WOTC nya satsning på kulturell sensitivitet

[Dr_Dängrot]

Wotc har ny bestämt sig för att nylansera tidigare kulturellt stötande material såsom curse of strahd där vistani framställs som en kliché på romer , dom kommer även att göra om drow och Orcher för not all orcs are bad guys .

Personligen är jag ganska likgiltig inför denna nysatsning men ställer mig ändå frågan är den nödvändig ?

I fallet med vistani så kan jag se ett behov att gör om och gör rätt men Orcher och drow är inte ens riktiga folkslag så jag kan inte se att något verkligt nu levande folkslag skulle ta illa upp eller identifiera sig med Orcher eller drow .

Heroes needs bad guys to fight och dessa har under årtionden visualiserats av Orcher och drow och bugbears , goblins , kobolder och andra ONDA folkslag .

Vart ska man dra gränsen , skall vi skriva om beskrivningen av hästar för kanske alla hästar inte identifierar som rid eller bruksdjur ?

Commitment to Diversity | Dungeons & Dragons

D&D continues to be made as diverse as possible with the reminder that only a diverse group of adventurers can overcome obstacles.

dnd.wizards.com

 

[Gurgeh]

De borde väl börja med att ta bort alignment-systemet så att inte personer och folkslag springer runt med en stor skylt runt halsen som säger att de är ONDA!

 

[Khan]

Kortfattat - jag är för att de reviderar saker och ting till det bättre, särskilt i frågor som gör att fler känner sig välkomna till hobbyn.

Långfattat - det är jädrigt mycket bagage i många av de här folken. Jag gillar inte att de ofta beskrivs med samma ord som man tidigare använt om svarta i Kongo, eller asiater, tex. Rent kolonialistiskt språkbruk som inte flyger idag (och inte borde flugit då). Det behöver ändras.

Det är många böcker och spel som inte nödvändigtvis medvetet har med sig riktigt dåliga föreställningar in i fantasyvärldar, där tankarna läggs på fantasyvarelser eller liknande. Det bästa exemplet är väl bankirerna i Harry Potter - långnästa, onda och giriga, och det är vääääääldigt lätt att läsa in dem som en otroligt antisemitisk karikatyr på judar. Jag tror inte det om Rowling (trots hennes andra galenskaper och hat) men det är per definition ändå jobbigt att läsa så fort man blir medveten om det, och jag kan tänka mig att det är extra jobbigt om man själv skulle råkat vara jude. Trots att de i texten är goblins. Men så fort man läser det minsta mellan raderna ser man karikatyren. Och då blir det svårt att ha kul.

Samma sak finns i många av våra föreställningar om orcher, troll, drow och andra fantasyvarelser. Är det ok att vara rasistisk mot orcher, trots att man bara bytt ut ordet svart mot grön i många av förolämpningarna man kastar efter dem? Är det ok att de mest prominenta svarta (drow) i DnD är brutalt superonda? Jag tycker nog inte det. Att tänka över sånt här gör hobbyn mer välkomnande. Och det är en bra sak.

 

[krank]

Det bästa exemplet är väl bankirerna i Harry Potter - långnästa, onda och giriga, och det är vääääääldigt lätt att läsa in dem som en otroligt antisemitisk karikatyr på judar. Jag tror inte det om Rowling (trots hennes andra galenskaper och hat) men det är per definition ändå jobbigt att läsa så fort man blir medveten om det, och jag kan tänka mig att det är extra jobbigt om man själv skulle råkat vara jude. Trots att de i texten är goblins. Men så fort man läser det minsta mellan raderna ser man karikatyren. Och då blir det svårt att ha kul.

Exakt det här. Jag stötte på lite samma tankar när jag kollade runt efter vettiga sätt att hantera Tcho-Tchos i Delta Green. En del tycker att Tcho-Tchos inte är ett problem "för de är en omänsklig fiktiv ras"… Men om de beskrivs precis likadant som arketypiska kannibal-infödingar som man dessutom inte kan lita på för att deras kultur är hyper-aggro, så betyder det att de blir en del av en reproduktion av exakt de arketypiska dragen och därmed förstärker dem, oavsett gruppens fiktiva ursprung. Man kan rentav säga att oavsett författarens intention så innebär det en extra förstärkning av de rasistiska troperna just eftersom de som stämmer in på dem i det här fallet inte ens är riktigt mänskliga.

In-world-förklaringen spelar liksom ingen roll. Man kan hitta på in-worldförklaringar till vad man vill. Men texten läses ändå i vår värld, av en läsare som befinner sig i vårt samhälle, färgad av värderingar och kultur i det samhället. Förförståelse och kontext färgar och informerar läsningen.

Levde vi i ett samhälle där judar inte haft en månghundraårig historia av förföljelse och där de inte karakteriserats just som kroknästa och giriga, och där denna förföljelse inte i viss mån fortfarande pågår – då hade det inte varit ett jättestort problem att Rowling beskrev dem på det viset.

 

[Rymdhamster]

Nice, jag har alltid gillat när saker är lite mer komplicerat än "de där är de onda, de där är de goda". I synnerhet orcher gillar jag som mer neutrala. I mina världar har jag börjat se orcherna som neanderthalare (inte faktiska neaderthalare, men fantasyvärldens motsvarighet typ). Fortfarande primitiva stenåldersjägarsamhällen långt ute i vildmarken, men i människornas länder är de väl ihopblandade med halvorcher som vanlig syn på gator och torg.

Att även göra om drow tycker jag låter rätt bra, fast beroende lite på hur de gör det. Jag gillar tanken på väl utvecklade och fungerande "onda" sammhällen. Men jag kan sammtidigt tycka att det borde finnas en hel drös där som tar en titta på ytlevarna och konstaterar att de gärna skulle slippa offra barn till Lolth och ständigt leva med risken för lönmord.

Jag skulle gärna se klassiska drowsamhällen som just religösa fanatiker, medan det finns gott om drow som är lite mer chill.

Tycker inte man behöver göra sig av med alignmentsystemet för detta. Jag tycker fortfarande det är rätt bra shorthand för att beskriva en karaktär eller SLP. Men jag hade gärna set att de flyttade ner nivån till just "individer" snarare än folkslag.

 

[RasmusL]

Ja det är nödvändigt. Drow och orker har sedan länge passerat sitt bäst före-datum. Bra!

 

[erikt]

Att även göra om drow tycker jag låter rätt bra, fast beroende lite på hur de gör det. Jag gillar tanken på väl utvecklade och fungerande "onda" sammhällen. Men jag kan sammtidigt tycka att det borde finnas en hel drös där som tar en titta på ytlevarna och konstaterar att de gärna skulle slippa offra barn till Lolth och ständigt leva med risken för lönmord.

Det finns garanterat sådana drows. De tenderar att bli mördade ganska kvickt - inte sällan på order av Lolth eller hennes prästerskap.
En sak man skall komma ihåg när det gäller drows är att mycket av deras onda beteende är för att Lolth vill ha det så. Hon vill att de skall ha ett dysfunktionellt samhälle där lönnmord är vardagsmat. De som protesterar mot hennes vilja blir snabbt spindelmat...om de har tur.

Vad gäller att drow elves är svarta, så har de svart hud. Inte mörkbrun eller mörkt blå eller något sådant utan just svart hud.
De är förvridna spegelbilder av vanliga alver både till utseende och beteende.
Standardalver i DnD har ljus hy, mörkt hår, lever i skogen, och är mestadels "good guys".
Drow elves har svart hy, ljust hår, bor i grottor, och är mestadels onda.

 

[krank]

Standardalver i DnD har ljus hy, mörkt hår, lever i skogen, och är mestadels "good guys".
Drow elves har svart hy, ljust hår, bor i grottor, och är mestadels onda.

Du tänker alltså att det inte finns något problematiskt alls i att ha de som har ljus hy som "goda" och de som har svart/mörk hy som "onda"?

Jag tänker ju att den dikotomin är en del av problemet, och att den extremt mycket utgår från idén om vithet som norm (alla vill se sig själva som the good guy, så när the good guy alltid är vit/ljus…).

 

[luddwig]

Jag tycker att det är hedervärt att WotC städar ut gammalt sunk.

 

[Rymdhamster]

Det finns garanterat sådana drows.

Alltså... med tanke på att en hel generation spelade just såna drow (kopior av drizzt d'ourden eller hur tusan han stavar) så finns det uppenbarligen sånna drows. Men det är hög tid att de drowerna får den framträdande postion de borde ha, och lolth-drows lyfts fram som just det som de är: religösa fanatiker.

 

[Man Mountainman]

Jag tänker ju att den dikotomin är en del av problemet, och att den extremt mycket utgår från idén om vithet som norm (alla vill se sig själva som the good guy, så när the good guy alltid är vit/ljus…).

Jag menar det kan ju också vara så att svart är en ond färg för att den är, du vet, mörk, och mörker är läskigt och farligt. För att man inte ser något.

Varför har metal-album svarta omslag? Det handlar ju knappast om att banden vill anspela på rasistiska fördomar för att skapa en känsla av farlighet i sina presumtiva kunder.

 

[krank]

vill

Jag tycker att det är ett stort misstag att utgå från att det behövs någon aktiv vilja eller att intentioner skulle spela minsta lilla roll i sådana här sammanhang.

Människor som vuxit upp i ett samhälle där normen är svart hud, där alla hjältar har svart hud, där alla politiska ledare har svart hud…

Tror du att de också skulle betrakta svart hud som en rimlig signal för ondska, och ljud hud som rimlig signal för godhet?

Jag tycker att det verkar som att man behöver anstränga och krumbukta sig ganska mycket för att undvika att se det problematiska i "ljus hud bra, mörk hud dåligt".

 

[CapnZapp]

Personligen är jag ganska likgiltig inför denna nysatsning men ställer mig ändå frågan är den nödvändig ?

Det är jag med, men så är jag också vit svensk man. Att du ställer frågan antyder du inte förstår dess tyngd i USA.

 

[Max Raven]

Svart är en ond färg i västerländsk kultur, men det varierar beroende på var man är ifrån.

D&D (och LotR) har inbyggt tänk att det ska handla om Gott mot Ont, och färgkodningen där svart=ondska är inte en lysande del av det. (Sedan att många rollspelare försöker vrida ett alignmentsystem som bygger på objektiva värden är en annan sak - nej du är inte Lawful när du ökar Chaos). I populärkulturen har det varit en viss rörelse mot att orcher och mörkhyade alver har agens och inte är onda, så D&D är lite eftersatt i det.

 

[Man Mountainman]

Jag tycker att det är ett stort misstag att utgå från att det behövs någon aktiv vilja eller att intentioner skulle spela minsta lilla roll i sådana här sammanhang.

Behövs någon aktiv vilja för vad? Spela roll för vad? För huruvida drower symboliserar svarta?

Vad menar du spelar den rollen?

Människor som vuxit upp i ett samhälle där normen är svart hud, där alla hjältar har svart hud, där alla politiska ledare har svart hud…

Tror du att de också skulle betrakta svart hud som en rimlig signal för ondska, och ljud hud som rimlig signal för godhet?

Antagligen inte, men jag ser inte varför det är relevant i sammanhanget. Om frågan är "varför är de onda alverna svarta?" så kan väl inte svaret gärna hänvisa till något helt annat samhälle än det 70-talets Michigan där drowerna faktiskt kom till?

 

[Max Raven]

Varför har vi inte en ras onda melniboné-kopior, är min fråga? Varför fick D&D inte en dekadent-korrupt-alv-art utan en alv-art med mörk hy istället?

 

[krank]

Behövs någon aktiv vilja för vad? Spela roll för vad? För huruvida drower symboliserar svarta?

Vad menar du spelar den rollen?

Jag brukar tänka att rasism nog bäst jag förstås som ett verb. Eller kanske en kategori av handlingar. Det spelar ingen roll huruvida någon uttrycker sig rasistiskt eller agerar rasistiskt utifrån inre aktivt rasistiskt ställningstagande och allmänt hand-gnidande eller om hen gör det "på skämt" eller om hen gör det helt utan att ens vara medveten om att hen gör det. Effekten blir densamma.

Därför vände jag mig emot tanken på att metal-banden skulle behöva "vilja anspela" på något. Vad de "vill" är irrelevant för tolkningen. Huruvida deras omslag reproducerar rasistiska idéer kan man bara avgöra genom analys av omslagen ställda i relation till övrig kunskap om rasism och rasistiska idéer och symboler.

Antagligen inte, men jag ser inte varför det är relevant i sammanhanget. Om frågan är "varför är de onda alverna svarta?" så kan väl inte svaret gärna hänvisa till något helt annat samhälle än det 70-talets Michigan där drowerna faktiskt kom till?

Eftersom frågan inte är "varför är de onda alverna svarta" utan "är det ett problem att de onda alverna är svarta", eller mer exakt "är de onda alvernas svarthet något som reproducerar rasistiska ideal" så är det definitivt relevant. De tillkom i ett rasistiskt västerländskt samhälle, de tolkas idag i ett rasistiskt samhälle.

 

[Max Raven]

Jag tror också väldigt få har problem med alltid-onda demoner på samma sätt, eller färgkodade drakar, eller ondskefullt fiskfolk.

... med vissa undantag.

 

[Svarte Faraonen]

Människor som vuxit upp i ett samhälle där normen är svart hud, där alla hjältar har svart hud, där alla politiska ledare har svart hud…

Tror du att de också skulle betrakta svart hud som en rimlig signal för ondska, och ljud hud som rimlig signal för godhet?

Jag tycker att det verkar som att man behöver anstränga och krumbukta sig ganska mycket för att undvika att se det problematiska i "ljus hud bra, mörk hud dåligt".

Svart/mörk hud? Nej, antagligen inte.
Svärta/mörker? Ja, antagligen. Det är inte som om natten och underjorden saknar negativa konnotationer i afrikanska kulturer. Mörkret är fortfarande ett främmande element, det är bara det att den inte nödvändigtvis avspeglar sig i folks fysionomi.

 

[Man Mountainman]

Jag brukar tänka att rasism nog bäst jag förstås som ett verb. Eller kanske en kategori av handlingar. Det spelar ingen roll huruvida någon uttrycker sig rasistiskt eller agerar rasistiskt utifrån inre aktivt rasistiskt ställningstagande och allmänt hand-gnidande eller om hen gör det "på skämt" eller om hen gör det helt utan att ens vara medveten om att hen gör det. Effekten blir densamma.

Därför vände jag mig emot tanken på att metal-banden skulle behöva "vilja anspela" på något. Vad de "vill" är irrelevant för tolkningen. Huruvida deras omslag reproducerar rasistiska idéer kan man bara avgöra genom analys av omslagen ställda i relation till övrig kunskap om rasism och rasistiska idéer och symboler.

Eftersom frågan inte är "varför är de onda alverna svarta" utan "är det ett problem att de onda alverna är svarta", eller mer exakt "är de onda alvernas svarthet något som reproducerar rasistiska ideal" så är det definitivt relevant. De tillkom i ett rasistiskt västerländskt samhälle, de tolkas idag i ett rasistiskt samhälle.

Jag tror inte drower är rasistiska. Jag tror inte de var avsedda att vara rasistiska (men jag är öppen för att bli motbevisad) och jag tror inte de reproducerar rasistiska idéer (i synnerhet inte rasistiska idéer om svarta). Jag tror inte heller att det är meningsfullt eller värdefullt att bedöma handlingar i total abstraktion från uppsåt eller intellektuellt inflytande. Om jag nu hade varit ett fan av goda gamla onda drower men i övrigt en helt vanlig hyvens kille så hade jag blivit djupt förorättad av tanken att jag tydligen kan ha ägnat mig åt rasism hela tiden och inte nog med det: jag kan inte ens försvara mig mot anklagelsen, för mina avsikter och mina inspirationskällor är fullständigt irrelevanta i frågan och min skuld är helt avhängig en "analys" som jag antagligen inte är kompetent att utföra. Det verkar inte i mina ögon som fruktbara förutsättningar för någon som helst typ av samtal.

Men framför allt tycker jag att det verkar som att den metod du använder för att nå de motsatta slutsatserna är ogenomskinlig och undandrar sig rationell prövning. Om jag nu ska försöka försvara min uppfattning inför dig, men jag kan inte hänvisa till drowernas idémässiga ursprung, jag kan inte hänvisa till upphovsmännens avsikter eller deras inspirationskällor, och det enda som räknas är något så vagt och mångformigt som deras "relation till övrig kunskap om rasism och rasistiska idéer och symboler" -- var ska jag ens börja? Vilka relationer? Vad är kvalifikationerna? Var går gränserna? Det framstår som ett spel som är designat för att motparten när som helst ska kunna ändra spelreglerna.