Nekromanti Vilka är de roligaste filmerna du vet, och varför?

[Henke]

Utifrån veckans filmklubbs-tråd och ett resonemang kring hur jag inte riktigt uppskattar humorn i superhjältefilmer så kommer följande fråga. Vilka filmer är egentligen riktigt roliga, och varför?

Tänker jag spontant på vilka filmer jag tycker är roliga så dyker gärna "Bad Santa" upp. Jag gillar hur man ogenerat driver med julen och Billy Bob gör en förträfflig alkoholiserad småskurkstomte. "Clerks" tyckte jag var väldigt rolig när den kom, men har svårt att sätta fingret på varför just nu. Minns också att jag inte hade någon större förhoppning om att "Clerks 2" skulle vara speciellt rolig, men minns att jag nästan hade svårt att andas när jag såg den. Mockumentären "This is Spinal Tap" såg jag första gången för ca 10 år sedan och tyckte den var fantastiskt rolig. Woody Allens "A manhattan murder mystery" är en annan favorit dels utifrån dialogen men också det bisarra i hela situationen. "Office Space" tycker jag bitvis var fantastiskt rolig när den kom. Minns även "Groundhog Day" som helt lysande. "In Bruges" var också ett guldkorn. Likaså alla pinsamheter i "Fyra bröllop och en begravning". "The Squid and the Whale" är för mig en perfekt komedi om dysfunktionella familjerelationer. Till sist är gangsterklassikerna "Lock stock and two smoking barrels" och "Snatch" ytterligare två favoriter.

Vad har då dessa filmer gemensamt? Den röda tråden är nog mörk komedi, dysfunktionella relationer, vardagssituationer som kan balansera det bisarra utan att bli löjliga.... samt karaktärers avsaknad kring självdistans.

Vilka filmer tycker du är roligast, och varför?

 

[Bifur]

Holy grail och Life of Brian - för att ju mer man som tittare vet om den historiska bakgrunden/mytologin (och filmernas samtid) desto roligare blir de utan för den skull bli trista för de oinsatta. Smart humor helt enkelt.

 

[afUttermark]

Big Lebowski är klart en av de roligaste filmer som finns. Alltså jag fnissar här vid tangentbordet när jag tänker på den.

Såg om Holy grail för något år sedan och jag skrattade inte hjälp mig som jag mindes att jag gjorde förr. Den är roligare att minnas och dra anekdoter om än att se.

 

[luddwig]

Filmtipset säger att jag gett högsta möjliga betyg till följande komedier:

A Fish Called Wanda
The Big Lebowski
Life of Brian
Monty Python and the Holy Grail
O Brother, Where Art Thou?
Blazing Saddles

Färgstarka karaktärer och absurda inslag torde vara de gemensamma nämnarna.

 

[krank]

Det finns en hel del filmer som tekniskt sett är komedier och som jag verkligen älskar, men som jag sällan eller aldrig faktiskt skrattar åt. Big Lebowski till exempel, eller Groundhog Day.

Spontant har jag nog faktiskt lite svårt att minnas komedier jag faktiskt skrattat åt. En gång i tiden vet jag att jag skrattade jätte-jättemycket åt South Park-skaparnas film BASEketball, men jag vet inte om jag skulle tycka att den var så kul numera.

Jag tänkte kolla in Filmtipset, men jag måste tydligen återställa mitt lösenord…

Turligt nog har jag ju flera års betyg inskrivna i mitt filmklubben-dokument =) Dock finns inte genre med där, så jag får ta ett axplock av femmorna:

• Police Academy
• Megamind
• Smala Sussie
• Jönssonligan: Den Perfekta Stöten
• Galaxy Quest
• Notting Hill
• Jumanji: Welcome to the Jungle

Jag vet inte om man kan hitta något mönster i ovanstående som inte har något undantag, men här är ungefär vad jag tänker mig att jag gillar för humor:

• Referenshumor är typ det bästa jag vet, för jag får både känna mig "smart" / "påläst" (vilket jag ju gillar) och så är det roligt samtidigt.
• Straight-faced humor där det roliga är koncepten, inte leveransen. Brittisk humor är här betydligt skojjigare än amerikansk (i allmänhet)
• Pinsamhets- och vardagshumor är det värsta som överhuvudtaget finns. Jag har inga problem alls med sexualiserat våld, kannibalism, blod, gore, äckel och så vidare. Eller spindlar eller annat som brukar betraktas som "läskigt". Men jag mår aktivt dåligt bara av tanken på Dum & Dummare. Jag får ångest och vill gå och gömma mig. Jag brukar gå ut ur rummet eller hålla för ögon och öron när pinsamhetshumor pågår. Det värsta jag vet i den genren är folk som av misstag råkar göra fel eller bryta mot sociala normer. Kanske för att det är en av mina stora rädslor själv.

 

[Gurgeh]

Roligaste? Få se här:

The Simpsons Movie
Picassos äventyr
Monty Python and the Holy Grail
Life of Brian
A Fish Called Wanda
Shrek 2

Ja, det var tydligen det, enligt mina betyg på imdb.

 

[Mekanurg]

På andra sidan häcken
Shrek 1
Shrek 2
Jumanji (ettan)
Galaxy Quest
Princess Bride


Vad förenar dessa. Jo, sjyssta one-liners, absurda situationer, genre savviness, och injokes.

 

[Lightshy]

Franska komedin ”En oväntad vänskap” av Oliver Nakache & Eric Toledano.

För att jag har sällan skrattat så hjärtligt åt en film.

 

[Mogger]

Gillade Guardians of the Galaxy och kan gilla humorn i rätt många av Marvelfilmerna. Men överlag gillar jag inte komedifilmer. The Office och Family Guy är ju 1000ggr roligare än någon komedifilm.

Det sagt så gillade jag:
- Anchorman
- Big Lebowski
- Team America
- Office Space
- Borat

 

[God45]

Ghost Busters. En grupp vetenskapsmän lyckas bevisa att efterlivet definitivt existerar och använder det till att starta ett företag och sko sig på det. Att de måste stoppa en ond gud och är en hög småföretagare i dumma overaller är komiskt guld. Humorn är torr, träffaäker och mångbottnad.

Happiness. Ingen film har så träffsäkert beskrivit männskligheten som den är när den är värst i vardagen. Alla som försökt vara en författare känner igen den här tanken:

Helen Jordan: If only I had been raped as a child. *Then* I would know authenticity!

 

[entomophobiac]

Jag gillar första Deadpool. Den lyckas göra superhjältegrejen på ett sätt jag tycker funkar, tar ingenting på allvar, och driver med precis allt.

 

[2097]

Den roligaste komedin nånsin som jag skrattade mest åt första gången, som jag aldrig tröttnar på, som alltid är rolig, som jag alltid skrattar åt, trots nästan kan den utantill, är en… det är lite av en dark horse för folk brukar nästan aldrig gissa den men om dom har sett den så brukar dom säga aha ja just det den är faktiskt väldigt bra och det är… trumvirvel…

Addams Family Values.

Det vill säga den andra av Sonnenfelds Addams-filmer, den med Joan Cusacks fantastiska performance. SÅ BRA FILM!! Christine Baranski är också toppen och Mercedes McNab väldigt rolig. Visst, Carolyn Jones är en oersättling Morticia men pacingen, timingen, gagsen, dialogen är så perfekt i denna bortglömda klassiker. Den första filmen… är också ganska kul även om den gör sig bättre som flipper <3

 

[Jocke]

Picassos Äventyr och Zoolander är mina absoluta favoriter. Romey & Michelle är god tvåa. Men jag tycker att många andra guldkorn nämnts ovan. Addams Family Values, Holy Grail, Bleka dödens Minut, Annchorman, Blades of Glory, Euro Trip, Måndag Hela Veckan (som är en av mina absoluta favoriter alla kategorier), Smala Susie och Napoleon Dynamiten är alla filmer som jag tänker på som fantastiskt roliga.

 

[Bifur]

A Fish Called Wanda

Hade glömt den! Den är ju super. Måste se om.

Bröderna Coen kan ibland vara väldigt humoristiska men av någon anledning ser dem inte som komedier i hjärnan.

 

[Henke]

Bröderna Coen kan ibland vara väldigt humoristiska men av någon anledning ser dem inte som komedier i hjärnan.

Exakt så! Jag tycker filmerna oftast är helt fantastiska (undantaget Big Lebowski som jag sett flera gånger men inte förstår) men det är få saker i dem som jag skrattar år. Tycker tex Oh Brother är en helt lysande film, men det enda jag minns som är riktigt roligt är scenen när protagonisterna hamnar på scen och helt oförstående blir bejublade över sången ”I am a man of constant sorrow” som de inte vet har blivit en hit under deras resa. Då skall tilläggas att jag inte gapskrattar åt detta, men det ger liksom en slags mix med inre glädje och samtidig insikt av perfektion som är svår att beskriva.

Håller förövrigt med om att A fish called Wanda är riktigt bra.

 

[2097]

Jag trodde jag inte såg så mycket filmer men jag har sett mer eller mindre alla som ni skriver om i den här tråden (fast jag behöver se om Picassos äventyr för den har jag bara ett svagt minne av). Håller med om att Smala Sussie & O Brother är bra! Och, ja jo trots att jag inte tyckte om Anchorman eller Elf eller nån annan Will Farrell–film så älskade jag Blades of Glory, har sett den många gånger.

Jag tycker det finns flera roliga saker i O Brother

Spoiler

När han säger "I'm a Dapper Dan man!" t.ex! Tycker inte det är jättekul när dom mindre smarta medfångarna ska toka sig, men, McGill generellt är rolig!

. Älska soundtracket <3

Men bröderna Coen har gjort världens näst sämsta film nånsin, remaken av The Ladykillers. Dom har gjort om det till en dålig version av Jönssonligan T_T

Jag kom på en till rolig film! Shaolinfotboll! Eller vad den nu heter på svenska!

Måndag hela veckan tycker jag är en intressant film, ser den ofta och kan också rekommendera boken "How to write Groundhog Day"… men inte så rolig, iaf för mig. För mig är den mer zen. Tycker den är intressant. Som Bifur och Henke skriver om Coen. Typ som Fyra Nyanser Av Brunt, fantastisk film men… ingen komedi…?

Hör ni, finns det inga tecknade filmer som är roliga? Finns ju gott om kortfilmer och tv-serier i det mediet som är väldigt kul, men vad sägs om långfilmer? (Jag tycker the Incredibles är den allra sämsta filmen nånsin så därför kom jag att tänka på tecknat!)

Jag tycker det är svårt att hitta roliga filmer. Att jag bara kommer på fem stycken… åh här är en till: Booksmart som kom nu nyligen!

Min humor är nog annars mer åt Carl Barks–hållet. När dom använder fiskar som pengar typ. Serietidningar och böcker, där kommer jag på hur mycket som helst som är roligt. Kanske är det så att min timing är lite trasig? Men när jag läser så kan min hjärna sätta sin egen timing…? Fast oftare är det att jag är en sån självgod goody two shoes att jag sitter och tänker "nej men det där var väl inte roligt, det var ju lyteskomik/skadeglädje/grabbigt" osv osv. Och sen skäms jag för att jag är så neggo och en sån killjoy.

Tycker om den här tråden! Det vanliga när det kommer "Vilken är bästa X" är att man får hundra svar som svarar på OP men som inte läser varandras inlägg eller engagerar varandra men här har vi ju faktiskt det vilket gör mig varm om hjärtat!

 

[2097]

Vad är egentligen humor… jag kan ibland tycka kompentens är något jag ser för lite av i media. När allt, hur Rube Goldbergskt det än är ihopsatt, verkligen bara klaffar. Perfekt timing osv.

 

[Mogger]

Exakt så! Jag tycker filmerna oftast är helt fantastiska (undantaget Big Lebowski som jag sett flera gånger men inte förstår) men det är få saker i dem som jag skrattar år. Tycker tex Oh Brother är en helt lysande film, men det enda jag minns som är riktigt roligt är scenen när protagonisterna hamnar på scen och helt oförstående blir bejublade över sången ”I am a man of constant sorrow” som de inte vet har blivit en hit under deras resa. Då skall tilläggas att jag inte gapskrattar åt detta, men det ger liksom en slags mix med inre glädje och samtidig insikt av perfektion som är svår att beskriva.

Kan nog egentligen tycka att bra komedier inte behöver vara så där haha!-roliga. Det räcker ofta med att de är finurliga, surrealistiska, lite överdrivna och överlag lagom roliga. fargo är ett bra exempel. Hela premissen är fantastisk (och har ni inte sett TV-serien så gör det för den är sjukt bra), men är det en komedi? Kanske inte är så viktigt egentligen. Big Lebowski är däremot helt klart en komedi. The Dude är en jäkligt skön karikatyr omgiven av galna sidekicks, antagonister och förbipasserande.

Tror f.ö att det är därför Marvelhumorn funkar bra för mig. Det är alldeles uppenbart inga komedier men de tas inte på så stort allvar. I början var det bara Iron Man som var skönt sarkastisk och arrogant, men med tiden blev t.o.m Tor rätt kul (skrattade rejält åt Korg i Ragnarok). Plus att det ger DC en rasion detre som Dark Superhero Stories

Edit: Hålelr med 2097 ovan. Timing är så sjukt viktig. En bra scen kan hänga på den där extra halvasekunden av tystnad.

 

[Henke]

Jag trodde jag inte såg så mycket filmer men jag har sett mer eller mindre alla som ni skriver om i den här tråden (fast jag behöver se om Picassos äventyr för den har jag bara ett svagt minne av). Håller med om att Smala Sussie & O Brother är bra! Och, ja jo trots att jag inte tyckte om Anchorman eller Elf eller nån annan Will Farrell–film så älskade jag Blades of Glory, har sett den många gånger.

För mig är det samma med Will Farrel. Klarar inte riktigt av hans fjanthumor, men mitt undantag heter "Stranger than Fiction" för den filmen tycker jag är lysande (oklart om det beror på hans skådespelarprestation). Känner att det är nästan exakt på samma sätt med Jim Carrey. De flesta av hans filmer går bort för mig, med undantag för Truman Show och Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Även där är berättelsen lysande vilket gör det oklart om det handlar om skådespelarprestation, men filmerna är lysande.

Älska soundtracket <3

Helt fantastiskt bra!

Men bröderna Coen har gjort världens näst sämsta film nånsin, remaken av The Ladykillers. Dom har gjort om det till en dålig version av Jönssonligan T_T

Vägrar se den utifrån alla dåliga betyg, men originalet med Alex Guinness och Peter Sellers är däremot riktigt bra.

Måndag hela veckan tycker jag är en intressant film, ser den ofta och kan också rekommendera boken "How to write Groundhog Day"… men inte så rolig, iaf för mig. För mig är den mer zen. Tycker den är intressant. Som Bifur och Henke skriver om Coen. Typ som Fyra Nyanser Av Brunt, fantastisk film men… ingen komedi…?

Kan delvis hålla med, men det finns också ett montage där protagonisten försöker ta livet av sig på olika sätt som jag tyckte var väldigt roligt.

Hör ni, finns det inga tecknade filmer som är roliga? Finns ju gott om kortfilmer och tv-serier i det mediet som är väldigt kul, men vad sägs om långfilmer? (Jag tycker the Incredibles är den allra sämsta filmen nånsin så därför kom jag att tänka på tecknat!)

Den animerade danska filmen "Terkel i knibe" såg jag rätt nyligen och tyckte den var väldigt rolig. Sen håller jag ju inte med om Incredibles, och 2:an hade faktiskt en sekvens som jag skrattade högt åt (Mr Incredible skall natta Jack-Jack för andra gången och är så trött så han somnar när han läser saga och Jack-Jack viftar till honom - troligtvis viss igenkänningsfaktor som överdrivs).

Egentligen handlar det för mig egentligen sällan om att en viss film är rolig hela tiden utan att vissa scener är roliga. Filmer som försöker vara roliga hela tiden är sällan. Det blir lite av typen Naked Gun, Hot Shots, Amazon women on the moon m.fl. Varje scen innehåller saker som skall vara roliga och även om jag gillade flera av dessa när de kom så har man "växt ur" den typen av rullande-bandet-humor.

 

[Henke]

fargo är ett bra exempel. Hela premissen är fantastisk (och har ni inte sett TV-serien så gör det för den är sjukt bra), men är det en komedi? Kanske inte är så viktigt egentligen.

Det här är intressant. Filmen Fargo tycker jag är en intressant och stämningsfull berättelse med skruvade karaktärer, men inte direkt något jag kommer ihåg som rolig (men nu var det iofs längesen jag såg den). TV-serien har jag bara sett klart första säsongen på men den tycker jag har många scener som är hysteriskt roliga (mycket tack vara Billy Bob Thorntons dialoger och handlingar). Det jag hittills sett av andra säsongen påminner däremot mer om Fargo-filmen. Mycket intressant och stämningsfullt, men iaf hittills inte så värst roligt. Jag valde medvetet att försöka hålla fokus och inte göra den här tråden även om TV-serier, men det kanske finns behov även av en sådan tråd för visst finns det mycket att säga även där...

Tror f.ö att det är därför Marvelhumorn funkar bra för mig. Det är alldeles uppenbart inga komedier men de tas inte på så stort allvar. I början var det bara Iron Man som var skönt sarkastisk och arrogant, men med tiden blev t.o.m Tor rätt kul (skrattade rejält åt Korg i Ragnarok). Plus att det ger DC en rasion detre som Dark Superhero Stories

För mig funkar det här inte alls. Av de få serietidningar jag läst om superhjältar så finns där sällan någon direkt comic-relief utan är genomgående ganska allvarliga. I motsvarande filmer finns det ganska mycket sådant. I vissa filmer (t.ex. Deadpool) i nästa varje stycke dialog. Kanske handlar det om att bredda tittarskaran eller att genomgående superhjälte-action skulle bli för jobbigt att ta in?