Nekromanti Vilka är de bästa äventyren till klassiska D&D?

[kloptok]

Hej på er!

Jag undrar vad ni forumiter har att säga om den (i mina ögon) djungel av gamla TSR-äventyr som står att finns i pdf på exempelvis dndclassics.com? För den oinvigde är det väldigt svårt att veta vilka som är bra och vilka som är mindre bra av alla dessa äventyr. Jag tänker främst på tidiga äventyr till exempelvis 1st ed. och B/X. Har du någon favorit? Skriv gärna en rad eller två om vad du gillar och vad äventyret innehåller. Själv tänkte jag nog modifiera om äventyren för att göra mig av med de flesta övernaturliga raser och varelser (för att det ska passa i till exempel LotFP:s europeiska setting) så jag föredrar äventyr som inte bygger på någon specifik egenskap hos en viss fantasyras eller liknande. Sedan letar jag också för tillfället främst efter kortare äventyr.

Några jag kikat lite på (för att jag gillade eller kände igen titlarna) är till exempel "Against the Cult of the Reptile God", "Temple of the Frog", "Temple of Elemental Evil", "The Ghost Tower of Inverness", "Dwellers of the Forbidden City", "The Sinister Secret of Saltmarsh", "The Keep on the Borderlands", "Horror on the Hill". Jag är säker på att detta är en rätt brokig skara eftersom titelmetoden sällan fungerar speciellt bra i praktiken, så hjälp mig gärna att sålla ut guldkornen.

Förresten, vad står bokstavs-sifferkoden för? Alltså, vad betyder det att ett äventyr har till exempel "D3" framför titeln?

 

[Tomatalven]

Jag tror att bokstavskoden visar vilken serie eller setting modulen är tänkt till T. Ex. tror jag B-serien är generisk fantasy, åtminstone de tidiga. /andrig lirat dnd dock så lita inte på mig.

 

[Robert Jonsson]

Och här trodde jag att bokstavskoden stod för vilken level karaktärerna var avsedda att vara. Men jag har inte heller någon egentlig koll på just D&D-grejerna.

(Jag är även nyfiken på vilka som anses vara de klassiska äventyren.)

 

[Sapient]

Bokstäverna stod för vilken kampanj eller vilken regeluppsättning äventyren var till för. Siffran var ett rent ordningstal.

"B2" på "Keep on the Borderlands" stod alltså för "Basic", dvs. att äventyret hörde till B/X-serien av regler. (Ingen specifik kampanjvärld, vid den tiden.) och att det var det andra äventyret utgivet i den serien. Därefter kom "X" för expertregler,

Men vid det laget blev också alla äventyr associerade med den kampanjvärld som kallades Mystara. (Det började med att det behövdes en karta till Expert-reglerna pga reglerna för resor och "overland adventures"...) En del äldre äventyr retconades in i Mystara, andra är fortfarande inte kanon i Mystara.

"CM" för "Companion", "M" för masters och "IM" för Imortal - alla dessa (såvitt jag vet) utspelade sig i Mystara.

Det gav iofs en viss indelning som följde level, eftersom reglerna var sådana - men det var inte huvudsaken. (I andra serier fanns inte den "bieffekten".) Det stod också på framsidan "An adventure for levels X to Y".

Jag är inte säker på at jag kommer ihåg alla serierna rätt, efter så pass många år - men det spelar kanske mindre roll också, eftersom äventyren idag antagligen ändå kräver åtminstone lite modifiering...

"DL" stod för Dragon lance, som var en specifik kampanjvärld (med väldigt många äventyr, och tillhörande bokserie.)

"CA" stod för "City of Adventure", som byggde på Lankhmar.

"CB" stod för en serie (kort, om jag minns rätt) med äventyr som plankade Conan the Barbarian.

"DA" - var serien med Dave Arnessons Blackmoor-värld. (Den serien gillade jag. Vi spelade de två första äventyren när den kom. Men jag är sannolikt en minoritet, att döma av hur attityden var på den tiden... )

"I" var beteckning på en lång serie äventyr till AD&D, som vi använde en del av. Jag minns inte vad bokstaven stod för, men det var ingen kampanjvärld associerad med äventyren så de var rätt lätta att omplacera i vilken värld som helst. (Också av varierad kvalitet, som jag minns det.)

"OA" var Oriental Adventures, kopplade till en kampanjmodul/setting som kom typ -85 tror jag.

"S"-serien var ursprungligen tänkt som en serie med fristående äventyr, "specials", som togs fram för vissa särskilda händelser - därav namnet. I den serien fanns flera väldigt klassiska äventyr som "Tomb of Horrors", "Expedition to the Barrier Peaks" och "The Lost Caverns of Tsojcanth".

Ur den serien, mer eller mindre, växte sedan Greyhawk-settingen fram. (Eller så fanns den innan - beroende på vem man frågar - men "smögs in" via dessa äventyr, och blev sedan populär...)

Dessutom så fanns det en särskild serie med brittiska äventyr under beteckningen "UK". Det var under den tid som TSR försökte etablera ett brittiskt dotterbolag, bla. genom att köpa upp en brittiskt rollspelstidning. Dessa äventyr utspelade sig oftast i Greyhawk.

Det är så långt jag kommer ihåg. Det finns säkert sidor på nätet där allt detta förklaras i mer detalj, mer fullständigt - och säkert utan en del misstag jag säkert begått... Bara Googla.

Spoiler: kommentarer

De allra första modulserierna hade bokstäver som syftade på vilket monster som var det huvudsakliga motståndet: G för Giants, D för Drow. Men när de kom till Slave Lords-kampanjen betecknades den av någon anledning A. Village of Hommlet hette T1 eftersom den skulle inleda Temple of Elemental Evil. Sedan infördes andra principer: C för Competition (d.v.s. lätt modifierade turneringsmoduler), I för Intermediate (alltså en level-beskrivning, fast för AD&D), L för Lendore Isles (en plats i Greyhawk) och som nämnts S för Special.

 

[chrull]

Det finns rätt mycket om det här på wikipedia. Kollar du där har de flesta av de gamla TSR-äventyren en egen sida eller i alla fall en sida för en serie.
Här är en bra start: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Dungeons_&_Dragons_modules

 

[kloptok]

Självklart hade jag glömt bort the Might of Google när det kommer till sådana här frågor! Betrakta bokstavs-sifferkodsfrågan som löst. Dock är jag fortfarande väldigt nyfiken på vad ni OSR-aficionados tycker är de bästa av de här gamla äventyren. Jag fortsätter så sakteligen min research på Wikipedia men lite pekpinnar är aldrig fel för att minska tiden det tar

 

[Dante]

G1, G2, G3, D1, D2, D3 och Q1 är en bra och fet kampanjkombo.

A1, A2, A3 och A4 är också najs.

Men bäst gillar jag nog I3, I4 och I5.

Spoiler: kommentarer

A-serien är en sådan jag verkligen inte ser storheten i. De är linjära och enformiga och har inte tagit klivet från turneringsmoduler till kampanjmoduler särskilt bra. Jag blev nästan chockad över att WotC valde att köra just den serien som en premium-reprint. Vad är det du gillar med A-serien?

Det är fullt möjligt – till och med troligt – att mina rekommendationer färgats av nostalgins rosa skimmer.

 

[Sapient]

Mina egna rekommendationer begränsas något av att jag spelat ett visst urval - som bara inkluderar några av de moduler som anses riktigt klassiska - och att det var ganska tidigt i mitt liv som rollspelare, vilket betydde att jag förmodligen övervärde en hel del saker pga nyhetens behag, jämfört med hur jag skulle reagera idag.

Jag började spela D&D i mitten på 80-talet och spelade mest i serien B, X, CM - något M, men längre kom vi aldrig. Sedan hade vi som sagt en del lösa moduler från andra serier.

Sedan spelade jag ett antal år senare vissa av de mer klassiska modulerna (bla "Tomb of Horrors" ett par gånger. Enda gånger jag överlevt det äventyret var när vi avbröt efter en handful rum och gick ut och begravde skiten igen...

Det äventyret är ju en speciell historia. Det förtjänar att spelas på sitt eget sätt - tex att använda samma karaktärer om och om igen och börja om varje gång det blir TPK. Och så spelar man så länge man tycker att det är kul att komma lite längre varje gång. Ungefär som man köttar om levlar från senaste save i motsvarande spel på datorn/konsollen, typ. Men det har ingen lämplig plats i en kampanj. (Annat än om man är överens om att avsluta genom att alla dör.)

Ett äventyr jag gillade mer och mer, under det antal år jag hade det, är "The Lost City" (B4). Första gången jag spelledde det, hade jag inte förmågan att utnyttja det fullt ut. Det är en stor modul - men bara en del av den är ordentligt beskriven. Resten är tänkt som en övning åt DM att utifrån en karta fylla på med egna monster.

Efter några års vana passade det bra att hala fram med kort varsel. Och kom spelarna längre än den "färdiga" delen räckte, var det bara att improvisera vidare. Men intrigen är inte väldigt upphetsande eller originell.

Jag minns däremot att vi hade väldigt kul när vi spelade modulerna X4 och X5 (de utgjorde en slags serie), men mest, tror jag, för att vi då började upptäcka lite mer icke-linjära äventyr som inte bara var grottröjande. Så här i efterhand kan jag faktiskt inte avgöra om det fanns något i dem som var genuint bra, eller om det bara var känslan av "något nytt" som gjorde dem till en upplevelse.

De har väl aldrig omnämnts som särskilt bra eller minnesvärda, såvitt jag vet.

Ett annat lite liknande äventyr (eller någon slags minikampanjmodul) vi spelade var "Saga of the Shadow Lord" (X11). Också det gav vissa möjligheter att avvika från det slentrianmässiga konceptet att ta sig från punkt A till dungeon B, röja den och sen återvända (slå för vandrande monster). Inte så mycket avvikande från det - men jag tror vi improviserade lite och byggde ut historien.

Det gav en viss episk känsla på grund av att de olika delarna använda samma återkommande boss. Men frånsett det var det nog inte så bra egentligen.

Däremot hade jag inte särskilt goda erfarenheter av att spela Ravenloft. (Kanske för att jag alltid gillat att spelleda mer än att spela.) Den version jag spelade först, var den som heter I6 - sedan dess har den ju getts ut i flera utföranden.

Ravenlofts storhet är dess öppenhet. Men det är också ett extremt stort och komplext äventyr, som det är svårt för en DM att hålla ihop på ett bra sätt. Det blir lätt så att spelgruppen efter ett tag sitter med en uppsjö olika ledtrådar och alldeles för många valmöjligheter och utan en susning om vad som hänger ihop med vad.

Rätt spelat är det storslaget, fel spelat är det bara som att spela fem äventyr på en gång utan en röd tråd...

(Och ja, det finns helt klart "rätt" och "fel" sätt att spela, åtminstone när det kommer till Ravenloft!)

"The Temple of Elemental Evil" (T1-T4) var en slags kampanjmodul, förmodligen den första som fungerade som sådan om jag minns rätt, även om samlingsmodulen nog gavs ut rätt sent. Den har jag spelat och spellett delar av - och det är bland det bästa D&D-material som jag har erfarenhet av. (YMMV)

Även om det nästan bara är grottröj i modulen, så kan man lätt lägga in andra scenarier vid sidan om, om man vill. (När vi spelade den, struntade vi i kopplingen till Greyhawk, eftersom vi inte använde den spelvärlden - men jag gissar att det dessutom blir bättre/lättare om man gillar den världen.)

 

[Arfert]

I3 till I6 är najs. B2 är den mest klassiska av alla moduler. Den man bör ha spelat. Som inte är en knäpp mördar-dunge som Tomb of Horrors.

Spoiler: kommentarer

Ja! Hur kunde jag glömma B2?

B2 är jättebra, och Hackmasters klon av den (Frondor's Keep) är faktiskt rentav bättre, men dock Hackmaster så ingen spelar den.

B2 tycker jag är väldigt överskattad, har aldrig gillat den. Det enda som är bra är att fortet är stattat så att man kan robba det istället för att terrorisera orcher och rånmörda koboldbarn.

 

[Organ]

Min personliga favorit är nog The Lost City (B4), och det för dess öppna konstruktion. Om man vill kan man i stort sett fortsätta hur långt man vill efter att äventyret är "klart"

 

[Organ]

En annan favvis är Queen of the Spiders (GDQ1-7), och det av samma anledning som för B4, om man vill kan man fortsätta hur långt man vill. Dock så tycker jag att de inledande jätte-delarna med gott samvete kan hoppas över eller i alla fall kortas ner. Det behövs inte tre likartade, oengagerande dungeons att rensa ut som förrätt.

 

[Magnus Seter]

Här kommer det rätta svaret!

Till B/X:

1. B4 Lost City: ett öppet äventyr med mycket spännande interaktion med skumma grupper med olika intressen. Börjar som en dungeon och slutar med en underjordisk mystisk värld. Mycket spännande.

2. X1 Isle of Dread: Utforska en mystisk ö, kartlägg själv, dinosaurier, vulkaner, djungler. Stämningen är fantastisk!

3. X2 Castle Amber: Skum blandning av weird fantasy i en konstig dungeon/slott och sedan plötsligt en helt ny värld som öppnas upp. Mycket skum men väldigt atmosfärisk.

Till AD&D:

1. I6 Ravenloft: min bästa rollspelsupplevelse. Kanske inte tilltalar dagens mer vampyrmedvetna publik, men satan vad det var stämningsfullt. Coolt. Farligt. Svårt. Bäst. Coolast karta nånsin.

2. I3 Pharaoh: Sand. Pyramider. Spöken. Konstiga labyrinter. Nästan allt var bra, förutom inledningen ("ni har tvingats göra äventyret och dör om ni inte gör det, haha"). Också här coola kartor och spejsade utmaningar.

3. DL1 Dragons of Despair: Inledningen till Dragonlance. På gott och ont satte den en agenda och en stil som rollspelsvärlden följde under många år. Men för den tiden var den revolutionerande, för mig alltså.

Den uppmärksamme märker att alla mina AD&D-moduler skrevs av samma snubbe ... gillade hans stil då, inte lika förtjust nu.

/Magnus

Spoiler: kommentarer

Hade man läst Dragonlance-böckerna var dock DL1 en snitslad bana.

Så varför hade du inte med samma snubbes "B7 Rahasia"?

Oldtimer: jag begränsade mig till topp 3! Rahasia kom på plats fyra!

 

[kloptok]

Tack för svar!

Baserat på mina preferenser verkar det som att jag ska kika närmare på B2 Keep on the Borderlands, I6 Ravenloft, B4 Lost City, X2 Castle Amber och kanske T1-T4 Temple of Elementar Evil och A1-A3 Slave Pits of the Undercity+forts. Sedan tycker jag att S3 Expedition to the Barrier Peaks verkar cool men ingen har nämnt den här tror jag. Många har rekommenderat egyptiska äventyr men på något sätt har jag lite svårt för den settingen så då ska det vara riktigt bra om jag ska ta mig an det.

Spoiler: kommentarer

S3 Expedition to the Barrier Peaks är coolt om man gillar att mixa Fantasy med Science Fiction. Robotar, strålpistoler, rymdskepp...

Spoiler: en del av det (men inte allt) kom med i Ormgudens dal. Men mixa kan vara känsligt, så det är jättelätt att husregla bort det.
Jag hatade S3 när den kom, men nu tycker jag den är toppen.

Barrier Peaks har många saker som talar för den. Riktigt fin premiss, många tjusiga illustrationer och en hel del balla monster och prylar. Den är också meduppfinnare av det senare välkända first person shooter-konceptet att olikfärgade nycklar öppnar olika dörrar. Tyvärr är själva kartan alldeles bedrövlig att spela. Det finns ungefär tiotusen rum, varav 90% av dem är helt tomma. Det kanske fungerar som turneringsmodul om alla spelar som att dörrarna inte är möjliga att öppna eller så, men man måste göra någon typ av ingrepp i den för att den inte ska bli extremt torr.

Jag håller med Eksem om att den är knappt spelbar, den är häftig men den skulle bli sjukt tradig.

 

[Rob]

Utöver de klassiska modulerna (flera berördes i "Viskningar ifrån kryptan") så gillar jag följande moduler:

• Secret of bonehill - Det här är en del av Len Lakofkas egen kampanj värld som införlivades i Greyhawk. Modulen fungerar som en utmärkt start på en hel kampanj med massor av äventyrs trådar, en hexkarta över området, flera dungeons, samt olika neutrala platser samt en detaljerad stad. Den har till och med en fortsättning i "Assassins knot".
• Mordenkainen's fantastic adventure - En del av den klassiska Castle Greyhawk kampanjen (här finns den första iron golemen) skriven av Rob Kuntz. Väldigt klurigt och läckert äventyr och ett bra exempel på hur ett hög lvl äventyr till D&D kan se ut. Det saknas helt klart vissa saker (som random encounters) men det är bra ändå, jag får bara hoppas på att Rob Kuntz ger ut sin Lost City of the Elders som nämns i den här modulen.
• Castle Amber - Hur kan man motstå att äventyra i Clark Ashton Smiths Averoigne. Det här är en fun-house dungeon utan större logik men det finns massor med roliga encounters och den kan vara riktigt svår. Utöver slottet så finns det en karta över Averoigne och en miniguide för att äventyra i den.

Det finns flera andra bra också men de här står ut av de som inte har nämnts

 

[Eksem]

Jag har pratat så mycket om vad jag tycker om olika moduler i olika forum att jag knappt orkar göra det igen just nu, men av klassikerna finner jag följande bland de mest tillfredställande:

Tomb of Horrors
Steading of the Hill Giant Chief
Lost City
Ravenloft


Några bubblare jag gillar är:

White Plume Mountain
The Forgotten Temple of Tharizdun
The Lost Caverns of Tsojcanth
Castle Amber
Temple of the Frog som den såg ut i Blackmoor-supplementet, INTE DA2
Hall of the Fire Giant King