Jag vet inte mycket om Gondica, men Nightowls små historier har jag ändå följt med stort intresse. Det verkar vara ett väldigt intressant rollspel. Berätta nu för mig varför jag ska lägga mina hårt förvärvade pengar på just Gondica? Vad skiljer Gondica ifrån alla andra fantasy-rollspel?
Nekromanti Varför Gondica?
- Thread starter walium
- Start date
Rising
Vila i frid
Svar: Anders Blixt.
...och om inte det svaret räcker för dig (det kommer alltid räcka för mig!) så försöker jag med följande:
Sötma och Tuggmotstånd
Gondica är ett mycket charmigt spel, spelglädjen genomsyrar hela boken och det är fullt med små finurliga "Blixar"; underfundiga moment och detaljer som man kan bygga minnesvärda spelhändelser på. Det finns ju nästan alltid någon liten twist eller oväntad knorr på det som Anders skriver, som gjorda för att ge lite extra färg åt spelsessionerna eller som underlag för spelledaren att bygga hela äventyr på. Här finns också samma utpräglat ungdomliga, rosenkindade matinékänsla som i DoD under dess storhetsperiod, men Gondica blir aldrig platt eller lättsmält för den sakens skull. Det finns ett djup och en nyansrikedom som gör att man blir frestad att vidga sina rollpersoners upplevelser i världen efter att man klarat av sina inledande strapatsrika äventyr.
Kulturella Motsättningar
Gondicas starkaste sida är dess betoning på varelserna som man kan möta och gestalta i spelsessionerna. Det var nog många rollspelare som fnyste när de först såg att det bland de spelbara raserna fanns minotaurer, kentaurer och fauner, men Gondica sätter dem i (under?) nytt ljus och tillsammans med mystagogerna, aristosoferna, mekanurgerna och mer eller mindre "vanligt" folk från världens alla håll och kanter, så har man ett mycket intressant underlag att bygga äventyr på som fokuserar på kulturella motsättningar. Det finns säkert andra rollspel som är smartare än Gondica ur denna synpunkt, men i Gondica presenteras det på ett inbjudande och roligt sätt. Här tycker jag att man har hittat en bra balans. Det går snabbt att förklara för spelarna om folkens olika egenheter under ens första introduktionsäventyr, men standardfjantasyns pinsamheter som "alver gillar skogar och ogillar därför dvärgar (som gillar grottor)" lyser förstås med sin frånvaro.
---
Man kan förvisso ha invändningar mot Gondica också. Ibland blir det lite för akademiskt för obildade dumskallar som undertecknad till exempel, och sjöfartens tjusningar är inget som vi landkrabbor i min spelgrupp begriper oss på. Sedan kom spelet kanske vid en lite olämplig tidpunkt för just mig, precis när jag hade börjat komma till insikt om att det var fantasifull saga och inte historisk fantasy som skulle frälsa rollspelshobbyn och göra världen till en lyckligare plats att leva i...
Nå, det där säger ju mer om mig än om Gondica, om du inte lider av samma kompatibilitetsfel som jag själv, så kan jag inte göra annat än att helhjärtat rekommendera det.
/Rising
...och om inte det svaret räcker för dig (det kommer alltid räcka för mig!) så försöker jag med följande:
Sötma och Tuggmotstånd
Gondica är ett mycket charmigt spel, spelglädjen genomsyrar hela boken och det är fullt med små finurliga "Blixar"; underfundiga moment och detaljer som man kan bygga minnesvärda spelhändelser på. Det finns ju nästan alltid någon liten twist eller oväntad knorr på det som Anders skriver, som gjorda för att ge lite extra färg åt spelsessionerna eller som underlag för spelledaren att bygga hela äventyr på. Här finns också samma utpräglat ungdomliga, rosenkindade matinékänsla som i DoD under dess storhetsperiod, men Gondica blir aldrig platt eller lättsmält för den sakens skull. Det finns ett djup och en nyansrikedom som gör att man blir frestad att vidga sina rollpersoners upplevelser i världen efter att man klarat av sina inledande strapatsrika äventyr.
Kulturella Motsättningar
Gondicas starkaste sida är dess betoning på varelserna som man kan möta och gestalta i spelsessionerna. Det var nog många rollspelare som fnyste när de först såg att det bland de spelbara raserna fanns minotaurer, kentaurer och fauner, men Gondica sätter dem i (under?) nytt ljus och tillsammans med mystagogerna, aristosoferna, mekanurgerna och mer eller mindre "vanligt" folk från världens alla håll och kanter, så har man ett mycket intressant underlag att bygga äventyr på som fokuserar på kulturella motsättningar. Det finns säkert andra rollspel som är smartare än Gondica ur denna synpunkt, men i Gondica presenteras det på ett inbjudande och roligt sätt. Här tycker jag att man har hittat en bra balans. Det går snabbt att förklara för spelarna om folkens olika egenheter under ens första introduktionsäventyr, men standardfjantasyns pinsamheter som "alver gillar skogar och ogillar därför dvärgar (som gillar grottor)" lyser förstås med sin frånvaro.
---
Man kan förvisso ha invändningar mot Gondica också. Ibland blir det lite för akademiskt för obildade dumskallar som undertecknad till exempel, och sjöfartens tjusningar är inget som vi landkrabbor i min spelgrupp begriper oss på. Sedan kom spelet kanske vid en lite olämplig tidpunkt för just mig, precis när jag hade börjat komma till insikt om att det var fantasifull saga och inte historisk fantasy som skulle frälsa rollspelshobbyn och göra världen till en lyckligare plats att leva i...
Nå, det där säger ju mer om mig än om Gondica, om du inte lider av samma kompatibilitetsfel som jag själv, så kan jag inte göra annat än att helhjärtat rekommendera det.
/Rising
The_Gorger
Hero
Re: Svar: Anders Blixt.
Vad har denne Anders Blixt gjort mer?
Låter spännande.
Vad har denne Anders Blixt gjort mer?
Låter spännande.
Ezping Orm
Hero
Re: Svar: Anders Blixt.
Han är bl.a. en av de gamla rävarna bakom Drakar & Demoner.
Axelsson
Warrior
Re: Svar: Anders Blixt.
Inte att förglömma hans vapenbroder Erik Sieurin (funderar på att tjuvringa honom bara för att höra hur han uttalar sitt namn
) som skriver helt underbara kampanjmiljöer och regler till spelet.
Det märks att både Erik och Anders verkligen gillar världen, vilket jag tror höjer kvalitén ytterligare.
Men för övrigt ett spel som får en att tänka på gamla svart-vita matinéfilmer och klassiska äventyrsböcker. Ett heroiskt spel i en för mig trovärdig värld, som innehåller mycket ur vår värld bara omgjort lite så där alldeles lagom.
Kampanjmiljöerna är skiftande och många.
Allra gladast är jag nog att man slipper detta dessa onda mörker som nedlusar nästan alla spel. Att slippa alver och dvärgar är inte helt fel det heller.
Jag kan nog inte hitta något roligare, men varför just du skulle tycka om det vet jag inte.
Tycker du om materialet som ligger på rävspels hemsida så slå till! Du förlorar ju inte än pengar.
/Mattias – med magkatarr
Inte att förglömma hans vapenbroder Erik Sieurin (funderar på att tjuvringa honom bara för att höra hur han uttalar sitt namn
) som skriver helt underbara kampanjmiljöer och regler till spelet. Det märks att både Erik och Anders verkligen gillar världen, vilket jag tror höjer kvalitén ytterligare.
Men för övrigt ett spel som får en att tänka på gamla svart-vita matinéfilmer och klassiska äventyrsböcker. Ett heroiskt spel i en för mig trovärdig värld, som innehåller mycket ur vår värld bara omgjort lite så där alldeles lagom.
Kampanjmiljöerna är skiftande och många.
Allra gladast är jag nog att man slipper detta dessa onda mörker som nedlusar nästan alla spel. Att slippa alver och dvärgar är inte helt fel det heller.
Jag kan nog inte hitta något roligare, men varför just du skulle tycka om det vet jag inte.
Tycker du om materialet som ligger på rävspels hemsida så slå till! Du förlorar ju inte än pengar.
/Mattias – med magkatarr
Men reglerna då?
Är det inte ändå så att reglerna lämnar en del att önska? Det var ett par år sedan jag spelade Gondica senast men jag har tydliga minnen av att det helt plöttsligt uppstod ganska enkla situationer som reglerna helt enkelt inte täckte. Dessutom blev striderna rätt enformiga så fort folk kom på att man kunde sikta på speciella kroppsdelar utan några större avdrag.
Är det inte ändå så att reglerna lämnar en del att önska? Det var ett par år sedan jag spelade Gondica senast men jag har tydliga minnen av att det helt plöttsligt uppstod ganska enkla situationer som reglerna helt enkelt inte täckte. Dessutom blev striderna rätt enformiga så fort folk kom på att man kunde sikta på speciella kroppsdelar utan några större avdrag.
Nightowl
Champion
Re: Men reglerna då?
Däremot kan man vid en 'perfekt träff' välja var man träffar. Eftersom en perfekt träff innebär 10 poäng högre än angedd
S(vårighet) eller motståndarens resultat (om han undviker eller parera) kan jag inte säga att detta är ett litet 'avdrag'... Det motsvarar ungefär att man lägger +10 till S, vilket är ganska mycket för någon med låga färdighetsvärden, mer ointressant för någon med höga - ett resultat av den 'täta' kurvan i Gondicas 'slå en jävla massa T6-or'-system.
Erik
Jag håller ju inte direkt med, men det var ju väntat. (Det finns saker som även jag irriterar mig på i Gondica, men reglerna är sådana att detta inte är en av dem.) Kan du vara mer specifik?
Äh... Man kan inte sikta på kroppsdelar ALLS i Gondica. (Vilket kan vara irriterande ibland)
Däremot kan man vid en 'perfekt träff' välja var man träffar. Eftersom en perfekt träff innebär 10 poäng högre än angedd
S(vårighet) eller motståndarens resultat (om han undviker eller parera) kan jag inte säga att detta är ett litet 'avdrag'... Det motsvarar ungefär att man lägger +10 till S, vilket är ganska mycket för någon med låga färdighetsvärden, mer ointressant för någon med höga - ett resultat av den 'täta' kurvan i Gondicas 'slå en jävla massa T6-or'-system.
Erik
Nightowl
Champion
Schuriin 
Och tack för berömmet.
Alla vet ju att jag ändå bara gör reklam, men jag vill ta fasta på en sak Wheeler säger:
Vill man ändra på renässans-fenomenet, flyttar man sig geografiskt. I Digerveden befinner man sig i samma situation som i
Till spelets fördel eller nackdel kan vara att miljöerna inte är direkt translaterbara till jordiska sådana på läge nivå än 'subkontinent'; Vidonia är ungefär Europa, men det finns inga direkta motsvarigheter till Ryssland eller Sverige eller Holland.
Och man kan göra ganska många saker utanför de två kampanjer som visats:
Pirat som i
Hovintriger a la
Jaga övernaturligheter liksom i
Upptäcka nya världar som i
Det senaste är också värt en notering: Spelet går inte ned på så många geografiska detaljer på 'landsnivå' förutom de i detalj beskrivna kampanjerna. Det kan vara en allvarlig nackdel för den som bara måste veta mer om Tilke än att det tillhör Blå Kejsardömets provinser.
För den som vill utveckla sin egen värld eller åtminstone detaljerna i sin egen värld är det naturligtvis bättre. Man får veta ganska mycket om Vidonia (som sagt, ungefär 'Europa'). Tillräckligt för att kunna snickra en lokalpolitik.
Erik
Och tack för berömmet.
Alla vet ju att jag ändå bara gör reklam
, men jag vill ta fasta på en sak Wheeler säger:Just. Två ganska olika (en renässanskultur och ett järnålderssamhälle) beskrivs ganska utförligt i regelboken, och de två detaljbeskrivna kampanjmiljöerna kommer en från vardera.
Vill man ändra på renässans-fenomenet, flyttar man sig geografiskt. I Digerveden befinner man sig i samma situation som i
, ungefär.
Till spelets fördel eller nackdel kan vara att miljöerna inte är direkt translaterbara till jordiska sådana på läge nivå än 'subkontinent'; Vidonia är ungefär Europa, men det finns inga direkta motsvarigheter till Ryssland eller Sverige eller Holland.
Och man kan göra ganska många saker utanför de två kampanjer som visats:
Pirat som i
? (Check. Plundra traden från Silveröarna.)
Hovintriger a la
? (Check. Blå Kejsarinnan har sina analoger)
Jaga övernaturligheter liksom i
? (Check. En hel kampanj med soteres och nattjägare har jag själv hanterat.)
Upptäcka nya världar som i
? (Check. Fast spelets världsbeskrivning motsäger hela kontinenter, man får nöja sig med öar av säg Nya Guineas storlek eller mindre.)
Det senaste är också värt en notering: Spelet går inte ned på så många geografiska detaljer på 'landsnivå' förutom de i detalj beskrivna kampanjerna. Det kan vara en allvarlig nackdel för den som bara måste veta mer om Tilke än att det tillhör Blå Kejsardömets provinser.
För den som vill utveckla sin egen värld eller åtminstone detaljerna i sin egen värld är det naturligtvis bättre. Man får veta ganska mycket om Vidonia (som sagt, ungefär 'Europa'). Tillräckligt för att kunna snickra en lokalpolitik.
Erik
Nightowl
Champion
Re: Svar: Anders Blixt.
Med risk för att bli panegyrisk:
Anders har haft en mycket stor tass i de flesta rollspel som gavs ut på den s.k. gamla goda tiden. Han var huvudansvarig för en hel del rollspelsprojekt, som Drakar, gamla Mutant, och länge för rollspelstidningen Sinkadus.
Han har också varit med och gjort grejer åt Lancelot Games (Wastelands och Khelataar), Viking, Neotech (!) och diverse utländska spel (bland annat MERP och CyberWorld).
Om man tillhör min generation - jag är född -71 - var det länge otroligt svårt att spela ett svenskt rollspel där inte Anders namn stod någonstans på försättsbladet.
Mer skämtsamt: Ibland brukade man förr tala om rollspelargenerationer. Folk som mej, de första som spelade svenska spel, var 'ent-generationen'; folk som Åke Rosenius som spelade utrikiska rollspel innan det fanns svenska, var 'balrog-generationen'.
Anders' åldersgrupp spelade strategispel innan rollspelen kom; det var frånn deras hyss vi fick rollspel. Han tillhör 'Tom Bombadil'-generationen...
Erik, ent
Med risk för att bli panegyrisk:
Anders har haft en mycket stor tass i de flesta rollspel som gavs ut på den s.k. gamla goda tiden. Han var huvudansvarig för en hel del rollspelsprojekt, som Drakar, gamla Mutant, och länge för rollspelstidningen Sinkadus.
Han har också varit med och gjort grejer åt Lancelot Games (Wastelands och Khelataar), Viking, Neotech (!) och diverse utländska spel (bland annat MERP och CyberWorld).
Om man tillhör min generation - jag är född -71 - var det länge otroligt svårt att spela ett svenskt rollspel där inte Anders namn stod någonstans på försättsbladet.
Mer skämtsamt: Ibland brukade man förr tala om rollspelargenerationer. Folk som mej, de första som spelade svenska spel, var 'ent-generationen'; folk som Åke Rosenius som spelade utrikiska rollspel innan det fanns svenska, var 'balrog-generationen'.
Anders' åldersgrupp spelade strategispel innan rollspelen kom; det var frånn deras hyss vi fick rollspel. Han tillhör 'Tom Bombadil'-generationen...
Erik, ent
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Re: Svar: Anders Blixt.
Åhå, var hamnar man om man började spela -95? Förhoppningsvis pirat...
Åhå, var hamnar man om man började spela -95? Förhoppningsvis pirat...
Rosen
Myrmidon
Re: Svar: Anders Blixt.
Åhå, var hamnar man om man började spela -95?
Med tanke på tidsperioden, "framtida rollspelare"?
Med dåtidens terminologi skulle det helt klart ha varit en kobold*... fast den termen betyder ju inte samma sak idag som den gjorde då.
* Eller, om man bodde i Sundsvall, en palt.
--
Åke
Åhå, var hamnar man om man började spela -95?
Med tanke på tidsperioden, "framtida rollspelare"?
Med dåtidens terminologi skulle det helt klart ha varit en kobold*... fast den termen betyder ju inte samma sak idag som den gjorde då.
* Eller, om man bodde i Sundsvall, en palt.
--
Åke
Rosen
Myrmidon
Re: Schuriin
Vill man ändra på renässans-fenomenet, flyttar man sig geografiskt.
Eller etniskt. Det går ju att göra RP-gäng från de övriga sapienta arterna och spela utan större kontakter med människornas samhälle. En kentaur-kampanj på stäppen kanske skulle kännas lite som att köra klingonspel i Star Trek, men man kan nog göra mycket sköj uppe i Mirak med en grupp minotaur-RP - och att lira en grupp nomadiserande fauner har ju redan gjorts, om än i stadsmiljö.* Ett undervattensäventyr med en grupp tritoner har fö legat på min långa lista av Saker Att Pula Med Om Jag Får Tid Nån Gång ända sen '98...
* Jag hittade fö bilderna till 'Döden: In från vänster' längst ner i en stor pappershög häromveckan. Igen. Hm? Rollspel.com. Hm?
--
Åke
Vill man ändra på renässans-fenomenet, flyttar man sig geografiskt.
Eller etniskt. Det går ju att göra RP-gäng från de övriga sapienta arterna och spela utan större kontakter med människornas samhälle. En kentaur-kampanj på stäppen kanske skulle kännas lite som att köra klingonspel i Star Trek, men man kan nog göra mycket sköj uppe i Mirak med en grupp minotaur-RP - och att lira en grupp nomadiserande fauner har ju redan gjorts, om än i stadsmiljö.* Ett undervattensäventyr med en grupp tritoner har fö legat på min långa lista av Saker Att Pula Med Om Jag Får Tid Nån Gång ända sen '98...
* Jag hittade fö bilderna till 'Döden: In från vänster' längst ner i en stor pappershög häromveckan. Igen. Hm? Rollspel.com. Hm?
--
Åke
Nightowl
Champion
D:IFV (OT?)
Erh... just den ja...
TITTA! ETT GRÖNT SKEPP!!! </font size>
*springer sin väg*
Erik
<font size="1"> Rosen, jag har nog med att upptäcka saker jag skulle gjort för länge sedan PÅ JOBBET!!! </font size>
Erh... just den ja...
TITTA! ETT GRÖNT SKEPP!!! </font size>
*springer sin väg*
Erik
<font size="1"> Rosen, jag har nog med att upptäcka saker jag skulle gjort för länge sedan PÅ JOBBET!!! </font size>
Nightowl
Champion
Smau, smau spelare...
[Lavskägge] Hum, hum, jo ja, det var på den tiden unge Ström var i farten, ja just det... humhum...[/Lavskägge]
ObGondica: Det skulle vara intressant någon gång att se åldersfördelningen på Gondica-spelare... Det känns som förutom mig som halkade in på ett bananskal är det bara balroger och bombadillar (Balroger och Bombadillar, ny Första Åldern-modul till LotR RPG...)
Erik
Jag vet inte. De som var kobolder Då hade hunnit bli enter när du började spela.
[Lavskägge] Hum, hum, jo ja, det var på den tiden unge Ström var i farten, ja just det... humhum...[/Lavskägge]
ObGondica: Det skulle vara intressant någon gång att se åldersfördelningen på Gondica-spelare... Det känns som förutom mig som halkade in på ett bananskal är det bara balroger och bombadillar (Balroger och Bombadillar, ny Första Åldern-modul till LotR RPG...)
Erik
Re: Men reglerna då?
Sorry, kan inte vara specifik eftersom jag glömt bort det mesta.
Menar du att man inte kan sikta p kroppsdeler!?? Vaffan... börjar misstänka att spelledaren inte hade det minsta koll på vad han sysslade met.
Sorry, kan inte vara specifik eftersom jag glömt bort det mesta.
Menar du att man inte kan sikta p kroppsdeler!?? Vaffan... börjar misstänka att spelledaren inte hade det minsta koll på vad han sysslade met.
Nightowl
Champion
Re: Men reglerna då?
Det är å andra sidan en av mina gnäll-punkter: ibland känner jag att reglerna inte är så där jättetydliga att läsa. Ibland är de av en typ som egentligen är vettigt uttänkta men som man inte är van vid: Alla regler för kroppsdelar finns på kroppsdelstabellen, i princip. De finns inte särskilt väl beskrivna någon annan stans, och det är lätt att missa dem.
Å andra sidan, att allt står på den sida man antagligen ändå har uppslagen är ganska bra. Men...
Erik
Nix.
Det är å andra sidan en av mina gnäll-punkter: ibland känner jag att reglerna inte är så där jättetydliga att läsa. Ibland är de av en typ som egentligen är vettigt uttänkta men som man inte är van vid: Alla regler för kroppsdelar finns på kroppsdelstabellen, i princip. De finns inte särskilt väl beskrivna någon annan stans, och det är lätt att missa dem.
Å andra sidan, att allt står på den sida man antagligen ändå har uppslagen är ganska bra. Men...
Erik
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Träffytor
Jag har egenheten att förklara saker på kompakt sätt och bara på ett ställe. (Om jag förklarar samma sak på fler ställe och sedan ska ändra något kan man ge sig tusan på att det blir motsägelsefullt någonstans.) Ibland driver jag kanske egenheten lite för långt.
Om man slår tio mer än vad som behövs för att träffa (vilket brukar vara svårt) får man välja vilken kroppsdel man träffar, annars inte.
Stridssystemet är med avsikt konstruerat så att experter gör slarvsylta av noviser. (Jag har sett det ske i SCA-sammanhang och vet hur viktigt det är att vara märkbart bättre än sin motståndare för vinna.) Detta gör också att muntra och skickliga äventyrare kan använda sin expertis för att förnedra fiendens hantlangare i stället för att döda dem -- allt i bästa Zorro-anda.
Anders
Jag har egenheten att förklara saker på kompakt sätt och bara på ett ställe. (Om jag förklarar samma sak på fler ställe och sedan ska ändra något kan man ge sig tusan på att det blir motsägelsefullt någonstans.) Ibland driver jag kanske egenheten lite för långt.
Om man slår tio mer än vad som behövs för att träffa (vilket brukar vara svårt) får man välja vilken kroppsdel man träffar, annars inte.
Stridssystemet är med avsikt konstruerat så att experter gör slarvsylta av noviser. (Jag har sett det ske i SCA-sammanhang och vet hur viktigt det är att vara märkbart bättre än sin motståndare för vinna.) Detta gör också att muntra och skickliga äventyrare kan använda sin expertis för att förnedra fiendens hantlangare i stället för att döda dem -- allt i bästa Zorro-anda.
Anders
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Kampanjstämningar
Om man kör en kampanj som utspelar sig i gränslandet mellan Kordi-bergen och "rough-and-tough"-länderna strax söder därom (t ex Nyberg) så hamnar man i en miljö med vissa inslag av western-stämning där minotaurerna från bergen kan fungera som synnerligen hårda vildmarksbarbarer. I de länderna finns gruvbyar, guldgrävare, nybyggare och annat välbekant. Det går utmärkt att där spela en grupp minoaturiska legoknektar från Mirak (typ Sju samurajerna).
Anders
Om man kör en kampanj som utspelar sig i gränslandet mellan Kordi-bergen och "rough-and-tough"-länderna strax söder därom (t ex Nyberg) så hamnar man i en miljö med vissa inslag av western-stämning där minotaurerna från bergen kan fungera som synnerligen hårda vildmarksbarbarer. I de länderna finns gruvbyar, guldgrävare, nybyggare och annat välbekant. Det går utmärkt att där spela en grupp minoaturiska legoknektar från Mirak (typ Sju samurajerna).
Anders
Nightowl
Champion
Experter kontra amatörer
Jag måster erkänna att när vi spelade i Borås gjorde genomsnittliga veding-busar allt för lätt slarvsylta av experter med heroisk TÅL...
Många små fjutt-träffar har den effekten i ett TÅL/KP-system: därav mina husregler, där det behövs en rejäl träff för att sätta motståndaren ur spel.
Erik
Jag måster erkänna att när vi spelade i Borås gjorde genomsnittliga veding-busar allt för lätt slarvsylta av experter med heroisk TÅL...
Många små fjutt-träffar har den effekten i ett TÅL/KP-system: därav mina husregler, där det behövs en rejäl träff för att sätta motståndaren ur spel.
Erik