Rollpersonen i solokampanjen som hamnade på Lalasta var en Trukk-tirak utskickad av schamanen Nekkma Andeblidare för att hitta ett föremål som hade fallit i en magiker från Kabalaordens händer.
Det blev en del kulturkrockar, finns ju en viss skillnad bl.a. mellan tirakernas matriarkat och Lalastas patriarkat. När tiraken bevittnade en duell till döden mellan två lalaster hoppade han in i cirkeln som hade bildats runt de stridande för att utmana de omgivande stridstupparna att ge sig på honom. Suckar utbröt när det slutade i ytterligare en avliden lalast till omgivningens besvikelse, men till utmanarens försvar lyckades han hålla sig på fötterna ovanligt länge mot en trukk. Efter stridigheterna uppvaktades tiraken av en lalastisk kvinna som hade hört talas om tirakernas matriarkat och ville följa med tiraken för att komma undan förtrycket i hennes hemland.
När tiraken nöjd vandrade omkring på Astaras skitiga gator och funderade på hur han skulle kunna hitta magikern kom en lalast fram till honom som ville anställa en livvakt som skydd från släkten Esviasa. Tiraken fick dessutom veta att denne hade tagit ett halsband från en av ättens döda medlemmar. Tiraken angav därför människan och blev vän med ätten Esviasa, vars släkt hade en medlem som hade följt med Kabalaordens magiker upp till Sasragruvorna tillsammans med ett väpnat sällskap.
På vägen till Sasragruvorna stötte sällskapet, nu bestående av en krigare från ätten Esviasa, kvinnan som tiraken hade träffat tidigare och tiraken själv, bland annat på en gersaro, ett fyrfotat hårlöst däggdjur med platt ansikte som ser ut som att den alltid ler. Därav var lalasternas öknamn för cirefalier gersaro. Djuret användes för övrigt som packdjur av vissa lalaster.
I gruvorna upptäckte sällskapet att någonting inte verkade stämma när de började stöta på onaturligheter som inte verkade höra hemma i Mundana. Särskilt märkligt blev det när de kom upp till en grå och livlös djungel där ångestfyllda skrik inifrån ett mäktigt tempelkomplex, med väggar som var fyllda av stenreliefer. En strid utbröt där föremålet som tiraken var ute efter nästan gick sönder, då det var en sköld som magikern från Ebhron envisades att försvara sig med. En fruktansvärd bärsärk vars mungipor sträckte sig från ena örat till det andra och med ögon som nästan såg ut att falla från ögonhålorna dök upp när resten av Ebhroniterna låg döda och angrep sällskapet. Med gemensamma krafter lyckades även den här varelsen fällas av tirakens tappra sällskap. Inne i ruinerna upptäckte de vackra statyer föreställande en kvinna som reste sig ur en bassäng och en majestätisk drake, de fann dessutom en drakpräst som hade torterats av magikern från Ebhron för att få honom att avslöja var en portal till Luberos fanns.Sällskapet fick också bekräftat att de befann sig i dödsriket då bärsärken dök upp igen när sällskapet var på väg att lämna ruinerna och önskade dem lycka till på deras fortsatta färder.
Resultatet av äventyret blev att ätten Esviasa lär placera vakter vid gruvorna och antagligen blir mer draktroende i största allmänhet samt att tiraken fick tag på föremålet som han letade efter med en lalast som sökte efter ett bättre liv i släptåg. Det är för övrigt samma tirak som nu ska resa till stora arkipelagen för att uppföra ett tempel till en fladdermus-dwarkkas ära. Mandagor lär dyka upp igen, den enda som har lyckats jaga den här tiraken på flykten än så länge.
