Re: Bodhisattvor
KotEs system är mycket riktigt brutet, liksom gamla WoD-regelsystemet i stort, men ska man vara petig är arhats en level högre än bodhisattvas; arhats är antediluvian-motsvarigheten, bodhisattvas är bara methuselor. Men det är oklart hur sällsynta arhats är, en enda finns beskriven, ingen annan har någonsin nämnts vid namn.
Vidare kan man fråga sig hur höga färdighets- och disciplinnivåer bodhisattvorna generellt har, då en modul (Blood & Silk) uttryckligen säger att de äldsta kuei-jin som var i livet -på medeltiden- härstammade från Vår och höst-perioden. Detta innebär rent konkret: det finns inga kuei-jin som är äldre än ~2500 år. Om man följer slp-genererings-riktlinjerna i Children of the Night (vilket man imo bör göra) finns det alltså få, om några, bodhisattvor som i antal duttar öht kan mäta sig med über-bodhisattvorna i The Masquerade, som i somliga fall (Japheth, Vasilisa, Baba Yaga, etc) är mer än 8000 år gamla. Därtill kan Kuei-jin-bodhisattvor aldrig ha mer än totalt 18 blodpoäng, förvisso kan de gå ned på negativa ett antal duttar, men de kommer aldrig ha i närheten av samma helningskapacitet (50 blodpoäng) som en fulltankad gen 4-metuselah. IIRC är deras Fortitude-motsvarighet också matematiskt sämre än kainiternas. Det enda de har att tävla med är således att deras discipliner är extremt kainit-mördande, och viss mån berör områden (tex shadowlands/mirrorlands eller vad det heter) som kainiterna har väldigt begränsade möjligheter att påverka. Kuei-jin har heller alls inte samma slags sinnespåverkande discipliner som kainiterna, och det finns inga kuei-jin som kan ligga gömda i något källarhål nånstans och utöva subtil psykisk påverkan på hela mänskliga samhällen, vilket är ganska standard vad gäller methuselor och i en mindre direkt konfrontation hade gett de senare en klar edge. Det här är dock förstås också symptomatiskt för hur KotEs regelsystem suger, även om tanken var god; disciplin-progressionen är keff och funkar i en helt annan (och mycket tråkigare) logik än i V:tM. I Masquerade gör högre disciplinnivåer dig i regel kapabel att göra -mer- med din disciplin, till obscena nivåer på höga duttar ('jag dödar en snubbe så dör alla som härstammar från honom', 'jag suddar ut mig själv ur alla levande varelsers minne'). KotEs disciplin-progression följer snarare mönstret 'nu kan jag göra exakt samma nischade grej fast ännu mäktigare', vilket är avsevärt mycket fattigare rent narrativt, även om det säkert var tänkt som en frisk fläkt från VtMs rätt uttjatade mystiska manipulatör-bodhisattvor.
Anyhow, jag tror alltså att du överskattar ganska grovt hur wankade bodhisattvorna är, och de är på inget sätt Mary Sue, de skildras på både stämningsfulla och balanserade vis i modulerna, och det finns verkligen ingen inflation på dem. Sen kan jag tänka mig att vissa stör sig på att en arhat finns beskriven och är aktiv i världen, men hon skildras på ett jättemystiskt vis och jag tycker det funkar fint.