Nekromanti Vilken är din favorit rollperson?

Riddaren

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
2,944
Location
Vintergatan, Universum
Detta är alltid kul att veta :)

Får ta den från vilket rollspel som helst, men skulle gärna se denne från något svenskt rollspel, då det är större chans att flera känner till det.

Min är en person som jag nu inte minns namnet på... Men han var en Riddare till Eon, väldigt bra fysiskt byggd, lågadel (=Baron), starkt troende, men hade den egenheten att han hade svår fobi mot blod :)

Ganska kul, men lite tufft när han bidde skadad så att blodet började rinna, visserligen inträffade ju samma dilemma när han skadade motståndaren :)...

Riddaren


Det enda sättet att vinna en diskussion är att undvika den.
Dale Carnegie
 
Joined
3 Oct 2000
Messages
1,413
Location
Alingsås
Min var också riddare till EON (consaber) och var medlem i sankt eboths orden. När han blivit slp så skulle vår spelgrupp vara med i svärdspelen i hadarlon för att ta reda på vem som var bäst. Vi valde med min slp för skoj skull och det visade sig att han vann! Nu är han hertigen av uriens efter att hans fader dött. Synnerligen skoj utveckling.

"I begynnelsen skapade människan Gud"
 

SirDr

Veteran
Joined
18 May 2000
Messages
147
Location
Växjö
Barden Ermalius från DoD
Han var en ricktig fegis.. nästan värre än ankor..
dålig hand med kvinnor oxså.. visst kom han långt med dem.. men så fort det blev snack om något bestående... backade han lixsom ut.. ibland genom fönster.. han var en av nyckelperssonerna i en slottsintrig.. då han var den ende som kunde handskas med adelsdamerna och deras ränker.. men oturligt nog förutsåg han inte drottningens plan.. och blev lönnmördad..

For the Emperor!!!
-Los Templarios Negro
 

Attack-Bosse

Veteran
Joined
27 Nov 2000
Messages
50
Location
Göteborg
Min gamla halvorch gladiator till DOD, var ytterst finkänslig, påstod sig själv vara en halvalvisk lönnmördare. Favorit på grund av det snöpliga slutet på hans liv, efter att själv heroiskt burit ut alla sina kompanjoner till säkerhet en efter en från en fiendeborg, skulle han skalla våran störande guide, men han fumlade och skallade ett träd, varefter han svimmade och hela gruppen förblödde.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,402
Location
Lund
Har 2 favoriter. Dels är det en dvärg som har hängt med ett BRA tag... sen så har vi en 7:e gernerations brujha som är hyfsat hård...

[color:purple]Alea Jacta Est !</font color=purple>
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Larlana, alvbimbo i WFRP.
Jag hade extrem tur med tärningarna när vi gjorde henne, så hon blev rent koboldiskt nietzschiansk - var äckligt snabb, kunde ta stryk som en ogre, var groteskt pricksäker och gav skada som en artilleripjäs med sina pilar. Hon var gängets med råge tyngsta stridsmaskin... men det fattade hon aldrig själv, utan tyckte att pöjkarna i gänget borde ta hand om såna där farligheter och inte en vän mö som hon.
Tack vare en SL med sjuk humor hade hon också en enorm förmåga att råka i pinsamma situationer; vissa bör inte beskrivas offentligt, men en favoritscen är när hon lyckades kliva in i den ruffigaste tavernan i Middenheim endast iförd en handduk.

--
Åke
 

Honken

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
906
Location
Umeå
Min roligaste rollsperson var en halvlängdskvinna i spelet Warhammer Fantasy Roleplaying. Hon hade inga som helst stridsfärdigheter. Det enda hon egentligen var bra på var att vara jobbig. Hon var dessutom en notorisk lögnare.

/Honken!
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Knepig fråga...

Min gamla favorit, ljusalvflickan Missne (hon med FV 5 i Kast med Ölkrus som enda offensiva färdighet) håller just nu på att köras om av lady Kalia Alexander, dotter till baron Naleyev Alexander och jedi padawan. Det som gör henne så härlig är just hennes obändliga pliktkänsla gentemot sitt adelshus, vilket har resulterat i en mysig intressekonflikt. Jedi-orden vill att hon ska fullfölja sin träning och bli jedi-riddare. Huset Alexander tycker att en jedi i familjen är ju bra att ha av politiska och militära skäl. Lady Kalia själv har slutligen börjat tvivla på jedi-orden och anser att orden numera bara är ett luftslott som slår mer vakt om sitt inflytande än sin faktiska uppgift i galaxen.

Ett par veckor till så är nog Missne omkörd.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

EventHorizon

Warrior
Joined
7 Dec 2000
Messages
223
Location
Stockholm
Min gamla stavmagiker till DoD. En sniken liten dvärg som bara brydde sig om sin forskning och mäktiga, imponerande byggnationer (heslt under jord). Han var ganska kass i början (typ blodregn 5 och några andra besvärjelser) men blev GRYM efter alla kampanjer han var med i. Han har en liten demon som familliaris (den fick han under ett äventyr). Demonen sitter oftast i kåpan på dvärgens mantel och skriker obseniteter till omvärlden. Demonen har inga direkta färdigheter förutom att irritera sin omgivning.

Den andra av mina favvo rollpersoner är animisten/utbyggdsjägaren Gandril. En skogsalv som jag spelade med i flera år. Han blev helt amazing på att skjuta pilbåge kommer jag ihåg. Dessutom kom han över svärden Nabakos och Glim om ni kommer ihåg dem från gamla DoD rollspel. Ahhhh! Jag får nästan tårar i ögonen när jag tänker på Gandril. :gremsmile:

Fly me to the moon and let me play among the stars
 

Micke H

Veteran
Joined
7 Oct 2000
Messages
132
Location
Uddevalla
Måste vara min gamla polisspanare i Kult, Tchao-Li Yano.
Han är en japansk invandrare (spelar i New York) som mår ganska psykiskt dåligt. Har hängt med sen 1995, och han gjordes ursprungligen som en riktig kobold-rollperson, dvs 15 i Pistol, 16 i Automatvapen m.m. Han har fått jobba riktigt hårt för att få upp färdighterna Leta och Första hjälpen, eftersom jag inte brydde mig om att spendera poäng på dom i början... När jag tänker efter var han nog min näst första Kult-rollperson. En riktig mördarmaskin med svärd oxå (runt 18 i Kendo), men totalt hjälplös utan svärden (5 i Slåss utan vapen).
Spelar nästan aldrig med honom längre, mest för att jag inte vill se honom dö! :)

/Micke
http://www.noctum.da.ru
 

Kalil

Swordsman
Joined
13 Oct 2000
Messages
448
Location
Malmö
Min blodfattige deckarförfattare till Chock (av alla spel!) han hade ett gäng obsent bra attribut (precision och iakttagelseförmåga heter dom tror jag) och en del rejäla svagheter (styrka och någon till). Med tiden ansamlade han massor av IP och blev en av SAVEs ledande experter på många områden (rättsmedicin, kulturkänndom, ockultism etc etc). Han växte så småningom ur skorna som vanlig investigator och fick ta en slags mentorroll för nya RP.

Störtskön kille. Som dessutom hade ohyggligt tur vid ett flertal tillfällen.

/Kalil
 

Vaun Vuriche

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
327
Location
Göteborg
Re: Halvorch-Gladiatorn/Halvalvs-Lönnmördaren Ja!

Hahaha!

Ja han var verkligen en plåga! Och den händelsen var verkligen en av de roligare! Annars gillar jag din riktiga lönnmördare som spenderade alla sina pengar på ett par diamant-belagda stövlar för att sen slänga dem i ett eldhav. Ej att förglömmas att du fick ihjäl en drake med honom också, fast resten av gruppen strök med förstås...

Själv har jag väl inte spelat sådär väldigt mycket, men min favorit är ju givetvis min, i princip, första rollperson till Drakar&Demoner som kom till liv någon gång år 1993. En Halvorch-Barbar som hette Kreïjl. Honom har jag å andra sidan verkligen spelat med. Han har slagits mot det mesta, räddat en alvisk ungmö, haft ett animerat skelett som bästa vän m.m, m.m... Att han var livrädd för magi och vägrade använda magiska vapen, men ändå aldrig flydde från en strid gjorde hans karriär lite svårare men men. Hans saga skulle egentligen tagit slut i strid mot 15 beridna riddare. Hans halvorchiska vän dödade 2 men blev sedan själv dödad. Kreïjl fick ihjäl alla utom ledaren som lyckades slå honom medvetslös, fast då fegade min SL ur och lät en gammal gubbe skjuta ihjäl riddaren bakifrån. Jaja...
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Hmm..

Gav mig en idé.. Om man förlorar sin älsklings-RP i en riktig heroisk strid men verkligen VERKLIGEN vill ha tillbaka honom så kanske han vaknar upp med minnesförlust någon annanstans.. Måste prova!


/Arvidos, Riddare av nätet
Beväpnad med mus och tangentbord
Ridderlig respekt och ideal
 

Eleas

Hero
Joined
31 May 2000
Messages
855
Location
Malmö
Eleas Domrynn, en ung utbygdsjägare med 17 i karisma och absolut utan någon erfarenhet av kvinnor. Han förstod aldrig varför flickorna skulle le sådär mot honom hela tiden... /images/icons/smile.gif Tyvärr spelade vi aldrig klart kampanjen, så jag flyttade Eleas till Duell och gjorde honom äldre (runt 25 år). Där hände ett flertal underhållande saker, bland annat blev han kär i en kvinna som bara var halvt mänsklig, samt drabbades av en otrevlig åldersförbannelse.

--
Björn

"Subtlety on ASVS is adding 'please' on the end of 'fuck you.'"
--Chuck Sonnenburg
 

Wille

Veteran
Joined
7 Dec 2000
Messages
147
Location
STHLM
Belrond Gråmantel. Alv som hängt med sedan 1983 och konverterats från gamla D&D till EDD.. Aningen för bra nu så den ligger på hyllan..

Wille

Allt du inte gillar kan du göra om!
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Min favorit

Lustigt nog så är alltid min senaste rollperson min favoritrollperson någonsin.. /images/icons/smile.gif Dom blir bara bättre och bättre..

Min nuvarande, och sålunda min favorit, är Kerogg Klo, stolt klobärande orch-veteran i en Ereb-Altor kampanj vi just börjat.. Den är rejält röjjig (alla är svartfolk) till skillnad från våra vanliga filosofiska utsvävningar (eller inte../images/icons/wink.gif)

Han är lite fredligare och tystare än dom andra, han är lite lätt deppig efter att hela hans fruktade kommandogrupp slaktades i ett alvbakhåll.. Fast några kanske fortfarande lever.. kanske..

Jag konverterade en egen modell åt honom också.. En WH-orch med tillagd hårfläta, gisselspjut (äcklig sak! /images/icons/smile.gif) och Rugnarks klo. (Sen har han en liten drakysh också som är mer än användbar. Drakysh = Ett slags minidubbelspjutdolk. Ni skulle sett när han smög in på en arena med den, ojojoj.. /images/icons/laugh.gif)

Fast hans plats kanske övertas av karaktär som är så ny att han bara är i skiss-stadiet.. En konstnärlig Västmark-karaktär som är lugn, tankspridd och inte kan låta bli att flirta. (Men han har svårt att bestämma sig om han är blyg eller orädd..)


/Arvidos, Riddare av nätet
Beväpnad med mus och tangentbord
Ridderlig respekt och ideal
 

Micke H

Veteran
Joined
7 Oct 2000
Messages
132
Location
Uddevalla
Rollpersoner som återuppstår

Gav mig en idé.. Om man förlorar sin älsklings-RP i en riktig heroisk strid men verkligen VERKLIGEN vill ha tillbaka honom så kanske han vaknar upp med minnesförlust någon annanstans.. Måste prova!

Hände faktiskt mig en gång (förutom minnesförslusten). En av mina allra käraste rollpersoner, Patrick Creek (en f.d stridspilot till Kult) blev ihjälhuggen av 15 kultister som hade en otrolig tur med sina långa knivar. Han blev kastad i deras magiska eld som skulle användas för att frammana en demon eller dylikt. Det gick dock åt skogen för kultisterna och deras ritual gick inte riktigt som dom tänkt sig, resultatet blev en stor explosion (tack vare andra rollpersoner).

Mycket förvirrad vaknar han upp på ett slagfält, och vet inte riktigt vart han har hamnat (I Kult finns det ju alla möjliga sorters världar), men det visar sig att han är har hamnat i Tchad i Afrika, och han stapplar in mot närmaste stad. Eftersom han är mkt skadad tar han sig till ett sjukhus, men det visar sig att han inte har någon puls. Rollpersonen upptäcker sedan att han fastnat i något slags stadium mellan liv och död. Hans kropp är död och ruttnar sakta bort, och han är kraftigt försvagad... men kan fortfarande tänka klart...

Tyckte riktigt synd om rollpersonen, det hade nästan varit mer skonsamt för honom att få dö :)

Så vad tycks, är det acceptabelt att favoritrollpersoner återuppstår på sätt som det här, eller ska dom bara DÖÖÖÖ?

/Micke
http://www.noctum.da.ru
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Tja..

Det är DÅLIGT IMO att låta en RP dö när spelaren VERKLIGEN inte vill det.. Men mitt exempel vad inte något jag tänkte använda på rutin, bara någon gång som äventyrsuppslag.

Föresten så spelade vi ett skräckisäventyr från Runan som första äventyr till EON. Två RP gick upp för att undersöka en borg mitt i natten. Och då fanns det lite alla möjliga levande döda där, hehe! Iallafall trillade en av dom ner i en grav rakt på en zombie, men lyckades hacka honom. Den andra stack dit för att se hur det gick för honom och plötsligt stod det något bakom honom.. Urrrf slafs hack AAAAAA! /images/icons/laugh.gif

Sen så glömde den andra RP:n honom och bara stack.. Bra rollspel? Eh.. Nej. /images/icons/laugh.gif


Men men! Eftersom det var så fullt med läskig magi kring det här stället så kan spelarna räkna med att möta honom igen.. He He He.. /images/icons/cool.gif


/[color:red]Du övergav mig.. Betala priset! Dräp dom, slavar!</font color=red>
[color:blue]Braaaainnssss! Braaainnnnnssssssss!</font color=blue>

(Eller så blir det något mer subtilt, med den döde RP:n som en envåldshärskare över någon j-a håla.. Eller bägge delarna! Ännu bättre... RP:n ska få betala.. *Ondskefullt leende*
 

Oceanliner

Warrior
Joined
18 May 2000
Messages
273
Location
Jönköping
Limerk Connori

<F><U>Limerk Conori[/b]</U>

Alvisk målare och filosof med hemvisten Mundana i Eon.

Fullständigt namn: Limerk Connori sìol Dah´touin t´un Léarama t´an Alean t´an Toloch t´an Morollan

Bakgrund: Limerk är född i en liten by i norra Alarinn. Hans far är ledare för en av familjerna i klanen Dah´touin, fadern har utsett Limerk till sin efterföljare. Limerk växte upp i sin hemby tills han var "gammal nog" som hans mentor utryckte det. Sanningen var väl att han hade vägarna förbi. Limerk fick alltså i sin tidiga tonår lämna sin by för att följa med sin mentor på en rundresa i Alarinn och Consaber. Limerk lärde sig läsa och skriva men han fastnade för målning. När Limerks mentor ansåg sig ha lärt ut vad han kunnat gav han Limerk tillåtelse att resa hem om han ville. Väl hemma fick Limerk ett uppdrag som väntat på honom sedan han föddes...

Limerks uppdrag: Grunden till hans uppdrag eller gentjänst har sina rötter en si sådär 900 år tillbaks i tiden. Under den Alariska frigörelsen räddades familjen Connori av en annan familj inom klanen Dah´touin sedan dess har familjen stått skuld och nu är det alltså dags att återgälda tjänsten. Den fulla vidden av Limerks uppdrag känner han själv inte till. Han tror att hans uppdrag är att överlämna ett brev till motståndsrörelsen i Pereine, men i själva verket är det mer en så. Priori Cun-sabréann som arbetar för att hålla Alarinn självständigt genom att stödja Consaber har skickat ut Limerk för att bistå motståndsrörelsen vilket de tror att Limerk kommer att göra. Vad de inte vet är att draken Verdurakh har ett finger med i spelet...

(Se bifogad bild)

//Jonas
<A href="http://home.swipnet.se/circle "TITLE="Min hemsida"> http://home.swipnet.se/circle</A>

<P ID="edit"><FONT SIZE=-1><EM>Edited by Jonas on 2000-12-22 19:40.</EM></FONT></P>
 
Top