Re: Musikaliskt då?
--jag tror att Mekanurg menade att för den vanlige Herr Schmitt i Rostock så var DDR likt Nazityskland på många sett, och inte bara estetiskt.
Givetvis baserades inte DDR på rashat, och de höll inte på med brott mot mänskligheten i stor skala heller. Men å andra sidan hade de aldrig chansen till det heller, de släpptes inte lösa i ett världskrig.
Men för oss som hade möjligheten att besöka landet då det begav sig, eller, som jag, till och med få bo hemma hos vanliga östtyskar, så är likheterna stora. Samma kontroll (Stasi bestod i början till stor del av yrkesmän från Gestapo som bytt herre, ryssarna insåg snabbt potentialet), samma militarism, hat mot det annorlunda, samma indoktrinering av ungdomen (FDJ och Hitlerjugend var obehagligt lika, även om FDJ även inspirerats av sovjetiska pionjärer), samma paranoida bild av omvärlden, samma auktoritetstro och så vidare. Jag kan hålla på hur länge som helst.
Att resa på landsbygden i Östtyskland kändes som att vara med i en gammal krigsfilm, där man är nånstans i Nazi-ockuperade Europa.
Givetvis fanns det skillnader, som inget privat ägande i stor skala. Men för att citera Hitler: "Stalin har socialiserat fabrikerna. Det behöver inte vi göra, vi har socialiserat människorna."
När det gäller angreppskrig så var det bara terrorbalansen och amerikanska taktiska kärnvapen som höll dem tillbaka. Som de sovjetiska pansarofficerarna (som jag ofta träffade på krogen i Schwerin, DDR, där de var förlagda) brukade skåla: "Dunkerque på tre dagar"!
(De skulle ta norra Västyskland och vidare genom Holland och Belgien, östyskarnas mål var i första hand Danmark. Man (Sovjet) litade inte på att de skulle slåss fullt ut mot sina tyska bröder. Och JA, de övade för det, de hade stora styrkor och fartygstyper med möjlighet för amfibiska invasioner över hav. Inget de direkt behövde för att försvara DDR, liksom)
Slut på OT.
