ceruleanfive
Bläckfisk
Järnspikar!En svensk version av Ironsworn
Järnspikar!En svensk version av Ironsworn
Men fumlar och råkar köpa rättigheterna till Norsemen istället.De köper naturligtvis rättigheterna att göra ett rollspel baserat på tv-serien "Vikings"!
Ja, någonstans känns ett vinkingaspel som en optimal sandlådemiljö om man är på det humöret. Kanske något att ta tag i efter Blod & Bly?Jag var på väg att säga att det vore fint med ett OSR-spel om vikingar men kom på att Nordmenn, en världsbok skriven av @Ape of Wrath till Svärd & svartkonst, fyller den nischen. I och för sig skulle jag även kunna tänka mig en mer historiskt förankrad värdsbok med regler för hexutfroskande med drakskepp, fina slumptabeller för plundring och annat vikingaaktigt.
Jag försöker akta mig för att starta upp nya projekt. När Blod & bly är ute vill jag följa upp det med en kampanjbok. Sedan har jag Världsrymdens vagabonder som ligger och väntar. Någon gång vill jag också fortsätta på Projekt Damokles, ett rollspel inspirerat av bland annat The Abyss, Event Horizon, Interstellar och Sphere - Farkosten.Ja, någonstans känns ett vinkingaspel som en optimal sandlådemiljö om man är på det humöret. Kanske något att ta tag i efter Blod & Bly?
Men om det aldrig ÄR trollen, eller något väsen, eller något annat... så försvinner den där dynamiken snabbt. Ingen i rollspel är rädd för troll som aldrig dyker upp. Men nu skrev du inte "aldrig", utan ovanligt. Det här är liksom en balans som behöver upprätthållas. Om troll bara blir något man ska hugga ner för XP så är spänningen förlorad, men om trollen aldrig kommer så blir det inte spännande heller.Det övernaturliga får gärna finnas, men får isåfall helst vara ovanligt och otydligt i periferin. Är det verkligen trollen som rövat bort barnen? Är det vinden eller något väsen som gör att det rasslar i snåren? Vem eller vad är det som knäckt nacken på vildsvinet vid den gamla blotplatsen?
Som jag skrev, att hitta en balans där det blir mystiskt och okänt. Det skulle kunna vara "de där trollen" som man hört sagor om, men det är nästan aldrig någon som har sett dem.Men om det aldrig ÄR trollen, eller något väsen, eller något annat... så försvinner den där dynamiken snabbt. Ingen i rollspel är rädd för troll som aldrig dyker upp. Men nu skrev du inte "aldrig", utan ovanligt. Det här är liksom en balans som behöver upprätthållas. Om troll bara blir något man ska hugga ner för XP så är spänningen förlorad, men om trollen aldrig kommer så blir det inte spännande heller.
I andra änden finns ju spel som D&D 5e där en start-grupp kan bestå av en Tiefling, en Dragonborn, en Alv och en Halv-orc... nästan alla spellcasters, flera med kontakt med gudar, och alla med övernaturliga förmågor. Då finns det ingenting som kan överraska eller bryta det förväntade.
Helt överens!Som jag skrev, att hitta en balans där det blir mystiskt och okänt. Det skulle kunna vara "de där trollen" som man hört sagor om, men det är nästan aldrig någon som har sett dem.
Den där andra änden med D&D har jag förövrigt aldrig varit intresserad av.
Jag tycker det är så intressant att vi tänker olika, så jag fortsätter prata om detta, och hoppas att jag inte uppfattas som alltför obstinat.Jag gillar nog mest rollspel där varken spelare eller spelskapare vet huruvida trollen finns på riktigt.
Det beror på vad man vill ha för stämning. I många spel är det ju inte en icke-fråga, för det står i världsboken huruvida det finns troll eller inte. Jag tycker inte att det finns något problem med att lite underliga saker händer, men att man inte kan vara säker på huruvida det är trolltyg. Typ: En människa lämnar ett offer i gläntan och nästa dag är det borta. I utbyte ligger där ett blankt och vasst svärd som är bättre än alla de svärd som andra i byn har. Det känns inte helt orimligt att rollpersonen tror på troll, men hen har aldrig sett några direkt, och det är ju inte något konkret bevis. Även efter spelet kan jag som spelare (eller spelledare) fundera på om det faktiskt var ett troll eller om det var något annat. Kanske till och med en människa. Ett barn går bort sig i skogen och alla tror att hon är död, men efter en vecka kommer hon tillbaka och säger att hon varit hos trollen. Och så vidare. Mysigt, lågintensivt, men om det senare dyker upp ett gäng troll så dödas mystiken. Om det inte finns ett objektivt svar så blir det en fråga om tro även för spelarna, vilket jag gillar.Jag tycker det är så intressant att vi tänker olika, så jag fortsätter prata om detta, och hoppas att jag inte uppfattas som alltför obstinat.
Huruvuda Trollen finns på riktigt (i fantasyvärlden) eller inte, är en icke-fråga. Tills det dyker upp ett troll. Då är det en fråga om det är rimligt/trovärdigt/roligt i den kampanjen/världen och för den gruppen. I de flesta spel kan spelarna inte introducera ett troll. I de flesta spel kan SL göra det. Risken SL tar är att spelarna inte tror på det och tycker det är orimligt, och hela äventyret/kampanjen/spelet förloras.
Om SL inte KAN introducera ett Troll för att premisserna är sådana - då blir alla referenser till Troll när man spelar ganska uddlösa. Lite som att tro på tomten på jul.
Om SL har en monsterbok med troll, så betyder inte det att det finns troll, eller att det som stryker runt byn är troll. Det betyder bara att troll är en möjlighet för SL, och att spelarna (precis som rollpersonerna) inte kan vara säkra på att troll inte finns. För mig räcker det med en världsbok där det står: "det här är sådant som vikingarna tror på eller har i sina berättelser - rätt eller fel - och om de finns så skulle de kunna vara så här".I många spel är det ju inte en icke-fråga, för det står i världsboken huruvida det finns troll eller inte.
[...]
Men om troll objektivt finns i spelvärlden så är det ju inte mystiskt längre. Det kan vara kul ändå, för att det är skoj att leka med magi och skräck, men det är inte särskilt mystiskt. Precis som att CoC inte är mystiskt. Vi vet ju att det finns uråldriga varelser bortom vår fattningsförmåga. Det kan vara läskigt och gripande, men knappast mystiskt.
Ja, jag nämnde ju bara vad jag hade velat ha. Men det är helt personliga preferenser och det vikingaspel jag hade gillat hade ju ingen annan i den här tråden velat spela, såklart. Utom @Henke.Det var jag som började prata om övernaturliga magiska saker i en tråd om vikinga-spel. Och nu pratar vi om vad som är mystiskt.
Jag tror inte att vi är så långt ifrån varandra. Ju mer spänning och dramatik man kan skapa med så lite medel som möjligt, desto bättre.Ja, jag nämnde ju bara vad jag hade velat ha. Men det är helt personliga preferenser och det vikingaspel jag hade gillat hade ju ingen annan i den här tråden velat spela, såklart. Utom @Henke.
Därför menar jag att troll och annat övernaturligt ska vara en möjlighet i spelet. Inte - som jag uppfattade "gamla Viking" - utanför splet. För då finns det ett objektivt NEJ som en premiss in i spelet.Om det inte finns ett objektivt svar så blir det en fråga om tro även för spelarna, vilket jag gillar.
Det går väll lika bra att implementera regler för troll i grundboken och lägga till en disclaimer att all rules are optional, vi har valt att ha med regler för troll och andra övernaturliga väsen som vikingarna KAN ha trott på men det står SL fritt om hen vill ha med detta i sin spelvärld eller utelämna dessa .Skulle en lösning kunna vara att man har ett spel där det i grundreglerna är tvetydigt om troll och onyttigt verkligen finns. Men sen finns en modul som beskriver dem närmare om man vill att de ska förekomma mer i ens kampanjer?