"When in doubt, ninjas attack."
Från en tråd om spelledartips på rpg.net, tydligen så var det någonslags författare som sagt det.
Tydligen så menade personen ifråga att om man inte kunde komma på vad som skulle hända härnäst (aka skrivkramp) så kommer det in någon genom dörren som sjuter vilt omkring sig. När striden är avklarad så brukar resten av historien komma av sig själv.
han som citerade ville poängtera det viktiga med att hålla uppe farten på historien.
Nu till den fråga som ploppade upp i mitt huvud när jag läshte det här. Funkar det verkligen? Är det så viktigt att historien har ett bra tempo, i litteratur så kan jag förstå det men i rollspel så kan jag själv tycka att det är bra ifall vissa partier håller ett lägre tempo, mest eftersom rollspel är ett akrivt medium och därför behöver man ibland tänka efter, själv är jag en ganska impulsiv människa men behöver ändå betänketid ibland.
Så flipp eller flopp?
/marcus ska sova nu, skola imorgon.
Från en tråd om spelledartips på rpg.net, tydligen så var det någonslags författare som sagt det.
Tydligen så menade personen ifråga att om man inte kunde komma på vad som skulle hända härnäst (aka skrivkramp) så kommer det in någon genom dörren som sjuter vilt omkring sig. När striden är avklarad så brukar resten av historien komma av sig själv.
han som citerade ville poängtera det viktiga med att hålla uppe farten på historien.
Nu till den fråga som ploppade upp i mitt huvud när jag läshte det här. Funkar det verkligen? Är det så viktigt att historien har ett bra tempo, i litteratur så kan jag förstå det men i rollspel så kan jag själv tycka att det är bra ifall vissa partier håller ett lägre tempo, mest eftersom rollspel är ett akrivt medium och därför behöver man ibland tänka efter, själv är jag en ganska impulsiv människa men behöver ändå betänketid ibland.
Så flipp eller flopp?
/marcus ska sova nu, skola imorgon.