Det slår mig att generiska fantasykungariken (i rollspel) gärna framställs lite som utopier (Vackra Prinsessor, Goda Kungar, med mera) men för genomsnittsmedborgaren så suger de nog ganska fett, då det ändå är medeltid med lite magi i sig.
Ur annan synvinkel så kan man mycket väl utgå ifrån att rollpersonerna har sitt
ursprung i något som är hyfsat nära utopi (om de köper in sig på typ "största möjliga lycka till största möjliga antal" eller vad nu man kommer överens om) men det är ingenting som säger att de måste agera inom det - se t ex
Star Trek, även om det är mycket utopi även där de drar fram. Man kan bygga handlingar kring t ex moraliskt ansvar mot hur mycket rätt man har att lägga sig i andra civilisationers utveckling.
Jag leker lite med den idén i Ett Steg Framåt, där man kan vara från solsystemet och komma från ett mestadels välmående, demokratiskt samhälle och ens uppdrag kan ta en till mänskliga kolonier som är rena diktaturer (ingen FTL-kommunikation utöver skeppen som RP använder och diverse andra problem med tidig kolonisering).
Andra varianter kunder vara att RP är änglar från paradiset som är på Jorden eller mäktiga tänkare/individer från
Ayn Rands idealsamhälle. Man kan nog bygga en del på konceptet "personer från utopi utanför utopin".
Alltså, utöver då att en Utopi där alla är lyckliga inte är speciellt realistisk (eller RP är psykopater), förstås.