D&D Varför High-level D&D suger...?

[Theo]

Fast min erfarenhet är att det att det blir svårare och inte lättare.

Jag har byggt en del höggradiga motståndare i 3E och det var ett riktigt tungt arbete. Och att sedan köra dem vid spelbordet var etter värre.

Den erfarenheten tog jag med mig till Dunder & Drakar. Där fungerar det precis som i 4E - spelarna bygger enligt sina regler och SL bygger "monster" efter helt andra regler.

Det är en av anledningarna till att jag inte spelar 5E. Den första versionen av D&D någonsin som jag inte har spelat.

Men i 4E finns det alltså ändå regler för hur man bygger monster? Det var det jag menar gör det lättare. Att det finns ramar och riktlinjer och att man som SL/designer förstår vad siffrorna betyder.

 

[Oldtimer]

Men i 4E finns det alltså ändå regler för hur man bygger monster? Det var det jag menar gör det lättare. Att det finns ramar och riktlinjer och att man som SL/designer förstår vad siffrorna betyder.

Ja, absolut! Jag inser att Leon i sin post verkade ifrågasätta regler som sådana. Kanske menade han inte så, men regler, ramar, principer och riktlinjer för hur SL bygger monster vill jag absolut inte vara utan.

 

[Leon]

Men i 4E finns det alltså ändå regler för hur man bygger monster? Det var det jag menar gör det lättare. Att det finns ramar och riktlinjer och att man som SL/designer förstår vad siffrorna betyder.

Det tror jag ingen ifrågasätter (inte kag iaf). Frågan är bara om de skall vara baserade på systemet för rollpersoner eller designade för att vara så praktiska som möjligt för SL.

 

[Leon]

Ja, absolut! Jag inser att Leon i sin post verkade ifrågasätta regler som sådana. Kanske menade han inte så, men regler, ramar, principer och riktlinjer för hur SL bygger monster vill jag absolut inte vara utan.

Riktlinjer är definitivt att rekommendera för att ge SL stöd, men de är ju annat än de bindande reglerna för hur spelarna skapar sina RP.

 

[Theo]

Det tror jag ingen ifrågasätter (inte kag iaf). Frågan är bara om de skall vara baserade på systemet för rollpersoner eller designade för att vara så praktiska som möjligt för SL.

Då missförstod jag dig. Jag läste din kommentar som att du ifrågasatte värdet av "regler och begränsningar" öht.

 

[Cyberhest]

Det tror jag ingen ifrågasätter (inte kag iaf). Frågan är bara om de skall vara baserade på systemet för rollpersoner eller designade för att vara så praktiska som möjligt för SL.

Nu ska jag ärligt säga att jag inte minns exakt hur det formuleras i första Dungeon Masters Guide, men sättet som jag själv väljer att tolka/läsa systemet i första utgåvan av AD&D är att de olika klasserna är att de är just äventyrarklasser. De flesta kreti och pleti man stöter på i världen har inte klass och/eller rang, och kan inte levla (vilket också är det som skiljer hantlangare/henchmen, som kan levla (om än långsammare än spelfigurer) från tjänare och soldenärer/hirelings, som inte kan det). Det som framförallt skiljer en knekt/tjuv/etc-spelfigur från en normie i byn (förutom att den sistnämnde sannolikt har en fast bostad och tjänar sitt uppehälle på ett hederligt sätt) är just potentialen att kunna nå oanade höjder.

Däremot finns det massa filurer i kampanjvärlden som har kapacitet och förmåga motsvarandes en eller flera äventyrarklasser, vilket motiverar användandet av knektrang 9 för att ta fram stats för den lokala rövarbaronen och rang 2 för att ta fram stats för fältväblarna i vederbörandes här (som sannolikt består av spjutbeväpnade bondpojkar av rang 0), och så vidare. Jag ser denna approach lite som att Zeus i Deities & Demigods-boken har - och nu drar jag bara siffror ur röven - tjugo levlar i besvärjare, tolv i knekt, åtta i utbygdsjägare et cetera.

Det innebär inte att Zeus gradvis har levlat upp från rang ett i någon klass (och sedan lagt sig till med nya klasser), utan det är bara ett sätt att modellera domarfigurers förmågor och färdigheter efter det existerande ramverket för äventyrarklasser.

 

[Leon]

Då missförstod jag dig. Jag läste din kommentar som att du ifrågasatte värdet av "regler och begränsningar" öht.

Hmmm. Ok nu inser jag att jag är lite i en gråzon. Jag ser inte värdet i tvingande regler och begränsningar för äventyrsskapare och SL. Däremot ser jag värdet i riktlinjer och råmärken.

Ett bra exempel är de olika nivåerna på motståndare som finns i Hjältarnas Tid och DoD23 (mfl) som kan användas som mall för SL för att skapa svaga, jämbördiga eller mäktiga motståndare.

Men att tvinga SL att tex använda besvärjelser som skrivits för Rollpersoner känns onödigt och kontraproduktivt. Och TBH lite stämningsdödande. Varför kasta en lvl 3 Fireball när man kan dränka de ynkliga hjältarna i helveteseld!

 

[JohanL]

Varför kasta en lvl 3 Fireball när man kan dränka de ynkliga hjältarna i helveteseld!

Sådant är enkelt. ”Corrupted [metamagi] Fireball caster level 8 as spell-like ability 5/day”. Sedan finns det ju Supernatural Abilities som inte är baserade på spells också.

Det här systemet har en hel hög fördelar. För det första kan man använda redan definierade spells ur de extremt långa listorna med sådant, och veta att dessa är uttömmande beskrivna. För det andra vet man hur de ska hanteras - en spell-like ability (men inte en supernatural ability) påverkas av sådant som påverkar besvärjelser, så de måste slå mot Spell Resistance, kan counterspellas och dispellas, och så vidare. De är enkla att formulera, och kan specificeras med vilken caster level de kommer i. Det är ett väldigt robust system.