Myspys! Mysmysmysmys!
Då vill jag också vara med.
Feuflux: Han har kommit att bli min forumsfavorit. Han är så otroligt mysig. Jag brukar säga det till de forumiter jag träffar på här i Malmö, att:
"Snacka inte skit om Feuflux, för då får du med mig att göra! Feuflux ärkeäger!" Hur har han gjort för att förtjäna sitt idol-skap? Genom att vara så härligt anspråkslöst trevlig och glad både på forumet och utanför det. Jag får alltid ett litet leende när jag stöter på honom i vrållådan eller kanalen, t ex. Feuflux: din personlighet uppskattas och nu ska du fanimig få cred i lagom mängd för det! Våga inte klaga!
Rising: Du kommer med här, men inte av anledningen som alla andra tror. I det här fallet ger jag blanka fan i din förmåga att skriva roliga, balla och nytänkande inlägg, din förmåga att formulera dig eller din förmåga att driva med dig själv och andra på rätt nivå. Man hamnar inte på den här listan för att man kan dra ordvitsar, kan sväja ägg hela eller kan passa i tanga (det är ytterligare tre saker jag vet du klarar av) just för att det berör dina
förmågor och inte din
personlighet. Det är när du låter det senare lysa fram som du är riktigt på topp, för du är entusiasmerande och kamratlig både här och i andra sammanhang. Just för att dina förmågor inte går att ifrågasätta, är det din personlighet som avgör om du är forumets ärkeskurk eller dess motsats. Du går från klarhet till klarhet på den fronten.
Det finns ytterligare en massa Forumiter att lyfta fram när det kommer till att vara entusiasmerande och kamratliga. Det är två egenskaper som ligger helt utanför Era fattiga förmågor att resonera och uttrycka Er, och utanför Era odiskutabla kunskapsbankrar. Jag blir glad varje gång jag upptäcker dessa drag hos Er, således gör jag anspråk på att vara kramkalasmaffians gudfader - I shall make you an offer you can't refuse, nämligen genom att ge kramar till:
Storuggla: när du inte spelar på sårad stolthet.
Nightowl: när än jag får chansen.
Snigel: när du ger mig glädje och självkänsla.
Han: när du är en elefant.
Ymir: när du brinner av berättarglöd.
Feliath: när du är som mest personlig i dina tyckanden.
Selethil: när du vågar att inte vara en smudgeon.
Yyy: när du ler.
walium: när du yttrar dig.
Eleas och Pendragon: när jag träffar er.
Simon: när du är i Sverige.
Quan'talis: när du är i Sverige.
Krille: när du vill.
Gastono: när vi retas med varandra.
Dimfrost: när du bär ditt hus på ryggen.
Yassilus: när du inte är bitter.
Hjalle: för varje gång du blir alldeles ifrån dig.
Magnus Seter: för varje gång du blir alldeles ifrån dig. (Vi använde en Seter-gimmick i mitt gamla rollspelgäng i Stockholm, och jag var sämst på att säga "fan va coolt!" mest likt Seter själv)
Dante: när du är dig själv.
Foggmock: när du är som minst 1337.
Lindenius när du inte är obegriplig.
Johan K: när du låter mellanrummen tala.
Lycan: när du låter mig.
Arvidos: när jag kliar dig i skägget och du kurrar av välbehag.
Vulf: när du är hård mot de hårda.
Ravnos: när du ligger under mig.
Dnalor: när du kväker.
Xhalhal: när du möter min blick...
Hellzon: när jag minns dig.
Basenanji: när du uttrycker styrka.
Muggas: när, var, hur?
Orfeus: när du har fel och jag har rätt?
Jonas Karlsson: när du kammar min rygg.
Bastion: när du inte står i fetstil.
Gurgeh: när du är en superhjälte.
Lambi: när du bär linne.
Lady Silver Wolf: när du är glad.
Ceram: när du sjunger.
w176: när jag är hel.
Saxifrage: när du blir min.
magoo: när du finns till.
Gasten: när jag säger så, ok?!
MrG: när du hamnar sist på mina listor.
Nu blir jag snart inte mer patetisk.
Jag har hursomhelst rimligtvis missat nån jag borde ha nämnt, men under de där filurerna så ligger ju massor med folk som ibland säger skitbra saker men vanligtvis är vanliga dödliga. Ska man nämna dom? Storuggla är sådan iaf.
