Gud vad jag gillar dig klops!
Missade det här inlägget när jag skrev mitt senaste om Kult-rulltabellen.
kloptok;n228410 said:
Idag gillar jag spel som AW och OSR-spel som ofta på ett tydligt vis sätter upp regler för vad spelaren och spelledaren gör under spelet men jag är inte säker på att jag hade fattat grejen som tonåring och färsk rollspelare faktiskt. Då handlade allt om häftig story och inte så mycket om teori kring mekanik och liknande.
Nu är jag ju rätt neggig till Z** S******, men V??m (censurerar för jag vill inte bli uppgooglad av honom) är otroligt lyckat upplagd bortsett från att vissa av dom konkreta platserna såsom zooet är lite flummigt skrivna. Men tabeller med vad folk har i fickan, vilka man träffar i gränderna osv osv skulle ha varit guld värda när jag var ny, och dom går att göra väldigt häftiga och flavorfulla och specifika för en viss stämning. Kan även vara rätt händelsefulla vilket mötestabellerna i V??m är. Tycker första två kapitlen (dvs New York som helhet, och första äventyret) i Fallna Änglar är rätt så bra. Men wow om dom hade varit gjorda med ett V??m:skt uppläg. (BTW, jag tycker Sine Nomine-böckerna är ännu bättre. Två taggar så har man en instafishtank att slänga in i sandlådan. Gärna flera stycken som kan blanda ihop sig.)
Men, en sån tabellbok kan inte vara den allra första boken man får. Behövs explicita instruktioner: "Här är vad som konkret händer vid bordet, och i deltagarnas huvud och munnar, i olika typer av situationer". Och sen ett avgränsat men jacquayat (dvs många olika vägar att gå) äventyr med flera faktioner. Såsom B4 fast mindre töntigt. Tabeller kan dock vara EN av dom första sakerna. Kan hjälpa SL. "Öh, vad ska hända eg... ja ok det är dags att slå på tabellen"
AW som jag ofta klankar på som ett kodifierat cargo cult tycker jag ändå är ett bra upplägg för vad nybörjaren behöver. Det har lite skavanker:
1. Min prio-ordning är: preppen först, mekanik som fallback, improvisation i allra sista hand. (Som det iofs blir otroligt ofta.) AW har väl i grunden samma priolista men den nermuntrar till att preppa tillräckligt mycket. I DW är det draw maps, leave blanks och jag skulle vilja ha lite strängare inställning till dom där blanks. Nån typ av kodifiering om hur dom blanksen får se ut så att den preppen som jag tycker ska finnas där måste finnas där. Som i "spegelhistorien", skulle inte ha varit så pepp om den uppstått i ett "blank"-rum; det som gjorde det så coolt var att vi subverterade ett preppat rum.
2. Att moves heter moves är inte bra. Det kan ge intrycket att det är movesen man trycker på först och fiktionen följer efter, som i D&D4e. Och/eller borde han ha gjort det så ATT det var som i D&D4e, att man säger "ja nu känner jag för att Read a Sitch, vad händer?" ist för att fiska efter det m "Jag ställer mig på biltaket med kikaren, försöker få lite koll på läget..." [Ja jag vet att "don't speak the name of the move" bara gäller för MC men även för RP gäller ju "lead with the fiction"; det jag menar är att namnet "moves" gör det svårare att fatta att man ska to do it do it. Namn kan betyda mycket för affordance.]
3. Det är mkt annat i MC-movesen som... känns som det urholkar min idé om att det ska finnas ett 'hard landscape'. Om MC lägger in extra fiender, eller pajar ens utrustning, för att ett hard move tillåter det så skulle det ha känts lite... olegitimt? Om det hade varit ett OSR-spel.
Alltså... om PbtA skulle ha ordentlig prepp ist för ett Czege-principle-nergeggat-ludd så skulle jag gilla det mycket mer än OSR tror jag, för jag älskar att det är så kodifierat. Det jag däremot inte är lika pepp på är /vad/ dom har kodifierat. Samma improflummande som jag redan hade hittat med hjälp av The Window, Fudge, SLUG osv. Önskar att dom hade kodifierat det som du och jag gillar; preppad sandbox. Kanske går att skriva ett sånt spel iofs?! Men orka. (Även om jag nog skriver mina 2000 ord om dagen... fast här på WRNU ist för i nåt riktigt projekt.)
kloptok;n228410 said:
Kort sagt – det är inte säkert att det vi tycker är bra idag är det som är bra för en färsk rollspelare.
Mm.... teori är ju rätt värda, användbarhetstudier är det som behövs.
kloptok;n228410 said:
Och nu blev jag sulgen på shiitake dashi.
Mitt knep är att det brukar bli lite dashi över när jag förväller torkad svamp (för att använda Mark Bittmans knep, att det blir godast att blanda färsk och torkad svamp). Hälla av den försiktigt så man inte får nåt jord i dashin och sen använda som grund i nån god soppa eller liknande, där har du 2097 style.