Anarchclown
Swashbuckler
Problemet med settings gjorda till andra former av spel än rollspel är att de brukar ha helt annat fokus. I M:tG finns i princip ingen fokus alls på individer. Det är ändå individer man spelar. Varje serie är också en helt ny epok fast samma hjältar och skurkar återkommer. Det är egentligen samma problem som Old World hade. Det var mest spelbart när det gjordes till WHFRP... när Fantasy Battle sedan började ta över settingen så blev den långsamt mer och mer fokuserad på olika "lag" och skillnader och fick inte längre en organisk känsla av att vara en plats där det levde folk och att det fanns några nyanser överhuvudtaget. I legend of the five rings ändrades hela spelet enligt en metalplot som helt drevs på av vad som hände i kortspelet och rollspelarna fick glatt tack och ta emot när handlinge hoppade flera år mellan varje modul. Samtidigt är settings skapade för rollspel oftast (inte alltid, sneglar på FR's förflutna med spellplagues och times of trouble med mera) mer snapshots som är betydligt lättare att anpassa för vad spelare och spelledare har för idéer.Det gjorde dock inte idén om planeswalkers i Magic. De gör liknande saker på väldigt olika sätt. MtG:s planeswalkers är mer som Marvelhjältar. Planescapes planewalkers är mer filosofiska.
Vad som är intressant eller ej känns mer som en smakfråga, och jag ser inget skäl för WotC att återuppliva Planescape hur som helst när de kan erbjuda superkraftsvarianten.
För övrigt är även min röst på Planescape om jag ska välja en existerande setting som skulle var coolt att återse.