entomophobiac
Pistoler & Mord
Efter att ha läst mer i tråden om den bästa rollspelstexten slår det mig att mitt centrala problem med sånt som ger mig problem är vem som får säga nej och hur arbiträrt det tillåts vara. Att "säga nej" innebär här allt som kan motsäga, blockera, skifta intentioner, ändra riktning, etc. Det måste alltså inte vara något dåligt. Tvärtom är nejsägandet rätt viktigt.
Vad menar jag?
Med ett skrivet äventyr eller mysterium eller plats eller story, etc., så är det författaren som säger nej. Vi behöver läsa den text som säger nej för att veta när det sägs samt under vilka omständigheter. Här finns det väldigt många nyanser, men det är slutligen författaren som säger nej.
Den setting eller värld vi spelar i kan ha ett etablerat nej. Det går inte att skjuta blixtar från fingerspetsarna om du är en snäll jedi, för så är det i Stjärnornas krig. I praktiken en variant av att författaren säger nej.
Det kan vara en spelledare som säger nej, baserat på auktoritet som är antydd eller uttalad. Måste inte vara en spelledera heller, utan kan vara en deltagare med auktoritet.
Vi som grupp kan säga nej, för vi gillar inte det som sägs eller det går mot det vi ser som det gemensamma kontraktet. Det här kan ske före spel ("vi vill inte spela adelsintriger"), eller det kan ske under spel ("nej, det är tråkigt med en till storstad, vi kör något mindre!").
I regelsystem kan det vara en skapelseprocess som säger nej. Du har inte Färdigheten Färdigheten, eller ditt värde i Egenskapen Egenskapen är för lågt.
I regelsystem kan det också vara tärningsslag som har makten att säga nej. Du rullade inte det som behövde rullas.
I en spelgrupp kan individuella spelare oftast säga nej. Välja att inte följa ledtråden, eller hävda att på grund av vår sociala fobi går vi inte på banketten för min rollperson är sån (exempelvis).
En spelare kan också säga nej på grund av externa omständigheter eller känslor. X-kort, särskild expertis, nördkunskaper, eller vadsom.
Vad menar jag?
Med ett skrivet äventyr eller mysterium eller plats eller story, etc., så är det författaren som säger nej. Vi behöver läsa den text som säger nej för att veta när det sägs samt under vilka omständigheter. Här finns det väldigt många nyanser, men det är slutligen författaren som säger nej.
Den setting eller värld vi spelar i kan ha ett etablerat nej. Det går inte att skjuta blixtar från fingerspetsarna om du är en snäll jedi, för så är det i Stjärnornas krig. I praktiken en variant av att författaren säger nej.
Det kan vara en spelledare som säger nej, baserat på auktoritet som är antydd eller uttalad. Måste inte vara en spelledera heller, utan kan vara en deltagare med auktoritet.
Vi som grupp kan säga nej, för vi gillar inte det som sägs eller det går mot det vi ser som det gemensamma kontraktet. Det här kan ske före spel ("vi vill inte spela adelsintriger"), eller det kan ske under spel ("nej, det är tråkigt med en till storstad, vi kör något mindre!").
I regelsystem kan det vara en skapelseprocess som säger nej. Du har inte Färdigheten Färdigheten, eller ditt värde i Egenskapen Egenskapen är för lågt.
I regelsystem kan det också vara tärningsslag som har makten att säga nej. Du rullade inte det som behövde rullas.
I en spelgrupp kan individuella spelare oftast säga nej. Välja att inte följa ledtråden, eller hävda att på grund av vår sociala fobi går vi inte på banketten för min rollperson är sån (exempelvis).
En spelare kan också säga nej på grund av externa omständigheter eller känslor. X-kort, särskild expertis, nördkunskaper, eller vadsom.
Last edited: