Vilka är de bästa rollspelsskurkarna som skapats?

[Conan]

Victonik, Lufiathar, Stradh etc. Det finns många klassiska skurkar i rollspelsvärlden. Men vilka är de bästa skurkarna och varför?

 

[Dr_Dängrot]

Strahd då jag är svag för tragiska skurkar.

 

[Dimfrost]

Shagul. Han är oerhört svår att ta kål på, han går att sympatisera med någorlunda och han begår ändå oerhörda illdåd.

 

[Anthrox]

Shagul. Till syvende och sist så har han ju faktiskt rätt. Shoutout till Nominatorn också, som nog är den sämsta guden som finns.

 

[Oscar Silferstjerna]

The Octopus i Troubleshooters. Det är inte en person utan en skurkaktig organisation. Bra därför att den är roligt och tydligt beskriven och går att göra mycket av. Dessutom är jag särskilt förtjust i konspirationer.

Av samma anledning gillar jag Järnringen i gamla Mutant. De hade en ledare som hette Makron (för att nu nämna en person). Han hade någon sorts laseröga och var omgiven av tre lättklädda damer (kloner) på bilderna. What’s not to like?

 

[Franz]

Nu har jag jättetjocka nostalgiglasögon på mig, men jag har för mig att Siratia är en, för sin tid, intressant skurk.

 

[guldfink]

Jag tycker att Blatifagus har potentialen att spelas som en ganska härlig skurk. Vad är det förresten jag har missat med Shagul? På vilket sätt har han rätt (

Spoiler: Spoiler

förutom slutet på Svavelvinter

)?

 

[anth]

Ravenloft (kampanjvärlden, inte äventyret) är en guldgruva när det gäller minnesvärda ondingar.

- Vampyren greve Strahd von Zarovich i Barovia.
- Dödsriddaren Lord Soth från DragonLance.
- Lichen Vecna
för att nämna några

 

[Svarte Faraonen]

På den mindre skalan (både bildligt och bokstavligt) är Nattros från Sylfens vrede ökänt hatframkallande.

 

[Henke]

Svenska RPG-skurkar jag kommer att tänka på
1. Shagul (Konfluxen)
2. Ebharing (Konfluxen)
3. Hydran (UA)
4. Dråparträdet i Biobunker VII (Mos Mosel)
5. Cybern (Bris Brygga)
6. Vicotnik (Nidländska Reningen)
7. Siratsia (Barbia)
8. Dakoth (Ärans väg)
9. Cybern (Genlab Alfa)
10. Makron (Järnringen)


Piruett har en bra post på ämnet:

De 10 fetaste slutbossarna i Drakar och demoner

Alla bra traditionella rollspelsäventyr slutar med en smäll, ofta i formen av en slutstrid mot någon mäktig fiende. Här är de tio mest tuffa, eller i alla fall minnesvärda, slutbossarna i Drakar oc…

piruett.se

 

[Magnus Seter]

Nu ska vi se ... det blir nog repriser på vad andra skrivit.

• Shagul från Svavelvinter. Är för mig essensen av Granströms skrivande, att ondska egentligen handlar om ditt perspektiv.
• Lord Soth från Dragonlance.
• Strahd von Zarovich från Ravenloft. Den skurk vi hatat mest under mina år som rollspelare.
• Acererak från Tomb of Horrors.
• Vecna från AD&D.
• Drachenfels från WFRP. Fast han är egentligen lite för OP för min smak för den världen.
• Nerva, Herr Nils rollperson i den senaste Ars Magica-kampanjen vi spelade. Samma grundsyn som Shagul när jag tänker efter.
• Och så till sist Bargle från Mentzer D&D Basic Set.

Mycket D&D där, kanske för att gott och ont är så hårt kodat i systemet.

 

[Franz]

Överlag tycker jag att bland det svåraste med att skriva egna äventyr är att konstruera "slutbossar" som är intressanta.

 

[God45]

Mithras från Vampire the Masquerade är så jävla ond! Han är skriven mer som en great old one från Call of Cthulhu än som en förre detta människa. En uråldrig blodsgud äldre än Bibeln, den absoluta mästaren över Storbritannien och idealet av vad en prins ska vara. Mithras ÄR Camarillan.

Strahd Von Zarovich från Ravenloft är den sexiga, farliga och brutala mästaren av sin domän. Han är den uråldriga och han är landet. Den brutala men förfinade vampyren som är själviskhet och kränkning i köttet.

Szass Tam som är Necromancer Stalin + Hitler och en Lich. Vilken jävel!

Men! Bortom en omöjlig att navigera vildmark fylld med monster som inte kan dräpas, bortom en omöjlig att besegra dungeon och i mitten av en stad som är omöjlig att inta eller infiltrera väntar Borys of Ebe, THE DRAGON OF ATHAS. Den enskilt mäktigaste fienden i en officiel D&D produkt och slutpunkten av något bortom magi och psionics med 70 klass levlar och oräkneliga folkmord som bränsle för hans eviga makt. Mina spelare lyckades dra blod! En enda gång stack de det omöjliga med ett spjut och skadade der. Det är som att beordra vågorna att vända och de lyder. Det är som att förvandla syre till guld. Det är som att vända entropi. En gång drog de blod innan han förgjorde dem.

 

[afUttermark]

Purple hand
Rabdo Rhana
Shaguliter

 

[IcarusDream]

Shagul
Vecna
Iuz The Evil
Stradh
Samuel Haight
Paruupt
Blodughadda
Kaan
Nifelfang

 

[Khan]

Jag kan inte komma på någon som lämnat lika stort intryck på mig som Blodughadda, men jag har ju mest spelat hemmasnickrat också. Jag har aldrig träffat tre fjärdedelar av de som nämns i tråden hittills.

 

[IcarusDream]

Shagul
Vecna
Iuz The Evil
Stradh
Samuel Haight
Paruupt
Blodughadda
Kaan
Nifelfang

Jag kom på att jag glömt Zhyzhak

 

[Conan]

En jag gillar är Gurdhen (tänk typ svartalf) från det fördömdas sista hopp.

En riktig Bond skurk. En underdog som i sin kamp för upprättelse och hämnd kommit över en artefakt som i slutändan kan fördöma en hel ras.

 

[JohanL]

Sheng Seleris i Glorantha. Han var på väg att bli en Buddha-figur, och så kom demonerna och frestade honom med rikedomar och han förnekade dem, och med sex och han förnekade dem, och med makt över alla världens länder och då tog han den dealen och lyckades nästan som den här världens Djinghiz Khan. För närvarande död, men det kommer att gå över i den framtida metaplotten.

Bubblare i Glorantha: Ralzakark, en enhörnings-broo som är bildad, kultiverad, civiliserad, charmerande... och ohyggligt kraftfull och ett komplett jävla monster samtidigt. Har också ett tungt jobb i den framtida metaplotten som The Monster Emperor.

 

[Dr_Dängrot]

Ravenloft (kampanjvärlden, inte äventyret) är en guldgruva när det gäller minnesvärda ondingar.

- Vampyren greve Strahd von Zarovich i Barovia.
- Dödsriddaren Lord Soth från DragonLance.
- Lichen Vecna
för att nämna några

Jag gör ingen hemlighet om mina åsikter om DnD men Ravenloft ligger mig ändå varmt om hjärtat, ravenloft är utan tvekan min favorit setting till DnD men så är jag också svag för gothic/hammer horror.


Jag hade dock en spelare för många år sedan som bokstavligen avskydde ravenloft på grund av att hen tyckte att det var en ren ripp off , vadå strahd von zarovich och barovia det är så uppenbart en pastisch på Dracula och Transylvanien , vadå Dr mordenheim det är så uppenbart Victor frankenstein och Adam är så uppenbart Frankensteins monster , Rudolf van richten blaha det är ju för fasen van Helsing osv osv .