Jag tycker att en bra och användbar sandlåda kännetecknas av ett par olika kriterier:
1. Poängen är förstås ett öppet spelsätt, motsatsen till det rälsade. Samtidigt tror jag att SL kan behöva en del krokar för att aktivera spelarna. En del men inte alla spelgrupper behöver det stödet.
2. Det räcker inte med en beskrivning av miljön. Det behövs även fraktioner och andra aktörer (ibland exempelvis monster). Åtminstone några av dem bör ha något med RP att göra. Att de bara intrigerar med varandra skapar inte nödvändigtvis spänning och drama i spel.
3. Sandlådan bör inte vara statisk, utan möjlig att påverka i spel. Spelarnas val i spel är viktiga och inte något som stör den ”färdiga” handlingen.
4. Det bör finnas saker att upptäcka, förmodligen någon form av hemligheter. Att komma åt dem bör inte vara för krångligt.
5. En sandlåda kan också beskrivas och utvecklas med hjälp av handouts. Kartor är det uppenbara men även brev, handskrifter, porträtt, tidningsartiklar, arkivdokument, dagböcker och polisrapporter kan vara användbara. Hur viktigt sådant blir beror ofta på spelstil (alltså om spelarna vill läsa mycket text).
6. Hantera mängden av information väl i texten. En lång och ”fet” beskrivning med många adjektiv är inte nödvändigtvis det mest effektiva. Särskilt inte när SL sitter vid spelbordet och bläddrar. Om han eller hon ofta tänker ”men vad ska ha det här till?”så är sandlådan förmodligen illa skriven.