finns ingenting som är så roligt som att folk visar uppskattning för något man gjort. Tyvärr får man vara beredd på negativa kommentarer också, men man lär sig aldrig något nytt om man bara får positiv respons. Att man aldrig kan göra alla nöjda är det bara att bita ihop och respektera - i slutändan måste man i första hand skriva för sig själv. Det är den egna visionen som är viktigast, och det är realiserandet av den som är poängen med rollspelsmakandet.
Possetiv respons eller respons överhuvudtaget, kan verkligen få fart på en. nackdelen är väl då man känner att det är mest negativt eller ingen respons. Så jag vet inte om man (läs:jag) kan lita till respons som drivkraft, pådrivande, ja!, men inte grundbult.

(Sen finns det nog en poäng i att lyssna till andra, om man vill ha någon som spelar det man skapat. Även om det inte för mig känns som det viktigaste.)
 
Top