Nekromanti Vetenskap.. ..igen.

[Renfield]

Nu är det dags igen..vetenskaplig hjälp eller tips om källor där det står att finna..

#1: För en människa på cirka 70kg, hur mycket vingareal a la klassiska änglavingar skulle behövas för att hålla en i luften? Hur skulle det påverka vår benstruktur? Vart skulle skelettet i kroppen fästas mot vingarna? Hur hållbara skulle dessa vingar vara?
Observera att jag inte nu pratar om en fullständig evolution, då kroppen skulle sett helt annorlunda ut. T ex har fåglar ihåliga benpipor om jag inte minns helt fel. Det rör sig snarare om en påtvingad eller manipulerad utveckling.

#2: Bra översättare till latin?

#3: Ungefär på vilken höjd från jordytan sett ligger molnlagret, vilken temperatur blir det där och precis ovanför i respektive årstid/dygnsperiod och hur mycket syre finns det där? Hur "tjockt" är molnlagret på ett ungefär?

#4: Hur mycket avtar radioaktivitet jämfört med avstånd i höjdled, genom luften? Hur mycket påverkas det av moln? Hur mycket påverkas molnen av strålningen?

#5: Elektricitet. Hur mycket tål en människa, och hur påverkas effekten av att man blir utsatt för det beroende på ampere och volt och vad det nu heter? Hur mycket/stark elektricitet är blixtar egentligen? Skulle det gå att "åskleda" en blixt uppåt från molnen? Hur?

#6: Radioaktiv strålning. Vilka sorter finns? Vilka utsöndras efter kärnvapen? Hur mycket utsöndras? Hur länge dröjer det kvar? Hur mycket tål en människa innan diverse konsekvenser inträffar? Vilka är dessa?

#7: Ultraviolett ljus. Samma sak där, hur mycket tål man? Vad händer när man utsätts för det? Gör molnlagret någon skillnad i hur mycket man utsätts för, dvs, spelar det någon roll om man är ovanför eller under molnlagret? Finns det olika sorter? Hur mycket utstrålar solen?

#8: Hur påverkas material av radioaktivitet? Främst metaller, och främst "vanliga" sådana, som stål, silver, guld, järn, tenn, koppar och titan.

#9: Vad f*n är egenligen vitguld rent vetenskapligt? är det bara ett annat ord för silver, eller vad är det?

Jag tror det var det enda..

 

[Wyldstorm]

trovärdigt Svammel?

Perkele...
Kan svamla trovärdigt, då jag inte har så många källor jag minns.

#1: Jag såg för ett långt tag sedan i Vetenskapens värld att om människan hade vingar & därmed ihåliga ben så skulle vingarna vara minst 7 meter långa.
Benen skulle altså måsta vara ihåliga (som fåglar).
Skulle tippa på att de skulle vara bräckliga & att de skulle fästas vid skuldrorna, men det är bara gissningar...
Vad gäller liknande "manipulationer" så skulle manipuleraren vara ett ärkegeni för att få varelsen att överleva ens...

#2: hittade http://www.italatin.com/latin.html vid en snabb sökning...

#3: öhm... Räknar du in dimbankar (ett slags moln?) så börjas det vid marken.
Annars har den som gjorde http://www.edu.linkoping.se/vardsberg/Itis/Vadergruppen/hemsida%20itis/molntyper.htm -nog mer koll...

#4: Öhm... Radioaktiva partiklar sprids med vindar åt nåt håll & följer med regnet ner... se #6 för noggrannare def.

#5: 50mA (ström) är vad som räknas som "dödsfara".
Generellt sett är det två faror med elektricitet:
Strömmen (ampere) ger interna brännskador. (den valigaste typen av elektricitetsskador & mest omnämd)
Spänningen (volt) sägs ofta vara ofarlig med tanke på att en statisk urladdning(ylletröja någon?) kan vara på 10kV eller mer.. Men ofarlig är den inte, då den kombinerat med liiiiten ström kan ge hjärtstillestånd (som en defibrilator felanvänd kan) eller i värsta fall störa hjärnans funktioner.. (ytterst ovanligt).
Blixtar kan vara så lite ström & spänning så att man kan gå ifrån en, men kan också vara så starka att de kan spränga järnstänger (kärnan på stången utvidgas för snabbt eller blir t.o.m. plasmaliknande tillfälligt)... (omöjligt att överleva för en människa).

#6: erk... dom på strålskyddsinstitutet får ta den, minns inte exakt anyway...
http://www.ssi.se/fakta_om_stroelning/Stroelningsbroschyr/Vad_aer.html

#7: se #6.

#8: Den rör jag inte i med en tång!
Får jag gissa är svaret dock "inte mycket, jämför med levande vävnad".
Hittade ingen bra sida eller liknande..
Men vet att strålningens farligaste konsekvens är att den river upp cellmembran...
Det behövs dock mycket högre mängder & tid innan strålning skadar metaller (se kosmisk strålning & rymdfärjor), vilket är anledningen att neutronbomber är ett bra taktiskt vapen.
Neutronbomb skulle i teorin kunna dräpa all personal, men inte nämnvärt skada krigsmateriel...

#9: http://www.ts.mah.se/Utbild/nt7010/Kemi_ht02/TokenKemi.pdf
-sök med den lilla kikaren efter "vitt guld".

/ps: för att kunna spelleda bra måste man nästan kunna svamla vetenskap... Allt från trebuchet till orbital laser platforms...

 

[Oldtimer]

Re: trovärdigt Svammel?

#9: http://www.ts.mah.se/Utbild/nt7010/Kemi_ht02/TokenKemi.pdf
-sök med den lilla kikaren efter "vitt guld".

Fast jag tror inte han menade "vitt guld", utan mineralet vitguld, även känt som elektrum eller silverhaltigt guld. Det är en naturligt förekommande legering av silver (20%-50%) och guld. Se, till exempel:
http://www.k1q.net/skarn/articles/article28.pdf (sök på "elektrum")

/Mikael

 

[Ackerfors]

#2: Bra översättare till latin?

Här är en, men jag vet inte om den är särskilt bra. (Den känner inte igen mina ord... *snyft*)

Här är ännu en som jag inte heller vet ur bra den är, men den här är svenska till latin och tvärtom.

Ja...eh... det var väl ungefär det jag kunde bidra med i den här frågan...

 

[Krille]

"För en människa på cirka 70kg, hur mycket vingareal a la klassiska änglavingar skulle behövas för att hålla en i luften?"

Gossamer Albatross, ett av världens två muskeldrivna flygplan, hade en vingareal på närmare 50 kvadratmeter och en totaltvikt inklusive pilot/motor på 113 kilogram. Det andra planet är Gossamer Condor, och det är lite större. I båda fallen talar vi omkring 25 meter vinge, och det finns ingen suck i helsicke att mänskliga muskler kan driva dem.

Men åkej, vi uppskattar: klassiska änglavingar, fästa strax under nyckelbenen, skulle kräva ett bröstben på omkring fyra meter, fullsmäckat med nånstans omkring ett halvt ton muskler. Då skulle man ha kraft nog att lyfta 70 kg människa. Observera dock att vi just ökade vikten till 570 kg, men what the heck...

"Ungefär på vilken höjd från jordytan sett ligger molnlagret, vilken temperatur blir det där och precis ovanför i respektive årstid/dygnsperiod och hur mycket syre finns det där? Hur "tjockt" är molnlagret på ett ungefär?"

Noll till 20 000 meter beroende på molntyp, luftfuktighet och temperatur. Det finns ingenting som egentligen kan kallas för "molnlager" i atmosfären. Molnlager är snarare lokala lager av moln, och de kan förekomma på i princip alla höjder så länge som det är fuktigt nog. Dimma är till exempel moln vid marknivå.

"Radioaktiv strålning. Vilka sorter finns? Vilka utsöndras efter kärnvapen? Hur mycket utsöndras? Hur länge dröjer det kvar? Hur mycket tål en människa innan diverse konsekvenser inträffar? Vilka är dessa?"

De fyra huvudtyperna är neutronstrålning, alfastrålning, betastrålning och elektromagnetisk strålning (som i sin tur kan delas in i röntgen och gamma). Neutronstrålning är neutroner, dvs neutrala kärnpartiklar. Alfastrålning är heliumkärnor, det vill säga tvåladdade positiva partiklar. Betastrålning är elektroner, det vill säga enladdade negativa partiklar. Elektromagnetisk strålning är i princip samma sort som ljus eller radiostrålning fast med oerhört kort våglängd. Neutronstrålning och gammastrålning går rakt fram och stoppas i princip enbart av mycket materia. Alfastrålning stoppas av en bit papper, och betastrålning stoppas av en vägg.

Dessa kan komma av två sorter, nämligen direktstrålning eller sekundärstrålning. Direktstrålning är det som sker direkt på grund av en atomreaktion, till exempel naturligt sönderfall, atombomber och annat skoj. Sekundärstrålning kommer på grund av att direktstrålningen gör icke-radioaktivt material radioaktivt.

Från kärnvapen så får man i princip alla fyra. Alfa- och beta förekommer huvudsakligen i form av sekundärstrålning, medan neutron- och EM-strålning kommer i princip enbart av smällen.

Om atombomber
Om strålskador
Om orsakerna till strålskador

"Hur påverkas material av radioaktivitet? Främst metaller, och främst "vanliga" sådana, som stål, silver, guld, järn, tenn, koppar och titan."

Huvudsakligen på två sätt: de blir radioaktiva och de blir sköra.

Det som gör radioaktivitet så farligt är att det tillför energi till atomer och joniserar dem. På så sätt så bryts bindningarna mellan atomer upp i molekyler, vilket förstör dem. I metaller innebär det att kristallgyttret bryts upp. Metallen blir alltså skör. I organiska material innebär det att molekylstrukturen hos proteiner och genetiskt material förstörs. Proteiner är rätt känsliga på detta - där räcker det i princip med att de har fel form, även om resten av aminosyrakedjan ser rätt ut, så slutar de at funka. De kan till och med bli skadliga. Prionerna som ligger bakom Creutzfeld-Jacobs sjukdom (CJS eller den mänskliga varianten av BSE/galna kosjukan) är helt enkelt en protein som har fel form och formar andra proteiner att ta samma form.

Genetiskt material kan reparera sig till viss del. DNA är jättebra på detta, medan dess halvsyskon RNA är urdåligt på det. Lyckas det genetiska materialet inte att reparera sig så innebär det att proteiner byggs till fel form eller får fel kedja, vilket kan innebära allt från celldöd till okontrollerad cellväxt (cancer).

Men som sagt var, metaller blir huvudsakligen sköra av radioaktiv strålning.

 

[Wyldstorm]

Re: trovärdigt Svammel? (OT)

Det visste jag inte ens, tackar för upplysning.

Dock en fråga... Är färgen verkligen blåskimrande som i vissa rpg?

 

[Berserk]

Uttömmande!

Tilläggas kan dock att intensiteten hos radioaktiv strålning minskar proporionellt mot kvadraten på avståndet från källan. Energin minskar också beroende på avståndet, men olika främst för att strålningen då (oftast) passerar genom olika material. Alfastrålning tappar snabbt energi och finns inte mycket längre än några meter i sin färd genom vanlig luft, medan betastrålning håller energin aningen längre. EM-strålning tappar energi mycket långsamt i luften, och kan färdas ohindrat lång väg. UV-strålning är en typ av EM-strålning, dess våglängd ligger mellan det synliga ljusets och röntgenstrålningens. EM-strålning används i olika typer av teleskop, just för att den tappar energi så långsamt. (Jmf. radio-, infraröd- och vanliga optiska teleskop.)

Men i övrigt tackar jag [color:\\"purple\\"]Krille[/color] som sparade mig en massa text.

 

[Kakan]

om 1an.. jag har en bok här som jag kollar i där det står om en utdöd jättegam från sydamerika som skulle haft ett vingspann på över 6 meter, och vägt upp till 80 kg.. dock står det också att man tror att den nästan uteslutande glidflög och mycket sällan tog ett vingslag, sammt att den brutalt överskrider den teoretiska gränsen för aktivt flygande (dvs inte glidflykt), dock står det inte vad den gränsen är men vi kan väl anta att en människa med eller utan ihåliga ben inte kommer att kvalificera sig, så en bevingad människa kommer alltså alldrig kunna lyfta från marken eller göra fart själv med sina vingar, utan måste starta från hög höjd, och kan bara glidflyga och utnyttja termik och liknande för att glidflyga.. om en sådan människa landar här nere vid havsnivå så är den nog fast här om ingen bogsera upp den igen..

(den största kända flygödlan tror man kan ha vägt upp mot 115 kg och haft vingspann på 12 meter, så håll dig till småväxta människor!)

sen får vi ju tänka på att en människa är inte lika aerodynamisk som en fågel, samt att ha vinga placerade på ryggen istället för där armarna sitter är ju besvärligt, så det kan nog gå åt något större vingar för en människa..
..sen är det ju jobbigt att hålla sin kroppsvikt uppe med ett par vingar under längre perioder, så vi får anta att de innehåller mycket muskulatur av den typen som bara håller emot, och inte pressar på aktivt (de har något riktigt namn som jag inte kommer på.. det finns vit och röd muskulatur, tror det är den vita som jag pratar om, men jag är osäker), vidare måste man ju hålla ordninga på benen så att inte de kommer i vägen och gör något onödigt luftmotstånd, så det får nog bli mycket av den typen av muskler där också, förmodligen på bekostnad av den mer dynamiska muskulaturen..
..sen bristen på stjärtfjädrar eller liknande gör ju styrningen svårare, hur mycket svårare kan jag inte ens spekulera i..
..samt en människa har ju ingen naturlig insinkt för hur man gör när man flyger, utan måste förmodligen "utbilda" sig i det innan, kan vara lite surt om man inte har någon koll på vindar och termik och bara fortsätter ner mot marken.....

..men du frågade var skulle de sitta fästa.. tja, om det ska vara klassiska änglavingar så får de väl sitta på skulderbladen, men om det ska vara ens lite trovärdigt att varelsen är flygkunnig så får de nog sitta mycket nära armarna, något nedanför(eller ovanför??), så att musklerna som ska hålla dem utsträckta stadigt kan färsta i bröstbenet (krävs nog lite modifierat bröstben dock)..

..sen om jag vore en galen forskare som ville skapa flygane människor så skulle jag nog ge upp ganska fort, det är inte ett litet projekt

om 3an.. när man åker flygplan en solig dag när det är mycket vanliga stackmoln brukar de ligga i ett ganska tunnt lager (par hundra meter kanske?) några tusen meter upp i luften eller så.. om den är dåligt väder, åska, regn osv, så är lagret mycket tjockare (par kilometer eller så).. sen finns det ju lite andra molntyper som dimma som ligger direkt på marken, och typ fjädermoln som ligger på mycket hög höjd, fast det kanske inte är så interesant i sammanhanget...
..men eftersom du verkar vara intereserad av strålning så kan jag påpeka att de största halterna av ozon finns på 15-30 kilometers höjd, så strålningen borde inte bara ett problem om man bara ska vara ovanför vanliga stackmoln..

temperaturen varierar mest ner vid jordytan, och mindre och mindre ju högre upp man kommer, och nästan inte alls ovanför ozonskiktet som reflekterar tillbaka IR-strålningen till jorden (växthuseffekt), men temperaturen sjunker ganska linjärt upp till 10 km höjd där det ligger på -50 grader celcius eller så, dvs om det är +10 vid ytan borde det ligga runt noll och något under noll vid respektive strax över ett lager med stackmoln..

vidare så är lufttrycket på 3000 meters höjd en sådär 20-30% lägre än vid jordytan, och eftersom gaserna normalt sett håller samma proportioner till varandra överallt så borde det också bara finns 70-80% så mycket syre där..

4, tror det är ovästentligt, ozonet tar hand om det mesta, molnen bryr sig nog mest om tempereratur..

 

[Foggmock]

Re: trovärdigt Svammel?

hur hög ström man tål genom kroppen har debatterats friskt eftersom det är svårt att fastställa vid vilken ström vilka skador uppkommit. vad man dock vet är att vid 10 mA börjar kroppen få muskelkramper och det betyder att strömmen som går genom kroppen liksom överröstar nervimpulser. just därför är det farligt om man greppar kring nånting med kass isolering och sedan kommer åt något jordat - då kommer man 'fastna' och efter en stund är man tämligen genomstekt, även vid låga strömmar.

 

[Troberg]

Re: trovärdigt Svammel?

hur hög ström man tål genom kroppen har debatterats friskt eftersom det är svårt att fastställa vid vilken ström vilka skador uppkommit. vad man dock vet är att vid 10 mA börjar kroppen få muskelkramper och det betyder att strömmen som går genom kroppen liksom överröstar nervimpulser. just därför är det farligt om man greppar kring nånting med kass isolering och sedan kommer åt något jordat - då kommer man 'fastna' och efter en stund är man tämligen genomstekt, även vid låga strömmar.

Strömmen är dessutom bara halva sanningen. Det är lika viktigt hur mycket effekt strömkällan orkar leverera. Ett vanligt ficklampsbatteri levererar lätt 50 mA, men ska det vara farligt får man ladda det i en hagelbössa. Ett bilbatteri som har lite mera kräm kan man däremot hoppa lite av, speciellt om man komma åt tändkablarna, men även där tror jag att man måste ha hjärtfel eller liknande för att råka illa ut. Skulle man däremot fastna i ett väggurtag så kan man bli rejält kokt, detta trots att bilbatteriet normalt sett kan leverera mer ström.

 

[ripperdoc]

men eftersom du verkar vara intereserad av strålning så kan jag påpeka att de största halterna av ozon finns på 15-30 kilometers höjd

Att ozon sedan är giftigt och skadar mänskliga slemhinnor och andingsvägar är en annan sak

/RD

 

[Wyldstorm]

Re: trovärdigt Svammel?

Strömmen är som sagt bara halva sanningen...
Rollspelare är ju bra på... umm...
"Udda olyckor".
-och att utsätta folk för "spänning"..

Om jag skulle ta din hagelammunition och koppla in lite ferritbitar i en polares muskeltränare, samt leka en smula...
Låt mig säga såhär: den är gjord för att träna muskler genom elektriska impulser, den drivs av 1,5volts knappbatteri och räcker lääääänge.
Det står även på den att aaaaaldrig sätta över bröstet, då hjärtflimmer kan uppstå...
Tänk sen vad din hagelammo skulle kunna åstadkomma, då den innehåller mycket mer Ah (beror väl lite på ditt gevär...) och behöver inte räcka mer än 20 pulser...

Den som sa "det är inte storleken" ljög, det vet vi alla...
Men vad gäller ström så stämmer det fiiiiint.
[insert evil snickering here]

 

[Wyldstorm]

Re: trovärdigt Svammel?

Ummm.... Håller inte helt med.
Det är en kombination av ström & spänning.
Som tidigare sagt så grillar strömmen, spänningen ger muskler (som värst hjärtat) falska signaler..
Du kan ta i ett bilbatteri's poler och inte ens känna nåt (om du inte är blöt, du för du en liten stöt), och bilbatteriet kan leverera flera Ampere...
Men spännignen att driva strömmen genom motståndet (din kropp) saknas.
Så grillpartyt funkar inte.

Spänning i sin tur är också ofarligt med liten ström...
T.ex statiska stötar kan ligga på tusentals volt, och du rycker bara till lite.

Olika skador, av olika fenomen.. Det är dock inte strömmen(A) som orsakar muskelkramperna, det är spännigens förtjänst mer direkt..

Sen en praktisk erfarenhet...
Står i en vattenpöl & litar på småsystrar att stänga av strömmer (och INTE he på den igen) så gör man väldigt bra rekordförsök i "hoppa bort"...

 

[Lazaruz]

Re: trovärdigt Svammel? (OT)

Blåskimrande? är det "blåguld" du yrar om?
Jo det finns, här är en bra guld och annat länk

"Blått guld. Detta är en legering av guld och stål, för det mesta i förhållandet 75 % guld och 25 % stål, som ger en blåaktig nyans. Denna legering var mycket omtyckt under 1800-talet, men är inte vanligt förekommande idag."

http://www.sp.se/kattfoten/sv/metaller.htm

 

[Snurgla]

Re: trovärdigt Svammel?

Den finns faktiskt ännu fler faktorer av intresse vad gäller ström. En av de absolut viktigaste faktorerna är om det hela gäller likström eller växelström. Anledningen att eluttagen är så farliga är att de ger växelström, som dessutom ligger i en frekvens i samma storleksområde som hjärtats frekvens. Detta gör att hjärtat blir stört av strömimpulserna. Riktigt högfrekvent växelström är inte lika farlig, då hjärtat s.a.s. aldrig hinner reagera på den.

Nu ska vi se: Effekten P=U*I vad jag minns, alltså spänning * strömstyrka. U=R*I ger alltså att P=U^2 / R. Effekten är lika med kvadraten på spänningen, dividerat med resistensen. Resistensen i en människokropp ligger på någon megaohm, så det blir tydligt att man får ha ganska häftiga spänningar för att göra någon illa effektmässigt. (=vävnadsskada p.g.a. uppvärmning av energiöverskott).

Sedan drar jag mig till minnes att strömstyrkan i en blixt ligger på några ampere.

Rätta mig gärna, det var länge sedan jag sysslade med det här.

 

[Troberg]

Re: trovärdigt Svammel?

Rätta mig gärna, det var länge sedan jag sysslade med det här.

Låter korrekt.

Jag har dock en personlig observation att tillägga. Jag vet inte om det finns någon grund för det här, men det stämmer med mina erfarenheter.

Hög spänning och hög ström ger olika effekter.

Hög spänning gör att man "hoppar" (och ev risk för hjärtstörningar), vilket ni som råkat komma mellan tändkabeln och motorblocket på en bil eller pillat på elektroniken på ett bildrör vet.

Hög ström ger inre skador (brännskador, kokta organ och sånt). Lyckligtvis har jag inte testat det.

När jag tänker mer på det så är ju faktiskt hög spänning med låg ström bara ett resultat av att strömkällan inte orkar lämna tillräcklig effekt, så i slutänden är det nog mer en gradskillnad.

 

[Blippe]

Yummy!

Samtidigt så kan det tilläggas att ozon finns i ganska stora mängder i städer runt rusningstid!

 

[Sabelkatten]

EM, EM, argh!

All strålning som inte är partiklar (normalt protoner, neutroner eller elektroner) är elektromagnetisk strålning!

Det gäller allt från radiosignaler över värmen från en brasa, synligt ljus, UV, röntgen och gammastrålning. Även magnetfält är faktiskt EM-strålning, även om fysiken blir väldigt esoterisk när man har magnetfält som inte ändrar styrka ("virtuella fotoner" - någon gång kanske jag läst tillräckligt mycket för att fatta det !).

Jag försökte finna någon data över hur olika våglängder absorberas av olika ämnen, men jag hittade tyvärr inget. Men jag vet att en hel del frekvenser är värdelösa i luft eftersom de absorberas jättefort. UV är t.ex. inte så mycket att hurra för.

/Henrik

 

[Blippe]

#5: Elektricitet. Hur mycket tål en människa, och hur påverkas effekten av att man blir utsatt för det beroende på ampere och volt och vad det nu heter? Hur mycket/stark elektricitet är blixtar egentligen? Skulle det gå att "åskleda" en blixt uppåt från molnen? Hur?

Nu har jag läst så mycket okvalificerat skitsnack om det här att jag är tvungen att skriva ifrån.

Vanligaste skadan är (som tidigare sagts) brännskador!

Brännskador uppstår då ström går igenom kroppen! Strömmen som går igenom kroppen stöter på ett motstånd (dvs kroppen egna motstånd), av dessa blir det en effekt! Effekt är det mest intressanta av alla saker du kan räkna ut om elen då elen ska göra nytta, och hur mycket du ska betala för att ha en apparat på! Effekten räknas i watt! Watt är ett mått på energi per sekund. Energi behövs för att bränna upp din vävnad i kroppen (energi behövs till nästan (om inte) alla förändringar)!

Så totala skadan i kroppen bestäms alltså av energin.

Skadan per tid, bestäms av effekten. Det hela kan förkortas med en rollspelsliknelse: Effekten är 1kp/SR. Energin är de kp som förlorats efter 5 SR!

Så för att bestämma skadan så måste vi titta in på hur man räknar ut enheten effekt.

Effekt = Ström * Spänning

Så hög spänning ger hög skada, och hög ström ger hög skada, men utan varandra så ges ingen skada överhuvudtaget (NÅGONSIN, inte av någon som helst orsak!)

Nu går vi iväg till affären och tittar på batterier, och eluttag:

Ett AA batteri (som inte är så skadligt att kortsluta med sin kropp) har en spänning på 1,5 V
Ett bilbatter: 12V
Eluttaget: 230V

KONSTANT! ALLTID, HELA TIDEN! (så länge batteriet är laddat, och elkraftverket är på)

Men strömmen då?

Ström = Spänning / Resistansen
(resistansen kan också kallas impedans (då snackar vi växelström), eller motstånd.)

Spänningen som vi talade om var konstant.

Hur är det med resistansen? Tja, vi kan låtsas att resistansen i kroppen alltid är lika stor överallt, då beror resistansen bara på hur långt strömmen går genom kroppen. Så resistansen beror bara på kroppen! (och den apparat som strömmen också går igenom, om någon)

Då har vi:
Effekt = Spänning * Spänning / Resistans

Hur stor strömmen är, är därmed oviktig!

Hur stor spänning har en ungefärlig blixtnerslag?

Tja det beror på hur laddat molnet är! Vet faktiskt inte, men du kan säkert söka efter blixtar och få reda på hur stora urladdningarna är!

Spänningen i en urladdning bestäms av hur laddade de noder är som laddningen går mellan. I detta fall är det mellan molnet och marken, och marken brukar sägas ha laddningen noll, för enkelhets skull! Då blixter ska slå ner måste laddningen vara så stor att motståndet i luften kan sluta räknas som nära oändligt stort, varvid avståndet mellan marken och molnet har stor betydelse, eftersom motståndet är högre ju längre ifrån varandra de är, och det avgör oxå hur hög spänning molnet kan bygga upp innan det blir "lättare" för strömmen att slå ner istället för att vara kvar i molnet!

Skulle det gå att "åskleda" en blixt uppåt från molnen?

Tja, de Riktiga blixtarna går ju inte mellan marken och luften, utan mellan molnen själva... Där kan vi prata urladdningar... Men skulle det gå att göra så att luftens resistans (motstånd) blev lägre genom att skjuta något sorts ljus eller liknande OCH att resistansen inte blev lägre till apparaten OCH det finns någonstans för all laddning att gå, så varför inte, men om man nu kunde det, så kanske man oxå kunde försöka samla upp all elektrisk energi som blixten skulle ge, vilket gör att det kanske skulle vara bättre att leda ner det i batterier istället (OM det nu gick att spara en sådan nerladdning).


<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="blue">/images/hr.gif</td></tr></table>

Skador av endast spänning (med lite ström men inte så att effekten blir hög nog att koka kött)!!!

Ur ett elluttag så får man växelström med 50Hz (står på de flesta apparater bl. a. min tv).

Om spännigen över en muskel (tex hjärtat) allvarligt stör verksamheten, genom att ge svängningar som muskeln tror är tillsägelser att aktivera sig börjar det bli problem. Då spänningen blir tillräckligt stor kan den även få kroppens egna små elsignaler att tystas ut, på samma sätt som att du sätter på stereon på högst för att slippa höra din bordsgranne och kunna supa ifred! Då stelnar muskeln i så spännt den klarar av! När händer det här?

Tja ovanför, 12V och under 230V! (och under 110V då även amrisar kunde fastna då de petade i kontakter, nu har de 115-120 och fastnar fortfarande!)

Hjärtat kan få en sådan chock och sedan sätta igång igen, när man kommit ifrån elluttaget, men den kanske inte gör det, finns nog ingen direkt statestik på det!

Var det några fler felaktigheter? Antagligen! Vill du ha mer precisa svar, får du prova dig fram, eller titta på de varningar som finns ute på nätet, tänk dock på att när det står hur stor strömmen är har de (oftast) räknat ut det från ett vanligt ellutag!