Nekromanti Vikings in space

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Ett par funderingar

Goddagur på er allur!

Jag har några problem som jag gärna vill ha er hjälp med. Det första problemet gäller de många stora, mytologiska mosnter som finns i de nordiska sägnerna, såsom Midgårdsormen, Fenrisulven och Nidhögg. Ska de vara någon sorts stora rymdmonster, eller ska de bo på de respektive planeterna (midgårdsormen lever i midgårds hav). Speciellt när det gäller Nidhögg kommer vi in på frågan om asken Yggdrasils natur, och de väsen (Nornorna, ekorren Ratatosk) som sades bebo den.

Vidare undrar jag över planeten Midgård. Ska den verkligen rymma hela vår jord, eller ska jag kanske begärnsa mig till de delar av världen som vikingarna kände till. Problemet med det tidigare är att, med all den nya teknologi som de fått händerna på, så måste vikingarna helt klart ha utforskat alla kontinenter som de inte kände till under den vanliga vikingatiden (Östra Asien, Nord och sydamerika, Afrika och Australien), vilket innebär att jag måste beskriva dessa kontinenter och lära mig (eller hitta på, i de fall man saknar källor) en massa om deras människor och kulturer. Problemet med det senare alternativet är naturligtvis att kausaliteten blir lidande.

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 

Micke H

Veteran
Joined
7 Oct 2000
Messages
132
Location
Uddevalla
Re: Ett par funderingar

Speciellt när det gäller Nidhögg kommer vi in på frågan om asken Yggdrasils natur, och de väsen (Nornorna, ekorren Ratatosk) som sades bebo den.

Jag undrar om man inte måste ändra på dem dem (eller skippa dem i värsta fall), främst pga proportionerna! Tänk dig ett träd som är så stort att planeter (alt grenar, öar m.m) kretsar runt det, och tänk dig sen en drake som är tillräckligt stor för att gnaga hål på roten, och en ekorre som är tillräckligt stor för att kila från toppen till rötterna på några ögonblick. Jag tror t o m Cthulhu skulle bli skraj! /images/icons/wink.gif

Vidare undrar jag över planeten Midgård. Ska den verkligen rymma hela vår jord, eller ska jag kanske begärnsa mig till de delar av världen som vikingarna kände till.

Jag tycker det är bra ide att begränsa världen till det som vikingarna kände till. Det skulle nog bli alldeles för detaljerat om man skulle beskriva alla kulturer och deras förhållanden till teknologin & världsbilden... dessutom finns det nog med stoff till äventyr i den övriga världsbilden!

/Micke
<a href="http://www.noctum.da.ru">http://www.noctum.da.ru</a> <a href="http://www.noctum.da.ru">
</a>
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
En annan bok

I snorreeddan är ju gudarna människor (om nu inte det är en lögn, själva titeln på "kapitlet" är ju nåt som betyder lögn eller dylikt (minns inte just nu) från Troja.

Detta hänger förmodligen ihop med att Snorre var kristen, och inga andra gudar ville hava...

OCC, som faktiskt sökte till 10000-frågan i 7till9 på Nordisk Mytologi (jag skulle inte haft en chans).

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
Rymdmonster!!!!

Hej,
ha med monstren för guds skull och gör dem STORA.
Var det ett spel för veklingar eller vikingar det här ?

Nidhögg, Ratatosk, Nornorna, tupp jag inte minns namnet på
Bebor världsträdet, precis som i myterna. Skall du nu ha med Yggdrasil, varför fuska till det? Och dessa varelser är STORA, åtminstone Nidhögg får gärna vara i astronomisk skala. Kanske tuppen också (eller var det en örn). Nornorna kan, men behöver inte, vara enorma. Dock är de förmodligen i någon mening världens mäktigaste varelser. Ratatosk kanske på något sätt kan vara både i normal ekorrstorlek (eller ännu mindre) och OFANTLIG, på samma gång. Ganska svår att fånga, då den rör sig med några stycken ljushastigheter (the speed of bad news?).

Midgårdsormen
Bebor förstås gapet mellan världarna, det är vad som bäst stämmer överens med dess mytiska funktion. Håller sig dock mest omkring Midgård. Inte så stor, som Norge kanske. Fast, det är klart, poängen är nog: Ansiktet skall vara överblickbart, lagom stort för att intressera sig för och sluka små löjliga rymdfarkoster. Kroppen, däremot, tycks sträcka sig ut i oändligheten. Om man blir uppäten av ormen bör det finnas ganska goda chanser att överleva ett tag i a f. Kanske upptäcker man en hel värld därinne, full av trevliga magsyror, matmalningsmekanismer, konstiga livsformer o dyl, men också hela samhällen med uppätna och ättlingar till uppätna.

Loke
Skall du givetvis ha med på ett eller annat sätt. Får gärna ha lättare än någon annan att färdas mellan världarna, och ha för vana att befinna sig på mängder av platser mer eller mindre samtidigt och blanda sig i det mesta, lite som hin håle i senare tiders folksägner. (RPna skall med andra ord inte behöva bli alltför förvånande om de stöter på honom.) Loke kan ta alla tänkbara former och många otänkbara, och är förmodligen bara överträffad som sejdare av Oden. Något du åtminstone måste överväga är Illmaru = Loke. Namnet stämmer ju, och förutom de intressanta komplikationer det skapar vad gäller teknologin öppnar det för möjligheten att göra några av de stora monstren (jag tänker främst på Midgårdsormen) till gigantiska robotar.

Vargarna som jagar solen
Skall finnas, men har sitt för sig. Bryr sig knappast om några futtiga RP, ens om dessa gör små försök att döda vargarna.

Eldjättar, med Surt i spetsen
Bosatta på Solen? Självklart STORA.

Fenrisulven
Bunden i Asgård. Behöver inte vara mer än 4-250 m i mankhöjd, men det kanske beror på ulvens magiska boja? Hur som helst, en jävel på att slåss.

Jättar
a) Med risk för att bli lite tröttsam, så har jag alltid tänkt mig de mytologiska jättarna som riktigt STORA. Sådär 100 m höga, minst.
b) Jättar är inte dumma, i a f inte alla jättar. Tänk på berättelsen om Utgårdaloke och på att självaste Loke var av jättesläkt (liksom Tyr enligt Peter Madsen, se Valhall-albumet "Tors fiskafänge").

Hel
Dödsrikets härskarinna är ännu mer gigantisk än de flesta jättar, och antingen hon ser ut som en stor mörk drottning (se ngt Sandman-album, Fables & Reflections?, där Orfeus besöker det grekiska dödsriket) eller ett äckligt, grönt monster (hon behöver ju faktiskt inte vara humanoid ens i den bredaste mening) så, ja, självaste Ctulhu skulle definitivt bli rädd.

Hugin & Munin, Gere & Freke, isjättar, mindre drakar i stil med Fafner, gudarna förutom Loke, Mimer, valkyrior, urjättar som Ymer, Mimers huvud mm mm mm får du fundera på själv, eller så kanske jag återkommer.

din lagom ödmjuke
Pingvin

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
Vad gäller ditt andra problem...

Du kan väl inte beröva de stackars vikingarna möjligheten att utforska t ex Afrika? Sedan förstår jag ju att det blir jobbigt. Du kanske inte behöver skriva så mycket om ställena i inledningsskedet.
med kärlek,
Ozzy

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Rymdmonster!!!!

Dian förslag utgår verkligen från att jag ska vara trogen de ursprungliga myterna, men problemet är att jag ännu inte riktigt bestämt hur pass mycket av myterna jag ska ha med. Jag vill inte göra vikingatidsfantasy, utan snarare någon sorts vikinga-steampunk-rymdfarts-fantasy som främst ska inrikta sig på vikingarna själva och deras strövtåg. Men tack för förslagen i alla fall, jag ska fundera på det hela.

<I>Något du åtminstone måste överväga är Illmaru = Loke. Namnet
stämmer ju, och förutom de intressanta komplikationer det skapar vad gäller teknologin öppnar det för möjligheten att göra några av
de stora monstren (jag tänker främst på Midgårdsormen) till gigantiska robotar.</I>

Få se om jag förstått det hela rätt. Du menar alltså att den finska myten om Illmarinen (Illmaru?) skulle vara besläktad med den fornnordiska myten om Loke? Eller är det bara namnen som motsvarar varandra? Hursomhelst är det en intressant tanke, och att ha midgårdsormen och de andra monstrena som gigantiska robotar stämmer väl överens med vad jag tänkte mig från början. Till exempel har jag tänkt mig att havsmonstret "Iku-Turso" som omnämns i slutet av kalevalan ska vara en gigantisk, sampodriven undervattensmecha som styrs av härskarinnan över Pohjola (Finska Lappland), Luohi.

<I>Jättar
a) Med risk för att bli lite tröttsam, så har jag alltid tänkt mig de mytologiska jättarna som riktigt STORA. Sådär 100 m höga, minst.
b) Jättar är inte dumma, i a f inte alla jättar. Tänk på berättelsen om Utgårdaloke och på att självaste Loke var av jättesläkt (liksom
Tyr enligt Peter Madsen, se Valhall-albumet "Tors fiskafänge").</I>

Planeten/rymdön Jotunheim bebos av tre varelser: dvärgarna, som ganska väl motsvarar den ordinarie fantasydvärgen (förutom att de har gatligguns, eldkastare och lite annat mysigt), trollen, som är i människostorlek (kanske aningen större), oerhört starka, och har en väldigt finurlig mentalitet (jag har länge drömt om att göra ett spel där trollen inte är inspirerade av Gary Gygax (prisat vare hans namn i all evinnerlighet amen), utan snarare av svensk folktro, där trollen ofta inte var mycket mer än starka människor som levde i underjorden och gillade att driva gäck med människorna), och slutligen jättarna, som ska vara åtskilligt större än människorna, men inte så stora att de inte skulle vara spelbara om man nu får för sig något sådant. Det innebär att de blir omkring fyra meter. Dock kommer jättarna att ha en hel del mekaniska monster, gnomer, som är betydligt större än de själva. Då kanske vi når upp till hundrametersstrecket.

<I>Hel
Dödsrikets härskarinna är ännu mer gigantisk än de flesta jättar, och antingen hon ser ut som en stor mörk drottning (se ngt
Sandman-album, Fables & Reflections?, där Orfeus besöker det grekiska dödsriket) eller ett äckligt, grönt monster (hon behöver ju
faktiskt inte vara humanoid ens i den bredaste mening) så, ja, självaste Ctulhu skulle definitivt bli rädd.</I>

På planeten/rymdön Hel bor som sagt gastarna. Att gudinnan Hel skulle vara någon sorts gigantiskt mythosinspirerat monster är en bra tanke, jag hade kanske haft svårt att tänka ut ett samhällsystem för de stackars gastarna annars. Nu kan de helt enkelt vara slavar åt den fruktansvärda Hel.

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
Re: Rymdmonster!!!!

<blockquote><font size=1>I svar till:</font><hr><p>Få se om jag förstått det hela rätt. Du menar alltså att den finska myten om Illmarinen (Illmaru?) skulle vara besläktad med den fornnordiska myten om Loke? Eller är det bara namnen som motsvarar varandra? Hursomhelst är det en intressant tanke, och att ha midgårdsormen och de andra monstrena som gigantiska robotar stämmer väl överens med vad jag tänkte mig från början. Till exempel har jag tänkt mig att havsmonstret "Iku-Turso" som omnämns i slutet av kalevalan ska vara en gigantisk, sampodriven undervattensmecha som styrs av härskarinnan över Pohjola (Finska Lappland), Luohi.<p><hr></blockquote><p>
Måste bekänna att jag inte läst Kalevala, och att Väinämöinen (som jag säkert stavat fel till här men du vet nog vem jag menar) mycket väl kan vara det enda namn jag skulle förstått var hämtat därifrån. Illmaru lät för mig som ett namn Loke skulle kunnat tänkas ta (och då har jag inte gjort några språkhistoriska tänkningar utan gått på ren känsla), och en ensam finne (btw tror jag att jag just kom på bakgrunden till din sig) som en dag kommer seglande och på ett rätt subtilt sätt förändrar hela världen och sedan försvinner känns rätt lokiskt.

<blockquote><font size=1>I svar till:</font><hr><p>Dian förslag utgår verkligen från att jag ska vara trogen de ursprungliga myterna, men problemet är att jag ännu inte riktigt bestämt hur pass mycket av myterna jag ska ha med. Jag vill inte göra vikingatidsfantasy, utan snarare någon sorts vikinga-steampunk-rymdfarts-fantasy som främst ska inrikta sig på vikingarna själva och deras strövtåg. <p><hr></blockquote><p>
Äh, men kom igen, du tänkte ju ha med världsträdet Yggdrasil i en högst fysisk bemärkelse, något det får anses högst tveksamt om "ens" vikingarna trodde på... Sen är det ju coolt med monster, och om vissa myter har verklighetsbakgrund varför inte andra? Och har du med de stora världsmonstren känns det trist att "mesa ner" dom. Det är förstås lite coolt om RPna plötsligt inser att den lilla draken de just slogs med och besegrade utan större ansträngning förmodligen var självaste den fruktansvärda Midgårdsormen...

Jag gillar idén med gnomerna. Det påminner ju om myten om den där lermannen vad han nu hette, men det skulle jag tro att du redan tänkt på.

högaktningsfullt
Pingvinen (=Loke?)

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 

hatten

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
2,087
Location
Luleå
Re: GUdar i space

TÄnk på EN sak från myterna..

ALVER finns de är har kraftig magiska kunskaper samt är en sorts dvärgar fast dvärgana kan sägas vara en under grupp av alverna de är på många sätt som halvgudar eller gudarnas små kusiner de är ofta coh alltid i krig med Trollen.. SvartAlver och gudarna HAR till och med krigat EMOT varandra..

Trollen ÄR varelser med kraftiga magiska egenskaper samt är besläktade med Jättarna,,

Jättarna ÄR på många sätt gudarnas onda spegelbilder när gudarna och jättarna i Ragnarök kommer slåss kommer gudarna ha alla goda krafter på sin sida och jättarna de onda...

Vanerna ÄR en ras familj av gudar från dom härstamar Ymir och Frej och Freja de är och beskrivs som asarnas jämlikar men lever mera tillbackadraget Asarna är härskare tro inte nå annat.. Det beskrivs att Asarna och Vanerna har krigat emot varandra.. ( Läs myterna kretsar kring Mimers huvud )
Vanerna påstås även vara närmare Alverna i släkte andra på står att de står närmare jättarna.. *ler* men vem vet inte jag..

Livet är en gåta utan enkla svar.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Rymdmonster!!!!

och en ensam finne som en dag kommer seglande och på ett rätt subtilt sätt förändrar hela världen och sedan försvinner känns rätt lokiskt.

Nåja, nu tänkte jag mig nog inte att han skulle vara *så* himla subtil. Först skulle han resa land och rike runt och undervisa folk i samposmidets konst, utrusta kung Erik Segersälls flotta med luftskruvar och ångkanoner och påverka skeenden på alla tänkbara sätt. Sedan skulle han återvända till Finland, men bara för att sju år senare återvända med en luftflotta och plundra Uppsala. Finland hade egentligen ingen betydelse under vikingatiden, så för att få in alla Kalevalamotiv som jag vill ha med, så vill jag göra Finland (och det nordliga Pohjola, finska Lappland) till makter att räkna med på det internationella spelbrädet.

Och har du med de stora världsmonstren känns det trist att "mesa ner" dom.

Nå, *det* är något jag aldrig ens övervägt.

Jag gillar idén med gnomerna. Det påminner ju om myten om den där lermannen vad han nu hette, men det skulle jag tro att du redan tänkt på.

Huvvet på spiken!

(btw tror jag att jag just kom på bakgrunden till din sig)

Finnen på horninnan?, Å nä, det har inget med vårat kära grannland i öst att göra. Det är bara en referens till de svåra acneproblem som plågat mig under hela min uppväxt. /images/icons/frown.gif

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Läst Emil Petaja? Amerikansk-finsk SF-författare; han skrev skumma historier där Kalevala var någon sorts Dänikensk krönika över kosmiska spaceoperastrider och där finnarna var ättlingar till psioniska utomjordingar... Öh, ja.
"Mill of Stars" tror jag en hette...

Nightowl, vars främsta association till SF-vikingar är Marvel-Thor... Ack ja, förspillda ungdom...

"The mark of a truly excellent game is the ability to play a gorilla."
Jared A. Sorensen
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Tja, nu går tiden för det här inläggets tillvaro på jorden långsamt mot sitt slut, så jag passar på att tacka alla som hjälpt mig och kommit med idéer. Jag återkommer i framtiden för att hålla er uppdaterade på projektet, men till dess: Au Revoir!

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Re: Jaaaa!

Vikingaheten ligger inte i yxorna, den ligger i långskeppen, drakhuvudena och härnadstågen

Hmmm, nåja.. Men då får det vara sketiga gamla automatkarbiner!
(För övrigt så passar nog platta flytande öar in i både sagostämning och gammal världsbild -Jorden är platt!)



/Läser om vikinga-litteratur i svenskan nu.
-Var Gunnnar hemma?
-Det vet jag inte, men hans spjutyxa var hemma.. *uuurg*
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Jorden

Utspelar det sig ens på Jorden som vi känner den?
Ser världen likadan ut? Finns Japan t. ex?

Vad sägs om att låta magin komma från Miklagård, och mellanöstern? (Det vet ju alla att den gjorde..)
Kanske troll och alver (Ursprungsväsena, inte fantasy-klicheerna) dyka upp när världen rörs om?



/Jag är en jägare.
En jägare av kättare och nattens bestar.
Och jägare vilar aldrig!
 
Joined
5 Feb 2001
Messages
273
Location
Göteborg (om det inte ändrats igen).
När Atle fick ett spjut i veka livet (lite OT )

Atles replik när han blev dödad (ung):
"Å, ett sånt där tyskt bredbladigt spjut.
De börjar minsann bli på modet."

OCC - som är lite mer yvig i sina gester och repliker, även då han förlorar.
"'Revenge shall know no bounds!'... Hamlet, I think... somewhere..."
En blåslagen pingvin förklarar sig i slutet av
"Penguin Triumphant"

"Även en svartfolksvarelse kan vilja ha någon att tala med."
Skönheten & Odjuren
 

Korp

Veteran
Joined
19 May 2000
Messages
159
Det mest spännande rollspelsprojektet jag läst om på mycket länge. Helt underbart.

/Korp
 
Top