Tal
Jag tänkte för mig själv att idag så får det räcka, även om Irenicus och Sephiroth fortfarande ligger på delad förstaplats så får jag hålla min avslutning idag..
Men ser man ¨på, då hade Sephiroth dragit ifrån. Om Irenicus kommer ikapp igen så får väl någon annan skriva om honom, för som jag brukar säga.. Im not an Irenicus man.
Sephiroth, däremot.
Sephiroth är mörk, stilig, och fullkomligt hänsynslös, samtidigt som han kan håna hjälten i sin överlägsenhet. Han vill till och med få oändlig makt. Klassiska skurkingredienser, men det blir ändå inte klyschigt. Men Final Fantasy överhuvudtaget, iallafall del sex och sju, träffar mig på väldigt enkla medel. Det är inga komplicerade dialoger, och karaktärerna är inte så komplicerade vid första anblicken. Ändåså känner jag djupt för spelen, och Sephiroth är inget undantag.
Sephiroth har intressanta relationer till hjälten och till den där andra onda saken, och det gör honom till en riktig person i en berättelse, och inte en hög siffror att slå ihjäl. Allra sista fighten är en sorts yttring av detta.
Han dyker också upp tidigt i spelet och man lär känna honom allteftersom. Det är bra, skurkar som bara dyker upp utan att man får lära känna dom suger.. Med Bestar som Cyberdemon till exempel är det ju lite annorlunda, där är det omgivningen som har gjort presentationen, men i slutändan föredrar jag ändå skurkarna man hatar.
Och så gör han The Unspeakable inom datorspel. Jävligt snyggt också.