Det här är en petitess och en smaksak, precis som du säger. Men Wolverine är en Marvel Super/Mutant och behöver därmed relativt unika vapen. En karaktär i samma universum som använt dubbelyxor hade förmodligen även det fungerat. Jag tycker dock som Beastslayer att det finns så sjukt mycket häftigare yxor att få inspiration av och använda i sin fantasy-produktion än just de alltid återkommande dubbelyxorna.
Nu pratade jag i och för sig om cyberpunk och inte om Marvel. Tycker det finns mycket andra vapen och andra attiraljer i många genres som är väldigt otympliga och egentligen rätt dåliga, men jag som jag inte har något emot. Superhjältarnas mantlar är ju egentligen väldigt opraktiska. I många actionfilmer används nunchacku som är ett rätt otympligt vapen. Tycker Kylo Rens ljussabel, och andra ljussablar också för den delen, inte är särskilt praktiska. Och så vidare.
Jag ser dock inte det roliga i att fastna i sådana saker. Att det är häftigt och coolt väger över realism för mig (sen vet jag att många inte tycker att yxorna är coola, det är helt ok, man får tycka olika
). Vi snackar liksom om en fantasyserie där väktarna har kamouflagemantlar som skiftar färg. Där folk kan förflytta berg med hjälp av magi. Där det finns magiska horn som väcker döda hjältar till liv. Där det finns interdimensionella aliens som pratar med träd. Vi pratar om en genre vars coolaste setting i den bästa filmen, Minas Tirith, är fullkomligt ologisk på alla sätt och vis. Eller en genre där man, som
@Rymdhamster exemplifierar med Sagan om Ringen dödar fiender på alla möjliga omöjliga sätt. Rockade inte Gimli en dubbelyxa? Tyckte den var awesome! När jag ser historiska filmer/serier som gör anspråk på realism, exempelvis Rome eller Deadwood, så kan orealistiska saker sticka i ögonen. Men fantasy, jag förstår verkligen inte poängen med att baka in en massa realism. För mig personligen går det liksom emot allt vad fantasy någonsin har varit.
Sen är ju både yxorna och klorna samma sak för mig då jag tyckte båda var coola, men smaken är som baken
