Chryckan said:
Tror bristen på regler om hästar beror på bristen av användande av spelare. Om spelare oftare använde hästar skulle spelmakare, som oftast spelar rollspel själva, göra regler för hästar.
Tror också skälet kan vara Fast travel. Man spelar förbi tråkiga passager, så det finns ingen anledning att äga en dyr jädra häst som kostar i mat och logi och blir sjuk och måste ersättas och allt annat. Man kommer ändå spola förbi tråkiga delar av resan, så varför skaffa ett riddjur så man slipper ha tråkigt så länge på resan?
Lösningen för vår spelgrupp var att spela ut resan. Även de delar som inte har några intressanta händelser. Det var så jädra tråkigt att gå så att det inte tog mer än ett enda tillfälle, sedan skaffade alla spelare hästar så tiden man behöver spendera med att höra SL säga "på höger sida passerar ni en höjd, på toppen växer ett krumt träd." blev minimal. Skyndar man sig förbi med en häst slipper man se alla jädra tobakstuggande bönder som glor på äventyrare.
Krille said:
Varför används inte sköldar mer, utan alla vevar med två vapen?
Varför används inte spjut oftare?
Varför använder inte folk lyktor, utan envisas att veva med facklor?
Dags att för mig att missa alla retoriska frågor!!
Två vapen används såpass ofta för att spelkonstruktörer inte gör det tillräckligt dyrt att bli bra på dubbelfäktning, och man dessutom får en massa automatiska konstiga fördelar av två vapen som inte förekom i verkligheten. 1 gratisanfall liksom? Vem säger nej till det när det knappt kostar något i något spelsystem?
Om man googlar lite snabbt på de kampsporter som använder två vapen finner man att 1) två långa vapen (ex två 1-meterssvärd) förekommer sällan eller aldrig. Det är nästan alltid två korta vapen, eller ett långt och ett kort.
2) man anfaller sällan med offhand, man parerar med offhand och har vapnet som ett extravapen utifall att huvudhanden skulle gå förlorad. Detta på grund av att man förlorar balans av att anfalla med båda händerna. När jag tänker efter anfaller man inte ens med två olika kroppsdelar när man slåss obeväpnat, eller åtminstone oerhört sällan.
Sedan är det såklart coolt med två vapen och om man ändå skall bära ett kan man lika gärna bära två.
När det gäller spjut så är det samma, men inte samma. För det första förekommer nästan ingen av de tekniker som faktiskt används för stångvapen bland de anfallsvariationer man kan göra i rollspel. Att låsa motståndaren, eller fälla motståndaren, eller knuffa motståndaren - dessa saker är nästan alltid frånvarande i rollspellssystem. Det motiverar få spelare som tänker satsa på strid att välja ett vapen som det inte finns några intressanta tekniker till, speciellt inte när:
... spjut dessutom är hemskt opraktiska. De är fina att ha i krig, men i en grotta, eller inomhus, eller för att döljas, eller nästan vilken annan situation förutom i öppen strid, så är spjut ett mycket dåligt vapen.
Visserligen vill alla spela en trovärdig karaktär (hoppas jag) men man vill ju kunna vara användbar för spelgruppen också och inte en krigare som inte kan slåss. Så då väljer man inte ett vapen som knappt kan användas i de situationer äventyrare oftast befinner sig, och dessutom som inte har några tillhörande tekniker av värde.
Och till sist - skölden. Tror det finns flera skäl till att den väljs bort. För det första är det lika dyrt att lära sig använda en sköld som vilket annat vapen som helst, vilket är lite tramsigt. Sköldar, åtminstone när det gäller att blocka, är inga extremt komplexa vapen.
Sedan ger den i de flesta spel ingen speciell fördel. EON är väl ett undantag, men annars är det lika lätt att försvara sig med en sköld som med ett vapen, så då väljer man ett vapen eftersom detta kan användas till att anfalla med också.
Dessutom, ponera att man måste bekosta sköld med 10 poäng, och sitt huvudvapen med 10 poäng, då kan man lika gärna lägga alla 20 på huvudvapnet och bli bättre på både anfall och försvar.
Sist men inte minst är sköldar tunga. Se väger snorkigt mycket, och det motiverar sällan en spelare att bli nedtyngd, speciellt inte av något som är såpass svårt att lära sig och som inte ger någon speciellt stor fördel.
Man kan bygga igen detta genom att låta sköldar belasta mindre när de bärs över ryggen, och ge sköldar bonus både när det gäller kostnaden att lära sig använda skölden som när man blockar med den.
Sköldar är dessutom inte så häftiga. I verkligheten är det mestadels intressant att "inte dö" i strid. I rollspel handlar det ju en hel del om cineastiska effekter också, och en rund skiva på ena armen är inte så flashigt.