Vilka publicationer till MERP är bäst?

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Nu när i princip allt finns att ladda ner på nätet så kan jag ju göra det och läsa dem själv. Men det finns så jäkla mycket, så för att spara lite tid så tänkte jag slänga ut frågan här. Vilka är bäst? Har kollat lite forum och många verkar gilla Mirkwood och Kin Strife. Har ni några andra favoriter? Min personliga är nog Palantiri Quest, även om man nog måste spela den med lite glimten i ögat. Om jag skulle få tillfälle att göra om den skulle jag låta Rpersonerna bli anlitade av misstag, till följd av någon slags mix-up. Eftersom det är sjukt löjligt att de skulle skicka iväg level 1 karaktärer att leta efter en försvunnen Palantir (men det är ändå nice att börja kampanjen med nya Rpersoner, för det är en lång kampanj, där man levlar rätt mycket. Blir mer episkt så tycker jag.


Parallellt kanske jag kan slänga ut frågan om vilket magiskt föremål som är det absolut töntigaste som ICE har kommit på att lägga in i någon bok? Läste igenom äventyret i 2nd edition regelboken och hela borgruinen där är full med fullständigt idiotiska magiska föremål, som jag har svårt att se att någon kunde hitta på på allvar ens 1983. Vad sägs om ett par magiska stövlar som springer iväg med bäraren åt öster en timme om dagen? Appropå att spela med magi i ME som ju diskuterats innan.

P.S. om det finns nån tråd för detta redan så länka så tar jag bort denna.
 
Last edited by a moderator:

Franz

Nin geed gali jirey geed loo ma galo
Joined
4 Dec 2010
Messages
6,911
Mina personliga favoriter är Bree and the Barrow Downs, Minas Tirith, Rivendell: The House of Elrond, Arnor och Ghosts of the Southern Anduin. Men detta med reservation för att jag inte läst alla moduler och det var ett tag sedan jag läste en del av dem.
 

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Mina personliga favoriter är Bree and the Barrow Downs, Minas Tirith, Rivendell: The House of Elrond, Arnor och Ghosts of the Southern Anduin. Men detta med reservation för att jag inte läst alla moduler och det var ett tag sedan jag läste en del av dem.
Nice! Arnor har jag och ska läsa men måste nog täcka över illustrationerna först :) Har du sett nåt fulare nånsin? Hur är det möjligt?
Ghosts of Southern Anduin hade jag på svenska och spelade men den har tyvärr kommit bort. Tror jag ska börja med å läsa Bri, den verkar lagom kort.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Jag har ett kluvet förhållande till MERP idag och har svårt att utan massa reservationer peka ut någon av dem som bra :oops: - det är för mycket jag tycker saknas och vill ändra på.

Det sagt tycker jag spelet är bäst när det går loss på beskriva regioner med flora, fauna, geografi, historia, kultur, befolkning och viktiga personer. Produkter som Arnor eller Lords of Middle Earth. Det är lustigt eftersom det är där spelet fläskar ut och justerar kanon mest och dessutom är det inget vidare som rollspelsstöd, men de är tidvis rätt trevlig läsning. Ska jag välja en får det bli Mount Gundabad eftersom jag hade (har) den svenska översättningen och kunde ta till mig den i en ålder när det betydde som mest.
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,298
Location
Umeå
Jag älskar SRR på ett sådär högst okritiskt sätt som bara ett barn kan. Var mitt första rollspel. Jag var väl åtta eller nio år. Hade spelat Mutant någon gång innan och jag förstod inte ett skvatt första året jag hade det i min ägo. Men sen växte det och jag fick välj inget födelsedagar och jular det mesta som kommit på svenska, Gundabad minns jag vart lite dyrare och jag hade inte råd med den förens jag egentligen hade slutat spela rollspel. Fortfarande är nog exempelscenen i tornet rätt mycket så dom jag vill att en sådan station ska spelas ut. Magi.

Av de svenska minns jag jag mörkmården såklart. Vi spelade några kortare kampanjer där folk smög in i Dol Guldur och skulle rädda någon vän, antagligen fudgeade jag tärning helvetiskt för vet inte hur en eller ens flera karaktärer på level ett skulle klara det annars. Men gillade mördmården, kanske mkt för kartan och det som Bifur nämner ovan att det var mycket om geografin, floran och faunan osv. Jag köpte norra mörkmården gör om året bara för att få med de delarna också. De som jag gillat på äldre dagar är nog Bree (försökte knipa den igår på Tradera men någon budade över, damn), Moria för ja varför inte, och Shire. Bland de svenska gillade jag nog samtliga, men Anduins vålnad och Mordors portar sticker ut i mitt minne. Minns inte varför dock.

Jag tror att spelet skapade rätt mycket vad som var Sagan om Ringen och Midgård i mitt huvud, något allt än episkt där berättelserna från böckerna mer blev legender i våra bakhuvudet än något att sträva efter. Bilderna och omslagen och kanske också att vi ständigt spelade rätt låg level och folk dog som flugor spelade såklart roll. Skulle lätt spela SRR idag och då bara låta det räcka med "jag ska färdas från x till y pga z" och låta det räcka. Alternativt skulle jag helt enkelt konvertera örter och växter till Burning Wheel och köra med det, där klickar värld och regler i varandra som handen i handsken. Men i väntan på det läser jag just nu norra mörkmården och drömmer mig bort. :)
 
Last edited:

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Jag har ett kluvet förhållande till MERP idag och har svårt att utan massa reservationer peka ut någon av dem som bra :oops: - det är för mycket jag tycker saknas och vill ändra på.

Det sagt tycker jag spelet är bäst när det går loss på beskriva regioner med flora, fauna, geografi, historia, kultur, befolkning och viktiga personer. Produkter som Arnor eller Lords of Middle Earth. Det är lustigt eftersom det är där spelet fläskar ut och justerar kanon mest och dessutom är det inget vidare so
Jag älskar SRR på ett sådär högst okritiskt sätt som bara ett barn kan. Var mitt första rollspel. Jag var väl åtta eller nio år. Hade spelat Mutant någon gång innan och jag förstod inte ett skvatt första året jag hade det i min ägo. Men sen växte det och jag fick välj inget födelsedagar och jular det mesta som kommit på svenska, Gundabad minns jag vart lite dyrare och jag hade inte råd med den förens jag egentligen hade slutat spela rollspel. Fortfarande är nog exempelscenen i tornet rätt mycket så dom jag vill att en sådan station ska spelas ut. Magi.

Av de svenska minns jag jag mörkmården såklart. Vi spelade några kortare kampanjer där folk smög in i Dol Guldur och skulle rädda någon vän, antagligen fudgeade jag tärning helvetiskt för vet inte hur en eller ens flera karaktärer på level ett skulle klara det annars. Men gillade mördmården, kanske mkt för kartan och det som Bifur nämner ovan att det var mycket om geografin, floran och faunan osv. Jag köpte norra mörkmården gör om året bara för att få med de delarna också. De som jag gillat på äldre dagar är nog Bree (försökte knipa den igår på Tradera men någon budade över, damn), Moria för ja varför inte, och Shire. Bland de svenska gillade jag nog samtliga, men Anduins vålnad och Mordors portar sticker ut i mitt minne. Minns inte varför dock.

Jag tror att spelet skapade rätt mycket vad som var Sagan om Ringen och Midgård i mitt huvud, något allt än episkt där berättelserna från böckerna mer blev legender i våra bakhuvudet än något att sträva efter. Bilderna och omslagen och kanske också att vi ständigt spelade rätt låg level och folk dog som flugor spelade såklart roll. Skulle lätt spela SRR idag och då bara låta det räcka med "jag ska färdas från x till y pga z" och låta det räcka. Alternativt skulle jag helt enkelt konvertera örter och växter till Burning Wheel och köra med det, för klickar värld och regler i varandra som handen i handsken. Men i väntan på det läser jag just nu norra mörkmården och drömmer mig bort. :)
m rollspelsstöd, men de är tidvis rätt trevlig läsning. Ska jag välja en får det bli Mount Gundabad eftersom jag hade (har) den svenska översättningen och kunde ta till mig den i en ålder när det betydde som mest.
Har Gundabad på svenska som jag aldrig läst. Annars känner jag igen mycket av det du säger. Äventyren är alldeles för svåra för det mesta. Moria har jag också, riktigt snygga illustrationer där! Tänkte försöka köra den i framtiden med lite Hero Quest-atteraljer. Plattor, figurer etc. Mörkmården, f.a. norra, har fått mycket goda recensioner i de (mycket få) forum jag hittat som handlar om detta. Jag känner tyvärr inte till de här nyare rollspelen i Midgård, men det låter intressant. Jag är dock rätt konservativt lagd, och gillar MERP. Ska mycket till för att jag ska byta regelsystem. Nu ångrar man bittert att man inte köpte allt när det fanns i butik.
 

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Jag har ett kluvet förhållande till MERP idag och har svårt att utan massa reservationer peka ut någon av dem som bra :oops: - det är för mycket jag tycker saknas och vill ändra på.

Det sagt tycker jag spelet är bäst när det går loss på beskriva regioner med flora, fauna, geografi, historia, kultur, befolkning och viktiga personer. Produkter som Arnor eller Lords of Middle Earth. Det är lustigt eftersom det är där spelet fläskar ut och justerar kanon mest och dessutom är det inget vidare som rollspelsstöd, men de är tidvis rätt trevlig läsning. Ska jag välja en får det bli Mount Gundabad eftersom jag hade (har) den svenska översättningen och kunde ta till mig den i en ålder när det betydde som mest.
Vad menar du med "inget vidare som rollspelsstöd"? Är det att äventyren (eller ska vi säga idéerna till äventyr?) är kassa i de böckerna? Vilket system föredrar du till Midgård och vad tycker du är sämst med MERP?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Vad menar du med "inget vidare som rollspelsstöd"? Är det att äventyren (eller ska vi säga idéerna till äventyr?) är kassa i de böckerna? Vilket system föredrar du till Midgård och vad tycker du är sämst med MERP?
Jag tänker främst på att de delarna har för mycket beskrivande text som jag som SL eller spelare inte kommer att ha någon användning av. Jag kan uppskatta att läsa om hur spelet tänkte sig de nio nazgulernas bakgrund, eller politiken i Cardolan på 1600-talet för att jag gillar världsbygget, men jag tänker att det inte har så mycket värde på spelbordet i slutändan. Det blir nästan en litterär läsning. (Inget fel i det, som sagt minns jag det som trevligt.)

Sen ja, jag tycker att äventyrsidéerna är alldeles för outvecklade, närmast skissartade, vilket gör att den gedigna bakgrunden ibland nästan känns bortkastad för mig som konsument. Jaha, ska jag ändå göra allt själv nu?

(Sen är det här en fråga om synen på färdiga äventyr där man kan tycka olika. Jag anser att bra äventyr som svarar på de frågor SL behöver på ett överskådligt vis är något ganska jobbigt att konstruera. Det kan vara väldigt kul att göra det själv men om jag köper produkten då ska den vara färdig. Det knepiga är ju inte att komma på en cool setting och ett gäng SLP - det är att få till tidslinjer, sammanhang, vad gör SLP A och RPna gör si eller så.)

Jag har inte spelat något annat Midgårdssystem än MERP, fast det var för 20 år sedan, men jag har läst The One Ring och tycker det gör ett bättre jobb att hitta utrymme för äventyr inom kanon men också i att fånga böckernas teman och stämning i regler. Det har även bättre äventyr, rent handfast. Hoppas kunna få det spelat i en hyfsat nära framtid men väntar nog in 2nd edition innan jag köper på mig det.

Sämst med MERP? Magisystemet, tveklöst. Annars tycker jag grundmekaniken är ok, speciellt för strid, men att den differentierade skalan som finns där inte går igen i övrigt, vilket gör det för svårt att lyckas vanliga saker som att klättra m.m. på låg level. (Eller den finns på sätt och vis för rörliga manöver, jag vet, men jag saknar motsvarade för alla andra färdigheter, liksom riktlinjer om hur de ska användas.) XP-räknandet i levelsystemet är också för krångligt för mig. Men jag skulle nog kunna tänka mig att använda MERP igen och har lekt med tanken som rent nostalgiprojekt - bort med magin och de magiska yrkena, in med några alternativ, en rejäl hop nivåer att fördela på skills och kanske inga levels (utan xp per äventyr istället, som kan växlas in mot nya färdighetsnivåer eller så).
 
Last edited:

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,637
Location
En mälarö
Jag har långt från läst alla och har dessutom nästan bara läst de som översattes till svenska av Ä-spel. Sedan får man även ta i beaktande att det var många år sedan jag läste dem men jag vill minnas att Anduins vålnad (Ghosts of the Southern Anduin) var den jag gillade bäst.
 

lupmet

Swordsman
Joined
19 Feb 2014
Messages
736
Location
Göborg
Jag har bläddrat i ett flertal av modulerna och jag tycker att intrycket är väldigt blandat. Det verkar som om de gjorde 70 % av arbetet till 70 %. Ungefär 70 % av geografin är beskriven, ungefär 70 % av politiken är beskriven, ungefär 70 % av områdets befolkning är beskriven, ...

De är inte riktiga bakgrundsmoduler, de är för tunna för det, de är inte heller äventyrsmoduler, äventyren är för svåra eller för korta för det... Jag tror att det är ett enormt arbete att beskriva ett område ingående och det var helt enkelt för mycket arbete per modul och för många områden/moduler för att de skulle mäkta med att dra projektet i hamn. Jag gissar det finns en anledning till att The One Ring har hållit sig så begränsat och de områden de beskriver är ganska schematiskt beskrivna. ICE ger å ena sidan mycket information men om du inte gillar anslaget står du på bar backe.

I och med att att jag har tänkt använda Tharbard till min EDD-kampanj för att beskriva Fristaden i Zorakin har jag läst stora delar av den och den är rätt bra. I vanlig ord skall nog äventyren mer ses som inspiration än färdiga äventyr, men det finns tillräckligt med material i modulen för att en skall gå att använda som bakgrundsmodul för SL.

Om jag skulle spelleda något i Midgård, vilket jag gärna vill, skulle jag nog ta TOR-reglerna (även om jag kan övertalas till RM2/MERP/SRR eftersom det är ett av mina favoritsystem) och använda de moduler som finns som bakgrundsmaterial och inspiration men hitta på mycket själv.

Om de skall ut och resa en del tror jag att North-Western Middle-Earth Gazetter kan vara bra hjälp, den går igenom kartruta för kartruta och beskriver vad som finns där (tyvärr fanns det inget index kartruta till vad som fanns där så jag satte mig och ställde samman en sådan, aldrig använd... 😏).

Vissa av ICEs kartor är helt fantastiska (de urvattnade färgerna är helt underbara!), andra inte fullt så bra, det jag har mest problem med är deras "världskarta" i färg. Den är välgjord men nästan inga platser är utmärkta, de är väldigt inkonsekventa med vilka platser som märkts ut.
 

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Jag tänker främst på att de delarna har för mycket beskrivande text som jag som SL eller spelare inte kommer att ha någon användning av. Jag kan uppskatta att läsa om hur spelet tänkte sig de nio nazgulernas bakgrund, eller politiken i Cardolan på 1600-talet för att jag gillar världsbygget, men jag tänker att det inte har så mycket värde på spelbordet i slutändan. Det blir nästan en litterär läsning. (Inget fel i det, som sagt minns jag det som trevligt.)

Sen ja, jag tycker att äventyrsidéerna är alldeles för outvecklade, närmast skissartade, vilket gör att den gedigna bakgrunden ibland nästan känns bortkastad för mig som konsument. Jaha, ska jag ändå göra allt själv nu?

(Sen är det här en fråga om synen på färdiga äventyr där man kan tycka olika. Jag anser att bra äventyr som svarar på de frågor SL behöver på ett överskådligt vis är något ganska jobbigt att konstruera. Det kan vara väldigt kul att göra det själv men om jag köper produkten då ska den vara färdig. Det knepiga är ju inte att komma på en cool setting och ett gäng SLP - det är att få till tidslinjer, sammanhang, vad gör SLP A och RPna gör si eller så.)

Jag har inte spelat något annat Midgårdssystem än MERP, fast det var för 20 år sedan, men jag har läst The One Ring och tycker det gör ett bättre jobb att hitta utrymme för äventyr inom kanon men också i att fånga böckernas teman och stämning i regler. Det har även bättre äventyr, rent handfast. Hoppas kunna få det spelat i en hyfsat nära framtid men väntar nog in 2nd edition innan jag köper på mig det.

Sämst med MERP? Magisystemet, tveklöst. Annars tycker jag grundmekaniken är ok, speciellt för strid, men att den differentierade skalan som finns där inte går igen i övrigt, vilket gör det för svårt att lyckas vanliga saker som att klättra m.m. på låg level. (Eller den finns på sätt och vis för rörliga manöver, jag vet, men jag saknar motsvarade för alla andra färdigheter, liksom riktlinjer om hur de ska användas.) XP-räknandet i levelsystemet är också för krångligt för mig. Men jag skulle nog kunna tänka mig att använda MERP igen och har lekt med tanken som rent nostalgiprojekt - bort med magin och de magiska yrkena, in med några alternativ, en rejäl hop nivåer att fördela på skills och kanske inga levels (utan xp per äventyr istället, som kan växlas in mot nya färdighetsnivåer eller så).
A jag håller med dig att det är väldigt tunna och för det mesta dåliga idéer till äventyr i t.ex. Arnor. Men som sourcebook funkar det ju. Men jag hade gärna sett bättre äventyr just för att jag har svårt att komma på bra själv. Får kika på något äventyr från The One Ring då, det kanske går att sno plotten å spela med MERP? Personligen har jag inget emot magisystemet, jag gillar vissa spell-lists, inte minst de för rangers. Tänker att man kan begränsa och göra om de spells som man inte tycker om (om det inte är typ alla, då är det såklart lättare att byta system) Men som sagt, OMG va knäppa grejer de la in som magiska föremål! En rustning som en gång om dagen krymper och ger bäraren en "E" kross-skada?! Wtf?

Håller med om xp systemet med, det är en god tanke, men ska man verkligen använda det så förvandlas lätt spelmötet till en torr räkneexercis. Och uppdelningen mellan rörlig manöver och fast manöver eller vad det heter (static), är ganska stel, plus att det är alldeles för svårt att lyckas med något som är svårare än "rutin" för låg - level karaktärer. Funderar på att göra om den tabellen lite faktiskt.

Jag föreställer mig magiska föremål som de beskrivs i böckerna, extremt bra förtrollade grejer tillverkad av mäktiga loremasters som besatt en massa ancient knowledge som de ärvt i generationer och som slutligen kom från gudarna och de första alverna. Har svårt att se någon mäktig magiker som tänker hm..vad ska jag göra nu? Jag vet! Jag gör en rustning som är skitbra fram tills den inte är skitbra längre, utan skadar bäraren. Det blir ett grym legacy att plöja ner halva min själ och all min tid i de närmaste åren! Suck...
 
Last edited by a moderator:

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Jag har bläddrat i ett flertal av modulerna och jag tycker att intrycket är väldigt blandat. Det verkar som om de gjorde 70 % av arbetet till 70 %. Ungefär 70 % av geografin är beskriven, ungefär 70 % av politiken är beskriven, ungefär 70 % av områdets befolkning är beskriven, ...

De är inte riktiga bakgrundsmoduler, de är för tunna för det, de är inte heller äventyrsmoduler, äventyren är för svåra eller för korta för det... Jag tror att det är ett enormt arbete att beskriva ett område ingående och det var helt enkelt för mycket arbete per modul och för många områden/moduler för att de skulle mäkta med att dra projektet i hamn. Jag gissar det finns en anledning till att The One Ring har hållit sig så begränsat och de områden de beskriver är ganska schematiskt beskrivna. ICE ger å ena sidan mycket information men om du inte gillar anslaget står du på bar backe.

I och med att att jag har tänkt använda Tharbard till min EDD-kampanj för att beskriva Fristaden i Zorakin har jag läst stora delar av den och den är rätt bra. I vanlig ord skall nog äventyren mer ses som inspiration än färdiga äventyr, men det finns tillräckligt med material i modulen för att en skall gå att använda som bakgrundsmodul för SL.

Om jag skulle spelleda något i Midgård, vilket jag gärna vill, skulle jag nog ta TOR-reglerna (även om jag kan övertalas till RM2/MERP/SRR eftersom det är ett av mina favoritsystem) och använda de moduler som finns som bakgrundsmaterial och inspiration men hitta på mycket själv.

Om de skall ut och resa en del tror jag att North-Western Middle-Earth Gazetter kan vara bra hjälp, den går igenom kartruta för kartruta och beskriver vad som finns där (tyvärr fanns det inget index kartruta till vad som fanns där så jag satte mig och ställde samman en sådan, aldrig använd... 😏).

Vissa av ICEs kartor är helt fantastiska (de urvattnade färgerna är helt underbara!), andra inte fullt så bra, det jag har mest problem med är deras "världskarta" i färg. Den är välgjord men nästan inga platser är utmärkta, de är väldigt inkonsekventa med vilka platser som märkts ut.
Yes, kartorna är kanon! Jag laddar ner alla gamla publikationer bara för kartornas skull! Ska såklart även försöka läsa en del av dem. Men ibland räcker det nästan med snygga kartor och illustrationer så kan man hitta på resten själv :)
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Får kika på något äventyr från The One Ring då, det kanske går att sno plotten å spela med MERP?
Det gör det säkert. Sen är ju ToR-settingen perioden efter Smaugs död så äventyren är ju knutna till den perioden.
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,451
Location
Malmö
Jag älskar SRR på ett sådär högst okritiskt sätt som bara ett barn kan. Var mitt första rollspel. Jag var väl åtta eller nio år. Hade spelat Mutant någon gång innan och jag förstod inte ett skvatt första året jag hade det i min ägo. Men sen växte det och jag fick välj inget födelsedagar och jular det mesta som kommit på svenska, Gundabad minns jag vart lite dyrare och jag hade inte råd med den förens jag egentligen hade slutat spela rollspel. Fortfarande är nog exempelscenen i tornet rätt mycket så dom jag vill att en sådan station ska spelas ut. Magi.

Av de svenska minns jag jag mörkmården såklart. Vi spelade några kortare kampanjer där folk smög in i Dol Guldur och skulle rädda någon vän, antagligen fudgeade jag tärning helvetiskt för vet inte hur en eller ens flera karaktärer på level ett skulle klara det annars. Men gillade mördmården, kanske mkt för kartan och det som Bifur nämner ovan att det var mycket om geografin, floran och faunan osv. Jag köpte norra mörkmården gör om året bara för att få med de delarna också. De som jag gillat på äldre dagar är nog Bree (försökte knipa den igår på Tradera men någon budade över, damn), Moria för ja varför inte, och Shire. Bland de svenska gillade jag nog samtliga, men Anduins vålnad och Mordors portar sticker ut i mitt minne. Minns inte varför dock.

Jag tror att spelet skapade rätt mycket vad som var Sagan om Ringen och Midgård i mitt huvud, något allt än episkt där berättelserna från böckerna mer blev legender i våra bakhuvudet än något att sträva efter. Bilderna och omslagen och kanske också att vi ständigt spelade rätt låg level och folk dog som flugor spelade såklart roll. Skulle lätt spela SRR idag och då bara låta det räcka med "jag ska färdas från x till y pga z" och låta det räcka. Alternativt skulle jag helt enkelt konvertera örter och växter till Burning Wheel och köra med det, där klickar värld och regler i varandra som handen i handsken. Men i väntan på det läser jag just nu norra mörkmården och drömmer mig bort. :)
Jag har samma känsla för SRR som du, och den där tornscenen har jag läst säkert 100 ggr. Jag gillade Gundabad och den där Harad Modulen när det begav sig

PS:
För övrigt anser jag att One ring är ett mycket bättre spel
 

lupmet

Swordsman
Joined
19 Feb 2014
Messages
736
Location
Göborg
Får kika på något äventyr från The One Ring då, det kanske går att sno plotten å spela med MERP?
Enlig vår SL var de otrolig välskrivna med in översikt i början, enkelt förklarad intrig och välbeskrivna steg. Tyvärr var det en hel del prep för fienders data var utspridd ("hmm, de möter en budbärare ifrån Lugbúrz" --> slå upp värden i regelboken --> notera att denne har ett vapen --> bläddra till vapentabellen). Om SL inte är förberedd kan ett slumpmöte snart pausa spelet i 5-10 minuter medan SL slår i böckerna.

Äventyren är för det mesta riktigt bra, men de har en stark tendens att vara enligt mallen "res till P av orsak A, på vägen råka ut för H, väl framme strid emot B eller ha ett möte med V". P, A, H, B/V varieras mellan äventyren. Däremot är de skrivna av folk som verkligen kan Tolkiens värld och har tagit minsta antydan i en bisats i en mening och förvandlat det till en viktig ingrediens i ett äventyr. Till exempel, borgmästaren av Sjöstad som stack med en stor mängd pengar, vart tog han vägen egentligen? I ett av äventyren kan man möta på resterna av hans skatt och och hans spöke.

Totalt sett ger det en underbar närvaro och koppling till böckerna, något jag tycker ofta saknas i ICEs moduler till SRR.
 

Bandobras_Took

Veteran
Joined
4 Dec 2020
Messages
77
Enlig vår SL var de otrolig välskrivna med in översikt i början, enkelt förklarad intrig och välbeskrivna steg. Tyvärr var det en hel del prep för fienders data var utspridd ("hmm, de möter en budbärare ifrån Lugbúrz" --> slå upp värden i regelboken --> notera att denne har ett vapen --> bläddra till vapentabellen). Om SL inte är förberedd kan ett slumpmöte snart pausa spelet i 5-10 minuter medan SL slår i böckerna.

Äventyren är för det mesta riktigt bra, men de har en stark tendens att vara enligt mallen "res till P av orsak A, på vägen råka ut för H, väl framme strid emot B eller ha ett möte med V". P, A, H, B/V varieras mellan äventyren. Däremot är de skrivna av folk som verkligen kan Tolkiens värld och har tagit minsta antydan i en bisats i en mening och förvandlat det till en viktig ingrediens i ett äventyr. Till exempel, borgmästaren av Sjöstad som stack med en stor mängd pengar, vart tog han vägen egentligen? I ett av äventyren kan man möta på resterna av hans skatt och och hans spöke.

Totalt sett ger det en underbar närvaro och koppling till böckerna, något jag tycker ofta saknas i ICEs moduler till SRR.
Får kika på något äventyr till ToR då. Har nu samlat ihop allt som någonsin släppts till MERP och återkommer med recensioner framöver🙂
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Får kika på något äventyr till ToR då. Har nu samlat ihop allt som någonsin släppts till MERP och återkommer med recensioner framöver🙂
The Darkening of Mirkwood verkar allmänt anses som den bästa - fast jag har inte läst den själv.
 
Top