Den där katten igen
"Nämligen vad är observation?"
Ujujuj... den där är en knepig fråga. Just Köpenhamnstolkningen leder till vissa absurda resultat, som Erwin Schrödinger ville peka på med sin katt.
"Och dessa lyder ju också kvantmekaniska lagar, och kan inte finnas utan en observatör."
Och vips, så kommer Heisenberg in och rör till allting.
Observatören är en del av experimentet och påverkar det. Efter att vi har observerat något kan vi faktiskt inte vara det minsta säkra på det observerades egenskaper. Därmed kan vi heller inte vara säkra på att det ens existerar, varvid det snabbt ramlar ut ur existensen igen. Endast i det ögonblick som någonting observeras kan vi vara säkra på att det finns.
Och det är här som Schrödingers katt kommer in och säger "yeah, right!"
Och jo, jag vet att det finns experiment där man har bytt ut katten mot en partikel av något slag och man "kikar så försiktigt" att man inte påverkar experimentet "så mycket", och därigenom (och med en kasse vacker matematik) lyckats påvisa att katten faktiskt inte finns när lådan stängs. Personligen anser jag att de har missat poängen. Experimentet ska inte påverkas alls, och därmed kan man inte iaktta katten/partikeln alls, och det förtar hela meningen med experimentet.
Uppenbarligen finns det ju någonting i lådan som kollapsar till en död katt eller en levande katt när man öppnar lådan (fast jag gillar Pratchetts tredje alternativ - en jefligt förbannad katt vid namn Greebo). Sätter man en inspelningsmackapär i lådan och sedan tittar på inspelningen så upptäcker man att inspelningen är likadan vid varje tillfälle. Katten avlider klockan X (eller pissar lite i hörnet klockan Y, eller vad den nu gör), och den gör det varje gång man spelar upp inspelningen.
Detta leder till tre möjliga konsekvenser.
1) Medvetande behövs inte för att observera. Det räcker gott med att ett omedvetet något, till exempel ett ljuskänsligt chip i en videokamera, observerar. Eller för den delen en annan partikel i lådan. Eller katten själv (fast jag tvivlar på att katter inte är medvetna).
2) Om medvetande behövs för att observera, så kan observationen påverka verkligheten "retroaktivt". Vad vi observerar idag påverkar vad som hände igår. I så fall skulle den starka antropiska principen faktiskt fungera. Enda orsaken till att Universum finns och skapades för femton till tjugo miljarder år sedan är att vi observerar det idag. Absurt? Javisst, men inte mer än andra idéer som framförts här.
3) Huvudvärk. En oundviklig konsekvens av att fundera för mycket på de första två alternativen.
Det finns iofs en fjärde möjlighet, och det är den som Bosse Brottsling tar upp - allt är en illusion. Men det är lite meningslöst att tro att man pratar om illusionen av kvantmekanik med några andra illusioner via illusionen Internet, så den illusionen av en möjlighet bortser jag ifrån.
"Menar du att du verkligen läser ALLA inlägg på forumet, eller är jag speciell"
Tja, se det som en ren service. Genom att observera era inlägg här, och därmed indirekt observerar er, så säkerställer jag er existens. /images/icons/wink.gif
- Krille
<A HREF="
http://www.foxtail.nu" target="_new">
http://www.foxtail.nu</A>