Wheel of Time TV-serie [Spoilers]

[Bifur]

Är det bättre eller sämre än the Witcher?

Nja, bättre tycker jag ändå. Men jag tyckte också Witcher var riktigt slätstruken (och såg inte klart).

 

[McKatla]

Instämmer i att den i alla fall är bättre än Witcher. Men långt från en fullpoängare tyvärr.

 

[Franz]

Är det bättre eller sämre än the Witcher?

Jag tycker att den är bättre. Jag gillar Witcher med, men denna har inslag som jag tycker är bättre. Actionscenerna är bättre, skådespelarna är bättre och världen är för mig mer intressant. Men det är inte helt rättvist att jämföra heller, då Witcher har en färdig säsong från början till slut, medan Wheel of Time bara har fyra avsnitt. Det är mycket möjligt att Wheel of Time är antingen bättre, sämre eller lika bra när man kan se helheten.

EDIT: Tycker även att fotot och musiken har varit betydligt vassare än The Witcher.

 

[michael]

Jag tycker serien håller något högre generell standard än The Witcher i de flesta fall men har dalar som är djupare/sämre. Själva bok-till-TV-adaptionen anser jag däremot är ännu sämre än den i Witcher. Jag förstår inte de kreativa beslut som fattats eftersom de förstör och avviker så mycket från originalverkets fundamenta.

Att man plockar bort ett kort besök i Baerlon och introducerar de personer de hade mött där på annan plats förstår jag. Det blir inte praktiskt annars, men att man gör mer långtgående förändringar i storyn som liksom raserar hela konceptet går mig helt förbi. Ta en sådan sak som att Moiraine i första avsnittet utbrister "One of you is the Dragon Reborn" och kidsen svarar "Jaha, wow, uhhh.... okej. Vi hänger väl med då antar jag.". The Dragon Reborn är liksom den förutspådde person som ska förgöra nuvarande värld, och föregångaren kallades "Kinslayer" för han hade ihjäl sina barn och fru (sambo?) och alla han älskade i sin galenskap -- innan han i de sista stunderna i sitt liv drog in så mycket av Kraften att han framkallade en vulkan som nu - 3000 år senare - står kvar och skuggar Tar Valon och kallas för "Dragonmount". Det liksom förtar vikten i vem den här mytomspunna personen är och enligt profetiorna kommer att bli.

Andra förändringar är hur exempelvis Nynaeve har fått såna sjuka krafter och kompetenser. Hon har ihjäl en Trolloc med sin lilla kniv, trots att Rand och Rands pappa

Spoiler

en f d ärrad soldat och "blademaster", visserligen pensionerad sedan länge men som i böckerna varje år vinner "stavkampen" i Tufloden

har problem med att bekämpa en. Om nu dessutom Rand var ett mål för Trollocernas attack, varför skickas bara en till hans hus? Sen lyckas Nynaeve smyga sig på Lan, vilket fullkomligt tillintetgör Lans kompetens som väktare och skulle aldrig ske i böckerna, för att i senaste avsnittet köra någon super-duper-helande-explosion-Nynaeve-är-bäst-i-världen-kraft.

Det är som att avsnittet är upplagt och planerat kring att visa hur fantastisk denna kvinna är och kan. Jag gillar Nynaeve i böckerna. Hon är en stor personlighet, och gör riktigt, riktigt coola grejer där. Hon är också "svår" och emellanåt en källa till comic relief ("I'm not shouting! shouted Nynaeve")

Mitt betyg blir nog en vacklande 6/10 som fristående serie och 2-3/10 som Wheel of Time-adaption. Jag tycker kärleken till originalverket saknas nästan helt och det här är en blek kopia av vad det kunde ha varit.

 

[Dimfrost]

Jag har konkretiserat mina tankar lite mer nu. Det är tre saker jag gillar:
1. Fotot. Det är bitvis riktigt snyggt, även om omgivningarna är av högst varierande kvalitet: ljussättning, klippning, stämning. Typ fint dis i motljus när de slåss mot Logains armé.
2. Det oväntade. Främst handlar det om saker som skiljer sig från boken, förstås, som Faden i stugan.
3. Känslorna. Serieskaparna verkar verkligen inte väja för det melodramatiska. Både småsaker som sången om Manetheren på vägen när de rider, och Nynaeves uppvaknande. Fantastiskt.
Som helhet gör det mig ändå hoppfull inför fortsättningen.

 

[Dimfrost]

Sen lyckas Nynaeve smyga sig på Lan, vilket fullkomligt tillintetgör Lans kompetens som väktare och skulle aldrig ske i böckerna, för att i senaste avsnittet köra någon super-duper-helande-explosion-Nynaeve-är-bäst-i-världen-kraft.

Nynaeve åtminstone spårar Lan utan att han märker det även i böckerna. Och hon är typ världens näst starkaste kvinnliga channeler efter Alivia, jämnstark med flera av Forsakens.

 

[McKatla]

För de av er som likt mig läste böckerna när de kom och därför dåligt minns dem, men inte ids läsa om dem igen – men ändå vill veta hur de skiljer sig från serien, kolla in följande resurs: https://library.tarvalon.net/index.php?title=The_Eye_of_the_World:_Chapter_Summaries

 

[Franz]

Jag tycker kärleken till originalverket saknas nästan helt och det här är en blek kopia av vad det kunde ha varit.

Jag tycker inte heller att alla ändringar är bra, men jag vill bara säga att producenten Rafe Judkins, är en enorm Wheel of Time-nörd och att detta är ett passion project för honom. De har jobbat otroligt nära Robert Jordans änka Harriet MacDogual och Brandon Sanderson som avslutade serien efter att Jordan dött. Jag råder de som är intresserade att lyssna på de Q&A's som Rafe Judkins gjort. Och Brandon Sanderson har skrivit en del jätteintressanta inlägg om hur samarbetet gått till. Och det är inte idel hyllningar där vill jag lova, Sanderson är inte förtjust i varenda ändring som gjorts. Han tycker bland annat att Perrin gott kunde råkat döda mäster Luhan istället för en påhittad fru (ett bra förslag tycker jag). Men ingenstans kan hag läsa att det saknades kärlek till böckerna.

Sen kanske du menar att även om det fanns kärlek till böckerna så har upphovsmännen misslyckat att förmedla den kärleken till tittarna? Och om du menar så förstår jag hur du resonerar, respekterar den åsikten, men delar den inte

 

[michael]

2. Det oväntade. Främst handlar det om saker som skiljer sig från boken, förstås, som Faden i stugan.

Här håller jag med. Att det inte är en direkt-adaption gör att jag blir överraskad som tittare. Flera gånger har det varit riktigt positiva grejer dessutom. Myrdraalen i stugan var helt enkelt fantastisk! Jag älskade hur scenen sattes upp, hur snabb den var, hur den rörde sig och liksom gled fram över golvet.

Nynaeve åtminstone spårar Lan utan att han märker det även i böckerna. Och hon är typ världens näst starkaste kvinnliga channeler efter Alivia, jämnstark med flera av Forsakens.

Jo, absolut. Hon är en duktig spårare och lyckas följa efter gruppen till Baerlon trots att Lan döljer deras spår, men att hon lyckas smyga sig på Lan oupptäckt och lägga ett svärd mot hans strupe oupptäckt blir helt fel och både förminskar Lan och förhöjer Nynaeve.

Och hon ska vara en mäktig channeler, hon gör riktigt coola grejer i böckerna som sagt, men att insta-hela ett tiotal personer utan att se deras skador är förvisso häftigt men jag tycker det förtar hennes utveckling framåt och förändrar hur vävandet av kraften fungerar och går till för mycket från böckerna.

Jag tycker inte heller att alla ändringar är bra, men jag vill bara säga att producenten Rafe Judkins, är en enorm Wheel of Time-nörd och att detta är ett passion project för honom. De har jobbat otroligt nära Robert Jordans änka Harriet MacDogual och Brandon Sanderson som avslutade serien efter att Jordan dött. Jag råder de som är intresserade att lyssna på de Q&A's som Rafe Judkins gjort. Och Brandon Sanderson har skrivit en del jätteintressanta inlägg om hur samarbetet gått till. Och det är inte idel hyllningar där vill jag lova, Sanderson är inte förtjust i varenda ändring som gjorts. Han tycker bland annat att Perrin gott kunde råkat döda mäster Luhan istället för en påhittad fru (ett bra förslag tycker jag). Men ingenstans kan hag läsa att det saknades kärlek till böckerna.

Sen kanske du menar att även om det fanns kärlek till böckerna så har upphovsmännen misslyckat att förmedla den kärleken till tittarna? Och om du menar så förstår jag hur du resonerar, respekterar den åsikten, men delar den inte

Ok, det finns nog kärlek där, annars hade han inte velat göra det här. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig för att förmedla mina poänger så jag ska försöka omformulera mig.

--

Jag har följt utvecklingen och framtagningen av den här serien i många år nu, och läser genom böckerna (igen...) i sin helhet inför adaptionen. Många av förändringarna har blivit läckta sedan tidigare, Brandon Sanderson har uttalat sig både före, under och efter produktionen, många saker har jag "förlikat" mig med inför, men det är något i både visionen för TV-serien och berättarkonsten som inte klickar med mig och som jag upplever förvanskar "kanon" och förstör helheten. Det blir för mycket av en spretig fanfic av det hela, en fri tolkning där endast skelettet och små köttbitar återstår.

Jag tror vidare att om Rafe hade haft helt fria konstnärliga tyglar hade han kunnat göra det betydligt bättre men att både samtiden och execs på Amazon ställt krav på innehåll, omfång, antal avsnitt per säsong osv, vilket gör att det blir kompomiss på kompromiss på redan omtolkat material. En sådan sak som att lägga fokus på frågeställningen "Who is the Dragon Reborn" som genomsyrar den här säsongen vet jag inte vem som kom på, men jag tycker inte det funkar på grund av de uppoffringar och anpassningar som måste göras för att få ihop det. Mysteriet existerar knappt i böckerna mer än från karaktärernas inre perspektiv men som läsare är det tydligt nästan direkt. Den här fokuseringen gör även att flera ikoniska och minnesvärda scener har klippts bort som hade avslöjat för mycket. (Jag hoppas att de kommer i senare avsnitt som tillbakablickar).

En annan sak som gör mig besviken är att de inte öppnade med prologen från första boken. När jag läste den som 10-åring fattade jag ingenting trots att jag den två gånger, men den har varit sjukt effektfull på TV och satt tonen för vad "The Dragon" var om vi fick den prologen istället. Att se när Dragonmount skapas och LTT dör. Tänk "Winter Dragon" fast nedklippt, snabbare, med stor budget, och bra. Nu fick vi istället en kort voice-over-nu-ska-vi-ut-på-äventyr med Moiraines följt av Liandrins jakt på en anonym galen manlig kraftanvändare. (Liandrin är f ö badass!)

Sången för Manetheren och Moiraines återgivelse av Manetherens fall är en förändring från böckerna som lyckas riktigt bra. Jag var så besviken när jag trodde de inte skulle ha med den (älskar klippet där en WoT-community har med Kate Reading på videolänk där hon läser den från böckerna) ...så fick vi scenen när de rider och sjunger som är top 3 scener hittills. Den var skitbra.

--

Vill bara slutligen säga att jag kommer fortsätta följa serien, jag mår bra, jag fick liksom en klump i halsen och rysningar när Nynaeve exploderade i ljus och Kraften varvid Logain utbrister "Like a raging sun". Rysningar som jag får när jag lyssnar på vissa avsnitt i böckerna. (Det kanske därför det här är jobbigt. Jag känner mig som att jag har en otrohetssaffär som ger någon form av närhet på sidan av och är öppen för att vilja ha mer trots att det känns fel... )

--

Framåt under kommande säsonger hoppas, hoppas, hoppas jag att TV-serien lyckas med åtminstone några av de fantastiska scener, händelser och konversationer som utspelar sig i böckerna. Citat-spoilers från alla böcker nedan, klicka inte om du inte vill:

Spoiler

"The Twisted Ones come, Brother!"
"Dance with me, shadowman. Dance with me, Eyeless."
"Kneel or be knelt!"
"Go find Sheriam. Nobody else but Sheriam. Tell her… Tell her I’ve Healed X."

Och sist och viktigast av alla:
“My name is X.... My husband rides [...] towards Tarmon Gai’don. Will he ride alone?"

 

[michael]

Jag kom på en sak till: Språkbruket!

Ingen kvinna har sagt "You wool-headed fool!" till någon man, ingen har utbrustit "Light blind me!", vi har inte hört Mat svära "Blood, and bloody ashes". Lan har varken nedlåtande eller kärleksfullt kallat någon för "Sheephearder".

Istället säger Egwene "...even with you being the stubborn bastard that you are" till Rand. Det är sådana detaljer som jag tycker förstör. Hon hade kunnat säga "...even with you being the stubborn mule-headed fool that you are" eller något liknande. Varför "bastard"? I vår värld används det som en generell nedsättande term men ursprungligen handlar det om ett barn är fött inom- eller utomäktenskapligt. Det känns inte relevant alls för WoT. Det är den typen av detaljer som jag tycker de borde ha fått med för att hitta rätt känsla.

--

Men nu ska jag ge mig med min negativitet, och se fram emot nästa avsnitt på fredag. ...och kanske få lite jobb gjort också.

 

[Bifur]

trots att Rand och Rands pappa har problem med att bekämpa en

Jo, fast det finns en faslig power-creep i stridande genom böckerna där huvudpersonerna slaktar trollocker till höger och vänster - så den förändringen är kanske ändå ok.

(Personligen föredrar jag den lite mer återhållsamma stilen från de tidiga böckerna och hade gärna sett att man behållit den nivån.)

 

[Franz]

@michael Tack för en utförlig förklaring, jag förstår ditt resonemang bättre nu

Jag tror man att vid alla adaptioner bäddar för besvikelse om man jämför bok och film/tv-serie. Det kommer alltid finnas saker som man själv tyckte var viktiga i originalverket som tas bort eller ändras.

Sagan om Ringen-filmerna brukar ju ofta, även i denna tråd, hyllas som en av de bästa fantasyadaptionerna. När filmerna kom för 20 år sedan var jag väldigt aktiv på Sveriges på den tiden största Tolkienforum. Och det var inte idel hyllningar vill jag lova. Vissa menar att filmen var en travesti för att inte Tom Bombadill var med. Andra menar att allt var förstört för att Arwern mötte upp sällskapet innan vadstället istället för Glorfindel. Folk tyckte att all mystik var förstörd i och med att det är Saruman som ligger bakom att sällskapet hindras vid Charadras. Folk avskydde att Gimli var så töntig. Miinöjda röster höjdes mot att Boromir inte sköts med tillräckligt många pilar. Många tyckte att porträttet av Lavskägge var en ren slakt på karaktären som fanns i böckerna. Det klagades över att Gollum var en FÖR komplex karaktär, han brottades inte lika mycket med sina känslor i böckerna. I pricnip alla avskydde förändringen som gjordes med Faramir, att han försökte hindra Sam och Frodo från att nå sitt mål. Man tyckte att Theodens exorcism var för överdriven. Folk tyckte att Haldir var ett helgerån på vad allt alver står för i The Two Towers på grund av att en skäggstubb skymtas. Många tyckte att det var dumt och onödigt att Arwerns öde skulle vara bundet till ringen. Det ansågs att karaktären Gothmog visade på en total oförståelse för källmaterialet då han i böckerna förmodligen inte är en ork. Dessa exempel är bara ett axplock dessutom, det var mycket mycket mycket mer saker som kritiserades. Minns att jag blev så less på allt att jag tecknade serier där jag hånade nitiska fans och lade upp dessa på nätet.

Vad jag vill säga med ovanstående är inte att jag tycker att alla klagomål var felaktiga. Jag tycker bland mycket annat att det var onödigt att de ändrade Faramirs karaktär. Jag tycker att humorn är störig på många ställen. Jag förstår inte grejen med att Arwerns öde är bunden till ringen. Men skulle någon hävda att dessa saker gör filmerna dåliga så skulle mitt svar bli typ: "Jo, dessa ändringar är inte så jättebra, men filmerna är bra ändå".

Och jag vill understryka och vara tydlig med att jag inte tycker att man är fel eller gör fel eller är en dålig person eller något sådant om man gör jämförelser med böckerna. Jag menar bara att det bäddar för en upplevelse som inte är så jätterolig för en själv. Och det är ju omöjligt för den eller de som adapterar att veta vad alla tycker är viktigt och att förhålla sig till det. Jag och @Bifur pratade ju exempelvis innan om att senschan nog kan strykas. Rafe Judkins hade kanske utropat "helgerån!" och sparkat oss på stående fot ifall vi jobbat för honom och föreslagit det. Du retade dig på svordomarna, medan jag är otroligt glad att de använde riktiga svordomar, tycker låtsassvordomar låter otroligt töntigt på film och i tv. Och så vidare.

 

[Bifur]

För de av er som likt mig läste böckerna när de kom och därför dåligt minns dem, men inte ids läsa om dem igen – men ändå vill veta hur de skiljer sig från serien, kolla in följande resurs: https://library.tarvalon.net/index.php?title=The_Eye_of_the_World:_Chapter_Summaries

Bra tips. Ögnade bara igenom det nu men det var kul att påminnas om hur och varför gruppen egentligen splittras i Shadar Logoth. Det förklarar också varför jag tyckt att seriens skildring av det skavt - det är betydligt mer logiskt i boken.

 

[Gamiel]

Rafe Judkins: "Our costume designer Isis Mussenden, she's incredible because she's here to do something that feels really inspired by all the different cultures that exist in the book. "
Isis Mussenden: How do you not fall into medieval when you have swords horses and capes? An incredibly difficult problem for me. So - it's bringing some contemporary up, some fashion, some historic silhouettes. Mash it all together and you've got the White Cloaks."

"fall into medieval when you have swords horses and capes", just den här saken har jag tänkt en del på och jag skulle säga att det man gör är att man inte använder "medeltida Europa" kådade kläder (ta en titt på andra tidsperioder och/eller andra länders kläder, antingen från samma breddgrader eller ta från andra breddgrader o ändra om dem för att passa de nuvarande breddgraderna), eller använder medeltida kläder men fokuserar på saker som inte är så vanliga i popkulturens porträttering av dessa (ex. alla går i tunikor som går ner över knäna, massa puffärmar). Att man ger folk vapen/pansar från ett annat område än man tagit huvudinspiration för kläderna gör också att det blir en noterbar skillnad. Så även om man skulle ha Vitrockarna i liksom-medeltida kläder men sedan ger dem polerat pansar och vapen från exempelvis Indien, eller Korea.

 

[Franz]

Detta är kanske inte någon bra tråd för memes och sånt, men då vi pratat mycket om förra avsnittet känner jag mig lite tvungen att dela detta med er

 

[Beastslayer]

Så har man sett senaste avsnittet, det vill säga avsnitt 4 för de som inte hänger med.
Det börjar ta sig, men det känns fortfarande som att det är något som saknas för min del.

Sen tycker jag att den warden som använde pilbåge var sjukt töntig. Vilken jävla livvakt använder pilbåge? Sämsta vapnet för livvaktssyften.
Mycket magi i detta avsnitt vilket jag gillade! Magin var något jag uppskattade tidigare.
Killen med de fördömda dubbelyxorna var också rätt töntig. Buuu för dubbelyxor!
Överlag så verkar det dock som att serien tar sig alltmer. Men en del kostymval samt vapen kunde de fan ha skippat. Så förbannat töntigt!
Men mycket coola händelser som var spännande. Får lov att säga att det ser alltmer lovande ut, men håller förhoppningarna låga. tillsvidare.

 

[Lemur]

Jag gillade stiftelsen som bok och var peppad på serien. Blev ledsen och besviken.

Jag gillade inte tidens hjul som bok (bara läst första delen) och var inte särskilt peppad på serien. Blev glatt överraskad!

Tycker den är mörkare än boken, på ett bra sätt. Håller med om att den ser lite billig ut men det kan jag se förbi så länge storyn är på plats. Helt inverterat från Foundation som såg dyr ut men där manuset var skrivet av fullkomliga galningar.

 

[RasmusL]

Jämför liksom diskussionerna i denna tråd med tråden för the Foundation. Där pratas det tematik, dramaturgisk struktur etc. Här är det liksom sida upp och ner om en fucking armskena. Tycker ni att det är givande och kul så vill jag inte ta ifrån er nöjet att nitpicka någonting, men att sönderplocka beståndsdelar på det sättet är aldrig något jag funnit något större nöje i framförallt inte i en genre som åtminstone för mig ska handla om eskapism och att ha kul.

Om The Foundation brutit min illusion genom att inte hålla hög standard i det visuella så hade det gnällts, tro mig.

 

[Franz]

Om The Foundation brutit min illusion genom att inte hålla hög standard i det visuella så hade det gnällts, tro mig.

Alltså, min poäng var...äh förresten, orkar inte en lång metadiskudsion till. Nöjer mig med att säga tack för infon, det var väldigt intressant att veta.

 

[Beastslayer]

Alltså, min poäng var...äh förresten, orkar inte en lång metadiskudsion till. Nöjer mig med att säga tack för infon, det var väldigt intressant att veta.

@Franz , Jag har alltid uppfattat dig som en gladlynt person. Jag tycker du ska ta vår kritik om armskenor och annat lite med en klackspark och inte ta det så personligt som jag uppfattar det att du gör.
Det märks verkligen att du är ett stort WoT-fan, men låt oss som är kritiska få utlopp för det utan att irritera dig på oss.

Vi behöver inte påbörja en ny disskusion om armskenor eller dylikt. Men jag brukar rätt sällan sitta och analysera teman, dramturgi eller dylikt, kalla mig ointellektuell för all del!
Däremot är det visuella enormt viktigt för mig och det är något jag analyserar eller uppmärksammar något enormt. Visst, klart jag lägger märke till om jag tycker handlingen eller skådisar är kassa eller står ut, men det är inget jag analyserar djupare ärligt talat. De som kollar på Foundation är uppenbarligen mer intresserade eller mer bildade inom det området än jag.

Må ljuset vara med dig!