Svar på inlägget & om "realism" i Eon... [långt]
Jag tycker ändå det är fascinerande att se en återkommande tendens som är sååå vanlig bland Eonspelare, nämligen idéen att Eon skulle vara så "realistiskt". Hela konceptet att en fantasyvärld, där sådant som magi, alver och andar existerar, skulle vara realistiskt, är motsägelsefullt; en realistisk värld är en värld som påminner om vår värld , och det gör inte Eons värld! Tvärt om, Eons värld är allting som vår värld inte är! Varför, jo helt enkelt eftersom fysikens lagar inte gäller i Mundana; och det är trots allt fysikens lagar som format hela vårt universum. Måhända påminner Eon ändå om vår värld, men det är bara skenbart, endast en illusion; vär värld fungerar inte som Mundana, och alltså är Mundana - Eons värld - inte realistisk och sålunda är inte heller Eon det!
Problemet, som jag ser det, är att man blandar ihop "realism" med någonting annat, nämligen något som jag tänker kalla "lågmäldhet"; med detta menar jag då, att världen är förhållandevis begränsad i sin magnitud, kanske framför allt Eons magisystem. Vadå "begränsad i sin magnitud", kanske du frågar? Jo, helt enkelt att det går inte att göra de fantatiska saker som är möjliga i många andra rollspel; en trollkarl kan inte skapa flygande slott, en nekromantiker kan inte - med en handvändning - väcka en arme av vandöda till liv, och så vidare. Eons magisystem är helt enkelt begränsat i sin storskalighet, något som vissa uppskattar, medan andra avskyr det (och så finns det dom som är mitt i mellan... *hehe*). Det finns förvisso vissa undantag från detta; vissa fenomen följer inte Eons grundtanke, nämligen koherens ( inte realism!) ; exempelvis är det underligt att vandöda kan vara så fantastiska! Deras krafter tycks verkligen, i många avseenden, bryta mot de magilagar som stipuleras i M&M. Betyder detta att lagarna är fel, eller att författarna till exempelvis vandödamodulen inte tagit hänsyn till detta? Mitt svar är att jag vet inte; men visst kan det upplevas som irriterande, om man värderar koherensen mest, i Eons system. Men om vi bortser från dessa uppenbara undantag, så kan vi ändå hävda att Eons system - till största del - är mycket lågmält.
Men kanske man ska titta bortom magisystemet? En del andra brukar hänvisa till att Eons kulturer är mer realistiska. Att Eons författare har tagit större hänsyn till "orsak och verkan". Detta vet jag inte heller om jag skulle vilja kalla realism; måhända sammanhang och koherens, men inte realism. Och bara för att en kulturbeskrivning är sammanhängande, betyder det inte att den är realistisk. Tvärt om, att tala om "realism" när man talar om kulturer är missvisande eftersom "realism" antyder att det finns någon bakomliggande sanning eller objektiv verklighet. Och detta skulle i så fall - i fallet kulturer i en rollspelsvärld - betyda att "realism" är detsamma som likhet med våra kulturer, något som förefaller meningslöst.
Men låt oss, för ögonblicket, fortsätta denna tankegång - att realism, d.v.s. efterliknande eller närhet av sanningen (i fallet med rollspel!), skulle vara meningslöst. Det är faktiskt en intressant tanke. Varför? Jo, eftersom låt oss anta att vi har ett "realistiskt" rollspel, ett där vi verkligen utnyttjat och konsekvent genomfört detta honörsord/värdering; det vi skulle få var ett rollspel som utspelar sig i vår värld , med våra naturlagar och våra kulturer . Och, för att slutföra realismen, så skulle vi dessutom spela oss själva, eftersom en "realistisk" rollperson måste vara en avbildning av oss själva - eller måhända, om man vill töja lite på begreppet, en avbildning av en existerande person. Nu när vi ser vart vi hamnar med ett "realistiskt rollspel", ser ni säkert min poäng. Det vore ju riktigt trist att spela ett sådant rollspel, eftersom rollspel trots allt handlar om att gestalta främmande varelser, karaktärer och "besöka" främmande världar. Sålunda tycker jag att värderingen "realism" i rollspel faktiskt - i slutändan - är både motsägelsefull och meningslös.
Jag ska oxå poängtera att "realism" minsann är meningslöst i oxå andra sammanhang, t.ex. stridssystem. Antingen hamnar man i praktiska orimligheter, eller oxå i trista situationer (som t.ex. i fallet ovan, med realism versus kulturer).
Så vad är alltså min poäng med detta inlägg? Vad vill jag ha sagt?
Jo, helt enkelt att jag tycker att det är missvisande att prata om realism i rollspel, och synnerligen då Eon, just eftersom Eon utspelar sig i en annan värld och sålunda per definition inte är realistisk. Det ligger liksom i hela fantasybegreppet att det motsäger sig realism. Javisst, det kan mycket väl vara en koherent världs- och regelbeskrivning, det kan vara "lågmält" eller motsatsen till detta, och det kan vara mycket annat; men ett fantasyspel är aldrig realistisk.
Slutsatsen av detta är att jag tycker att vi borde sluta tala om "realism" i Eons sammahang; det är helt enkelt missvisande, i min mening.
Nu kanske någon tycker att dethär sannerligen var ett meningslöst inlägg; varför spendera så mycket tid och energi för att tjafsa om ett begrepp ? Svaret är, naturligtvis, att jag tycker om Eon, och sålunda inte gärna ser det beskrivas på ett felaktigt sätt. Jag tycker att Eons värld är bra, att magisystemet är intressant (und so weiter), men jag skulle aldrig beskriva det som realistiskt, av ovan nämda skäl; jag menar, jag skulle inte heller beskriva Drakar och Demoner som realistiskt, bara för att detta spels värld råkar likna vår!
Men men, nu när jag äntligen fått säga detta, tänkte jag att jag måhända skulle svara på inläggets huvudtanke, nämligen angående vart Eon är på väg!
*hehe*
Jag kan, förvisso, hålla med om att Eon håller på att ta en ny vändning i och med de nya modulerna. Och kanske framför allt L&H har sannerligen inneburit en ganska ordentlig förskjutning för Eons värld. Det vi nu måste fråga oss, är huruvida detta är positivt eller ej? Och svaret blir naturligtvis att det beror på vad man uppskattar. Som jag ser det, finns det tre möjligheter:
1. Man ogillar det, av någon anledning, eftersom man tycker om Eons lågmälda stämning.
2. Man gillar det, eftersom man tycker om att Eon svänger mot mera högmäld (som alltså får vara motsatsen till lågmäld) stämning.
Det finns dock, som alltid, ett tredje alternativ, som vi kan kalla alternativt "1,5", nämligen att man gillar att Eons numera erbjuder både möjligheten till lågmälda äventyr, men oxå högmälda äventyr! Själv lutar jag åt alternativ 1,5 då jag tycker om rollspelsvärldar som är dynamiska och tillåter stor variation; men jag har full förståelse för de andra alternativen med. Men, som ni säkert insett, så handlar det ändå, i slutändan om gillande respektive ogillande; det finns ingen "sanning" i dessa sammanhang - som väl tur är!
Detta är dock inte ett svar på frågan som Eonfanatikerna vill lyssna på. De tycker att deras fina Eon är såå bra som det är, och vill inte se någon förändring. Ska vi ha förståelse för detta? Eller ska vi kanske t.o.m. hålla med dem? Eller skälla på dem? I slutändan är min åsikt att man måste tillåta ett spel att utvecklas. Jag ska dock erkänna, att Eons utveckling minsann avvikar från grundidéen; vi börjar nu närma oss traditionell high fantasy. Men här uppstår det ett problem! Saken är nämligen den, att man bör, i min mening, bedömma ett rollspel utifrån dess kontext. Ett high fantasyrollspel ska bedömmas utifrån en high fantasybedömningsmall, medan ett low fantasyspell ska bedömmas utifrån en LF-bedömningsmall (LF = low fantasy; HF = high fantasy). Men vad man då gör, när man hävdar att Eon är dåligt eftersom det gått från LF till HF - om man väljer att förepråka den positionen - så betyder det att man kritiserar ett HF-rollspel utifrån LF-bedömningar, något som naturligtvis kommer innebära att spelet sågas. En liknelse kan vara på sin plats. Tänk dig en musikkritiker vid namn Nisse som älskar heavy metal. Hans favoritband Metällika , spelar denna typ av musik. Eftersom Nisse är duktig på heavy metal och uppskattar den, är han duktig på att bedömma Metällikas musik! Men så händer det som inte får ske - enligt Nisse! Metällika börjar spela pop!?! Och Nisse hatar pop och blir därför naturligtvis fruktansvärt besviken. Han fetsågar Metällikas senaste album, eftersom dom gått från heavy metal till pop. Men vad Nisse nu har gjort, är att han har sågat Metällikas musik eftersom den inte är heavy metal - han har inte bedömt den utifrån en popstandard. Faktum är, att gruppens musik kan vara helt suveränt, om man bara bedömmer den utifrån popstandard, men det struntar Nisse i - han gillar ju heavy metal, ju...
Ser ni min poäng? Om inte, så kan jag berätta att den alltså är, att när man sågar Eons utveckling eftersom det går från LF till HF, så bedömmer man spelet på fel grunder. Vad man borde göra, är att jämföra Eon med andra HF-spel och där ser hur det står sig i konkurrensen. Att fortsätt att använda LF-kriterier är både missvisande och felaktigt, i min mening. Om man ska hårddra det hela en smula, är det som att såga rollspelet Mages magisystem eftersom det inte är lågmäkt; systemet var aldrig tänkt att vara lågmält , och sålunda är den kritik som hävdar att det är dåligt eftersom det inte är långmält, felaktig.
Slutsats?
Jo, att när vi bedömmer Eons utveckling måste vi bedömma det efter giltiga - och relevanta - bedömningskriterier. Och det kan faktiskt vara som så, att dessa kriterier förändrats! Min avslutning blir sålunda en uppmaning att tänka på detta, när ni kommenterar Eons utveckling!