Själv är jag allergisk mot dungeon crawls, så jag försöker ha med mycket politik, motivationer och fiender som man kan förhandla med, men spelarna sabbar det för det mesta och slår ihjäl allihop (i går kväll diskuterade de om de skulle döda alla invånarna i en by - 80 st - för att ingen skulle få veta att de misslyckats). Vi är alltså inte så bra på "deep immersion storytelling", men vi försöker i alla fall. Trots allt står det väldigt lite om rollspelande i regelböckerna och det tar ett tag innan man kommer på hur det går till (vi har spelat med ojämna mellanrum i ett par år och nu börjar vi komma förbi kick in the door-stadiet. Numera kollar vi i alla fall om den är låst först).
Ibland kan det förstås vara riktigt roligt att bara slåss också; problemet är att alla strider tar oproportionerligt länge (om man under en kväll t.ex förhandlar fram en audiens med kungen, övertygar honom om att han inte ska börja krig, sjunger allsång på en krog och slåss mot ett par rånare, så - ja gissa vad som tar längst tid).
Var smartare än andra om du kan - men låt dem inte få reda på det (pseudoindiskt ordspråk)
