Lands of Xitus (eller nått åt det hållet):
Stor bana, många spelare, Spindelkonungen (d.v.s undertecknad) tog hem det. Bra start i ett hörn. Åt upp min lokala alvpajsare. Träffade Leon och Hellzon som hade varsin jättestor stad (var båda Luxidoor?). Såg mörkt ut till en början, men efter att Hellzon så vänligt skänkt en jätte att assimileras in i den cymantiska svärmen lättade det. Några snabba spindelmanövrar senare hade jag full kontroll på min kontinent. Jag körde ockupation för att stoppa produktionen men drog mig tillbaka (eller till nästa stad) eftersom jag inte skulle kunna hålla staden om jag tog den (spindlar, även om de är spelets mest prisvärda enhet, är kassa på att försvara). Till slut var kålmasken framme. Och då var det om nom nom. Sedan pressade jag ut mot lite ökenfjantar och annat löst folk. Men då var det redan klart.
Jag fattar att ni tycker cymanti är OP. Men, de är verkligen roligast att spela. Men har typ åtta gånger så många taktiska val som med de vanliga stammarna.
